Atrium Ljungberg

Börskurs: 31 kr

Börsvärde: 19 546 Mkr

Substansrabatt: 42%

Nettobelåningsgrad: 47,5%

VD: Annica Ånäs

Ordförande: Johan Ljungberg

Atrium Ljungberg (31 kr) är ett av Stockholmsbörsens stora fastighetsbolag. Beståndets tyngdpunkt är i Stockholm och inom kontor.

Dagens Atrium Ljungberg kom till genom en fusion 2006 av Stockholmsfokuserade byggmästarebolaget Ljungberg och Coop-ägda köpcentrumägaren Atrium. Sedan fusionen har många av Atriums köpcenter ute i landet sålts av, exempelvis A6 i Jönköping och Kupolen i Borlänge. Pengarna har istället satsats i framförallt utveckling av bolagets fastigheter i Stockholm samt på mindre kompletterande förvärv.

Idag är Coop Östra (föreningen som driver Coop i Stockholm med omnejd) största ägare i Atrium Ljungberg med 24% av kapitalet och 19% av rösterna. Näst största ägare är familjen Ljungberg genom bolaget Tagehus med 12% av kapitalet och 10% av rösterna. Medlemmar av familjen Ljungberg har dessutom stora privata aktieposter. Räknas dessa aktier in är det familjen som är den största ägaren.

Atrium Ljungbergs portfölj är som sagt väldigt viktad mot Stockholm och kontor. Bolagets fastigheter återfinns i kluster. Viktiga kluster är Slussen, Hagastaden och Sickla. Ett blivande viktigt kluster är Slakthusområdet som ligger nära Globen. Där utvecklar Atrium Ljungberg en i praktiken helt ny stadsdel i det gamla industrilandskapet.

[infogram id="_/uYtBKEcSVzVotdSzd9ie" prefix="DLd" format="interactive" title="Atrium Ljungberg fastighetsbestånd april 2026"]

Just projektutvecklingen är central i Atrium Ljungberg. Bolaget avser investera upp mot 35 miljarder kr eller nästan dubbla börsvärdet den kommande tioårsperioden. Framförallt handlar det om fortsatt nybyggnation i bolagets kluster Sickla, Hagastaden och Slakthusområdet. Det förväntade driftnettobidraget från de idag pågående projekten motsvarar 4,6% av den totala investeringen inklusive markvärdet.

En sak vi reagerar på är att Atrium Ljungberg har en hög vakansgrad om 12%. Vi uppfattar det som att vakanserna främst finns på kontorssidan. Kontorsmarknaden har varit trög generellt de senaste åren med ökad andel distansarbete och minskade kontorsytor som följd. Vi noterar att Fabege som också äger kontor i bra lägen i Stockholm har 14% i vakansgrad.

Sedan pandemin då en inte oväsentlig andel av kontorsarbete började göras på distans har det talats om en kontorsdöd. Så som vi uppfattar det här fenomenet är det framförallt mindre attraktiva kontor som drabbas då arbetsgivarna prioriterar mindre kontorsyta (då mer arbete sker på distans) men trevligare lokaler i bättre läge (för att locka in personalen till kontoret så mycket som möjligt). Framåt skulle man kunna tänka sig att mer användning av AI kommer leda till färre tjänstemän och ännu mindre behov av kontor.

Merparten av Atrium Ljungbergs bestånd är sådant som borde gynnas av en sådan trend. Bolaget har trevliga byggnader i bra lägen, framförallt i centrala lägen i Stockholm. En typ av kontorsbyggnader Atrium Ljungberg har ganska mycket av är gamla industrilokaler från början av 1900-talet som renoverats och anpassats för modernt kontorsarbete. Fastighetsräven Sven Olof Johansson har vid något tillfälle berättat för undertecknad att det är just denna typ av kontor som generellt är allra enklast att hyra ut.

Atrium Ljungbergs höga vakansnivå innebär nog att vakanserna finns lite här och där i beståndet. Två av Atrium Ljungbergs fastigheter kommer det nog att vara extra kämpigt med framöver. Dessa ligger nämligen på den plats i Sverige som kanske drabbats allra hårdast av kontorsdöden, nämligen Kista. De senaste åren har företagen flyttat i strid ström från Kista. Vakansgraden på Kistas kontorsmarknad börjar nu närma sig 30%. Och kommer stiga rejält ytterligare om Ericssons omtalade flytt faktiskt blir av. Kistas problem beror förmodligen delvis på att arbetsgivare prioriterat attraktivare kontor närmare stan. Men ett annat stort problem i Kista är den allt värre otryggheten i området där personal i bland inte ens vågar jobba över i rädsla för att bli angripna på vägen på vägen till tunnelbanan när rörelsen i området minskat senare på kvällen.

Atrium Ljungbergs två fastigheter i Kista står för 7% av bolagets hyresvärde. Än så länge är majoriteten av bolagets ytor i Kista uthyrda. Men det kommer snart att ändras. Redan nästa år flyttar Stockholms Universitet från Atrium Ljungbergs lokaler i Kista till Frescati. Universitetet är förmodligen Atrium Ljungbergs största hyresgäst i Kista med en fjärdedel av ytan. På tal om universitetscampus i Kista flyttade KTH i fjol den verksamhet som tidigare bedrevs i området till huvudcampus på Östermalm. KTH hade något år tidigare utsatts för ett bombattentat som förvisso inte skulle varit orsaken bakom flyttbeslutet.

På sikt tror vi att Atrium Ljungberg som har bra fastigheter kommer hitta hyresgäster till merparten av sina ytor och att vakansgraden kommer sjunka tillbaka. Fastigheterna i Kista kommer nog fortsatt att vara utmanande att göra något bra med. Bolaget verkar själva inse det och skrev i senaste rapporten ned värdet på Kista-fastigheterna.

Sedan inflation och räntor steg 2022 har det rått en viss osäkerhet runt hur fastighetsbolagen ska värderas. Initialt när räntan gick upp skedde väldigt få transaktioner. Det gjorde att det marknadspris värderingsmännen fick fram baserat på jämförbara transaktioner var högre än vad det i praktiken gick att sälja fastigheterna för. Sedan dess har fastighetspriserna sjunkit något. Direktavkastningen på kontorshus i Stockholm har stigit från ungefär 3% vid inledningen av 2022 till ungefär 4% idag.

Atrium Ljungbergs fastigheter är bokförda till ett värde som ger 3,6% direktavkastning räknat med den nuvarande höga vakansen. Förmodligen motsvarar bolagets bokförda värden ungefär det tillgångarna skulle vara värda vid en styckning. Det finns dock inget som talar för att Atrium Ljungberg skulle vara på gång att avyttra tillgångar i någon större omfattning. Det redovisade substansvärdet om 53,90 kr per aktie är därför nog något som finns i teorin snarare än något aktieägarna kan vänta sig att få i handen.

Ett mer relevant perspektiv är förmodligen att vänta sig ungefär bolagets löpande intjäning i avkastning över tid. Det ser ut att bli runt 6% per år. Även om framtida projekt kommer addera något ytterligare ovanpå den siffran framstår det nog inte som tillräckligt attraktivt för ett generellt köpråd. Särskilt inte i det osäkra läget som råder på räntemarknaden med oro för att energikrisen återigen ska driva upp inflationen. Vi stannar vid ett neutralt råd för Atrium Ljungberg.

Vi gillar dock starkt Atrium Ljungbergs bestånd och det bolaget gör med sin projektutveckling. Atrium Ljungberg är en bra kandidat för den som specifikt vill vara exponerad mot fastighetsmarknaden i Stockholms innerstad med absolut omnejd.

[infogram id="_/i9EHhK2d1uEGEdZ43Y35" prefix="ZmN" format="interactive" title="Atrium Ljungberg april 2026 reg"]

Men idag är ränteläget annorlunda, något som syns tydligt på bankernas utveckling i räntenettot. Under de senaste åtta kvartalen har nyckeltalet för samtliga storbanker sjunkit.

Kristin Dahlberg är bankanalytiker på Danske Bank och bevakar de nordiska storbankerna. Hon ger sin syn på rapportsäsongen till Placera.

Vad har du för övergripande förväntningar på rapporterna?

"Säsongsvariation påverkar vinsten för bankerna i ett första kvartal jämfört med det föregående och volatilitet kan få effekter på handelsintäkter och värderingar. Makrooro kan leda till uppjustering av reserveringar för framtida kreditförluster. Men stabilisering och eventuellt ökning av centralbanksräntor bidrar till att räntenettot vänder upp under 2026."

Vilka delar kommer du att fokusera särskilt mycket på?

"Räntenetto, kommissionsintäkter, kapital och prognoser för volymtillväxt, ekonomisk aktivitet och kostnader."

Finns det några risker eller osäkerheter som du tror marknaden underskattar?

"Flera osäkerheter är kända. Bankerna möter omfattande reglering och är utsatta för flera risker. Avgifter och skatter kan påverka. Konkurrens, teknikutveckling och konjunkturförsvagning kan förändra förutsättningarna."

Hur bedömer du utsikterna för banksektorn på kort och medellång sikt?

"Utsikterna är förhållandevis goda. Räntenivån idag fungerar bättre för bankerna än nollränta. Förhoppningsvis ser vi stigande ekonomisk aktivitet. Svenska stora banker har god motståndskraft jämfört med flera internationella och mindre nordiska banker i perioder av turbulens."

Dahlberg menar samtidigt att bankernas nuvarande vinstprognoser och direktavkastning är inte helt reflekterade i värderingarna. Enligt analytikern finns det därför utrymme för bankerna att effektivisera sin verksamhet för att höja värdet ytterligare.

Konsensusprognoserna för 2026 visar att intäkterna växer måttligt medan kostnaderna ökar snabbare. Det pressar rörelseresultaten nedåt för samtliga fyra storbanker.

Swedbank sticker ut med den starkaste intäktstillväxten men också den överlägset högsta kostnadsökningen på nästan 13%, vilket drar ned rörelseresultatet mer än hos de andra.

Handelsbanken har det tuffast på räntenettot med en förväntad nedgång på drygt 4% för helåret.

Analytikernas förväntningar på vinst per aktie för första kvartalet visar att bankerna levererar på ungefär samma nivå som förra året. Inga stora hopp, men heller inga dramatiska fall.

[infogram id="_/D8VEQAG62oaFVdQg44DB" prefix="FTU" format="interactive" title="Banker rapport Q2 2026"]

Aktiekurserna för bankerna har stigit kraftigt det senaste året. Det genomsnittliga P/E-talet ligger på knappt 12x. Aktierna har i snitt en direktavkastning på runt 7%.

Nordea har högst avkastning på eget kapital och lägst P/E-tal. Handelsbanken erbjuder den högsta direktavkastningen men också lägst lönsamhet i gruppen.

Som Dahlberg påpekar är lönsamhet och direktavkastning inte fullt reflekterade i värderingarna. Det kan innebära att det fortfarande finns uppsida om bankerna levererar i linje med förväntningarna.

[infogram id="_/AkJgl0pGygEp5IRytQJc" prefix="YF6" format="interactive" title="Banker värderingar Q2 2026"]

Tittar man på det samlade räntenettot för de fyra storbankerna i ett längre perspektiv syns en tydlig vändning. Från 2016 fram till toppen under tredje kvartalet 2023, då räntehöjningarna slog igenom, nästan fördubblades räntenettot till närmare 60 miljarder kronor per kvartal.

Sedan dess har det fallit tillbaka i takt med att centralbankerna sänkt räntan. Under fjärde kvartalet 2025 låg det samlade räntenettot runt 49 miljarder.

Fallet har pågått i ungefär två år. Som Dahlberg noterar kan en stabilisering eller ökning av centralbankräntorna bidra till att trenden vänder under 2026, men ännu syns ingen sådan vändning i siffrorna.

[infogram id="_/j7hqmwRQZZn7mdGrg8W7" prefix="pJW" format="interactive" title="Storbankernas räntenetto april 2026"]

Kvartalsrapporterna från JPMorgan Chase, Bank of America, Goldman Sachs, Wells Fargo, Citigroup och Morgan Stanley målar upp en bild av en ekonomi som står stadigt. Samtidigt höjs ett par varningsflaggor kring kreditrisker och ett mer osäkert konjunkturläge.

Storbankerna rapporterar genomgående högre intäkter och vinster.

JPMorgan redovisar ett resultat på 16,5 miljarder dollar och lyfter fram att aktiviteten är hög i hela banken. Intäkterna steg 10% och utlåningen ökade med 11%.

Goldman Sachs och Morgan Stanley visar samma trend. Goldman Sachs ökade intäkterna med 14% medan Morgan Stanley rapporterar en tillväxt på 7,2%.

Även de mer konsumentinriktade bankerna visar bredd i tillväxten. Bank of America ökade intäkterna med 7% och Wells Fargo med 6%.

Under Q1 2026 har marknaden präglats av osäkerhet kring räntor och geopolitik. Detta har lett till att fler investerare har valt att möblera om i sina portföljer, vilket i sin tur ökar handelsvolymerna.

Det gynnar bankerna. Förklaringen ligger i deras roll som mellanhand. När en kund vill sälja snabbt och en annan vill köpa, tar banken en liten avgift för att genomföra affären.

En av de viktigaste signalerna om ekonomins hälsa är bankernas avsättningar för kreditförluster. Det är pengar banken måste lägga undan för lån som de tror inte kommer att betalas tillbaka.

Under första kvartalet minskade Bank of America sina avsättningar för kreditförluster till 1,3 miljarder dollar, ner från 1,5 miljarder året innan. JPMorgan Chase sänkte sina kostnader för krediter till 2,5 miljarder dollar (från 3,3 miljarder Q1 2025), trots en liten ökning i reserverna för att möta framtida osäkerhet.

Kreditreserveringar är pengar som banker avsätter för att täcka förväntade framtida kreditförluster.

Kreditförluster är de pengar banken tvingas skriva av för att låntagare inte kan betala sina skulder.

Flera banker rapporterar högre reserveringar eller betonar ökad osäkerhet.

Citi ökade exempelvis sina reserveringar och pekar på "ökad osäkerhet i de makroekonomiska prognoserna".

Goldman Sachs ökade också sina reserveringar, främst kopplat till företagslån.

Budskapet från bankledningarna är relativt samstämmigt: Ekonomin är fortsatt stark, men riskerna ökar.

JPMorgans VD Jamie Dimon skriver i kvartalsrapporten:

“Den amerikanska ekonomin förblev motståndskraftig under kvartalet, med konsumenter som fortfarande tjänar pengar och spenderar, och företag som fortsatt är starka.”

Samtidigt varnar han:

“Det finns en alltmer komplex uppsättning risker, såsom geopolitiska spänningar, krig, handelstullar, stora globala budgetunderskott och höga tillgångspriser.”

Bank of America pekar på en god kundaktivitet, "vilket tyder på en motståndskraftig amerikansk ekonomi.”

Även Wells Fargo bekräftar den bilden:

“Vi ser fortsatt motståndskraft i den underliggande ekonomin […] den finansiella hälsan hos konsumenterna och företagen vi är fortfarande stark.”

Citi ger en något mer försiktig ton och lyfter "ökad osäkerhet i den makroekonomiska utvecklingen".

Analytikerkåren är svagt positivt inställd till de amerikanska bankernas aktier. Många uppmanar dock investerare att hålla sig på sidlinjen, via neutrala råd.

Det framgår av ett pressmeddelande.

"Skälet till detta är att den tidigare styrelseordföranden Günther Mårder på sannolika skäl är misstänkt för grovt insiderbrott och i dag har häktats av Stockholms tingsrätt", skriver bolaget.

Den misstänkta brottsligheten ska ha ägt rum 2024–2026. Det gäller fyra fall av insiderbrott inom bolaget Raysearch, där Mårder är styrelseledamot.

Han var tidigare styrelseordförande för Spotlight Group men ersätts nu av Sara Uhlén.

Stockholmsbörsen gick från en uppgång på cirka 0,4 procent till att vara upp 1,5 procent strax före klockan 15.

Även övriga Europabörser steg. DAX i Frankfurt gick från plus 0,7 procent till att vara upp nära 2 procent.

Råoljepriset föll samtidigt kraftigt. Brentoljan gick från att före beskedet ha handlats omkring 96 dollar per fat till att kosta omkring 90 dollar.

Kommentar om Kinnevik

Vad:

Substansvärdet faller 22%

Aktien:

+1%

Råd:

Neutral

Det var investmentbolagets nyligen tillförordnade VD Rubin Ritter som fick den något otacksamma uppgiften att förmedla ett av Kinneviks (54,50 kr) allra största värdetapp under ett enskilt kvartal, i modern tid åtminstone.

Totalt föll substansvärdet under första kvartalet med hela 8 miljarder kronor, eller häpnadsväckande 22%.

Och siffrorna är dessvärre inte resultatet av någon överdriven försiktighet från bolagets sida, eller ambition att nu rensa bordet för framtiden.

Snarare är det den AI-relaterade slakten på noterade mjukvarubolag som nu gör sig påmind även i Kinneviks onoterade portfölj. Nio av de tio största innehaven skrivs ned.

[infogram id="_/7o0E9MiRQa5uMHd5e70z" prefix="MA5" format="interactive" title="Kinnevik staplar innehav april 2026"]

Kinnevik-aktien rör sig dock inte alls på beskedet, vilket är begripligt. Kinnevik publicerar tydliga tabeller över vilka noterade börsbolag som ingår i det underlag som investmentbolaget baserar sina värderingar på.

Det har därmed varit lätt att notera hur mängder av mjukvarubolag, närbesläktade med Kinneviks innehav, fått se sina börsvärden kollapsa under året. Det har varit ett huvudskäl till att Kinnevik-aktien gått svagt under året, med en rabatt mot substansvärdet som ökat från runt 40 till 60%. Marknaden har sett nedvärderingen komma.

Totalt har värderingsmultipeln skruvats ned för nio av Kinneviks tio största innehav. Något som helt trumfar att den operativa utvecklingen i åtta av bolagen faktiskt går i rätt riktning.

Lite extra surt är också det stora värderaset för de fåtalet stora innehav där det trots allt funnits en del optimism, och kanske till och med tankar på framtida börsnoteringar. Här tänker vi på hälsobolaget Spring Health (-23% i värde) och resebokningsplattformen Perk (-41% i värde).

Kinnevik skriver också ned sin klimatteknik-portfölj med över hälften, och uppger samtidigt att man stoppar nyinvesteringar i sektorn. Investmentbolaget valde bland annat att inte delta i den senaste finansieringsrundan för stålprojektet Stegra där familjen Wallenberg nu tagit över stafettpinnen. Stegra-värdet skrevs ned med hela 83%.

Ett annat bolag som likt Stegra har kopplingar till finansmannen Harald Mix är värmepumpsutmanaren Aira. Här skrivs värdet ned med 64%, vilket värderar Kinneviks 18-procentiga ägarandel till 353 Mkr. Hela Aira värderades så sent som hösten 2025 till över 7 miljarder (då Kinnevik även sköt till ytterligare 325 Mkr!) men får nu alltså ett värde på under 2 miljarder. Det tycks vara kort halveringstid på kapital i den här branschen.

Man kan notera att Kinnevik inte pratar särskilt mycket om att nyttja de pressade mjukvaruvärderingarna till att nu sätta bolagets kapital i arbete. Bolaget tycks helt klart vara på defensiven, vilket också är förståeligt.

Inte heller vill man återköpa den egna aktien, vilket i princip vore likvärdigt med att investera i den egna portföljen till nästan 50% rabatt. Den saken förtydligade tf VD Rubin Ritter, som menar att man i nuläget vill bevara det finansiella handlingsutrymmet.

Kinnevik har nu en nettokassa på 7,5 miljarder kronor. Ungefär 1,0 miljard tänker man sig under de kommande fem åren kommer behövas till administrationskostnader, som man nu stryper rejält med ett kostnadsprogram. Ytterligare 1,5 miljard tror man sig maximalt behöva för att stötta befintliga innehav till dess att portföljen når lönsamhet.

Kvar finns alltså omkring 5,0 miljarder kronor i nettokassa tillgänglig för styrelsen och den permanenta VD som till slut tar över rodret. Återköp av den egna aktien ska inte uteslutas på sikt, men först och främst behöver en ny strategi formuleras.

En central fråga är exempelvis om Kinnevik återigen behöver skaffa sig kassaflödesgenererande innehav, och därmed slippa vara beroende av exits för att få ihop kassaflödet. Kanske behöver portföljen ansas ytterligare för att få ihop den ekvationen. En översyn av befintliga innehav pågår men är inte slutförd än.

[infogram id="_/ntgOEnsu5HDtlIjhtzgo" prefix="IMY" format="interactive" title="Copy: Bure substansvärde och aktiekurs oktober 2025"]

Kinnevik har än så länge ingen permanent VD på plats och viktiga pusselbitar i den framtida strategin saknas fortfarande. Bolagets innehav som redan gått knackigt en längre tid riskerar dessutom få helt nya utmaningar när AI nu ändrar allt. Samtidigt finns stora, om än hanterbara, kapitalbehov i miljardstorlek i innehavsbolagen.

Det är svårt att bygga sig en tydlig uppfattning om bolaget och aktien i dagsläget. Mest av allt är det den fortsatt stora substansrabatten på 47% som lockar. Det räcker dock inte för att vi ska sätta något köpråd. Vi förblir neutrala.

På Mid Cap var MilDef Group veckas vinnare med ett lyft på 40,4%, det efter att en omvänd vinstvarning satte fyr på försvarsaktien. På Small Cap stod Alligator Bioscience för veckas starkaste utveckling med en uppgång på 94,2%.

I kontrast till vinnarna hade flera aktier en tuff vecka. Veckas största förlorare på Large Cap blev BioArctic B, som tappade 7,4% på negativt resultat från en läkemedelstudie. På Mid Cap föll HANZA med 9,5%, och på Small Cap stod Anoto Group för den tyngsta nedgången med ett tapp på 16,7%.

*Stängningskurs torsdag den 16 april.

200.000 aktier köptes den 17 april till kursen 53:87 kronor. Enligt ägardatatjänsten Holdings hade Rubin Ritter tidigare inget innehav i Kinnevik.

Vid 12.30—tiden hade storbolagsindexet OMXS30 stigit 0,2 procent till 3.127. Aktier för 9 miljarder kronor hade då bytt ägare på Stockholmsbörsen.

Mest handlad var telekombolaget Ericsson som kravlade sig upp till +1 procent efter en tyngre handelsstart på sin rapportdag. Kvartalsutfallet var generellt något lägre än väntat medan prognosen för bruttomarginalen inom segmentet Networks för det andra kvartalet var ungefär i linje med förväntan. Vd Börje Ekholm uppgav att Ericsson ser stigande insatskostnader, speciellt gällande halvledare, delvis orsakade av ökad efterfrågan till följd av AI-satsningar.

Bäst i storbolagsindexet gick Lifco som steg 4 procent samt Hexagon och Addtech som adderade 2 procent.

Autoliv stärktes 10 procent efter ett kvartal där försäljning, vinst och rörelsemarginal överträffade analytikers förväntan enligt Infront. Kvartalet var även bättre än bolaget självt väntat sig med stark försäljning i mars. Det är svårt att fullt ut utvärdera möjliga effekter av de nya geopolitiska utmaningarna, enligt vd Mikael Bratt. Bilsäkerhetsföretaget ändrar inte sina prognoser för helåret.

Bioarctic backade 6 procent. Sjukvården i Sverige avråds från att använda företagets alzheimersläkemedel, uppgav regionernas samverkansorgan Rådet för nya terapier enligt Ekot. Den främsta orsaken är att läkemedlets effekt inte anses tillräckligt stor för det pris som har begärts av tillverkaren.

Embracer klev upp 9 procent. Dotterbolaget 4A Games presenterade på torsdagskvällen spelet Metro 2039 som väntas släppas "i vinter". Beskedet minskar risken i vinstprognoserna för Embracer, anser investmentbanken DNB Carnegie.

Sivers Semiconductors tog sig till ett nytt börsvärdesrekord vid 7,5 miljarder kronor efter en kursuppgång för dagen på 11 procent. Sedan nyår är aktien upp 500 procent. Efter Ericsson var aktien den mest handlade på fredagen.

Verkstadsbolaget Nederman, verksamt inom industriell luftrening, rapporterade lägre orderingång, omsättning och justerat ebita-resultat. Aktien backade 7 procent.

Byggvarukedjan Byggmax föll 4 procent efter att ha rapporterat lägre försäljning, dämpat av kallt februariväder som gav en senare säsongsupprampning. Främst påverkades efterfrågan inom utomhusrelaterade kategorier medan energiprodukter sålde starkare än normalt.

Kinnevik har efter sin kvartalsrapport i torsdags fått sänkt rekommendation från köp till behåll av DNB Carnegie som också sänkt riktkursen från 100 till 63 kronor. Kinnevik backade närmare 5 procent till 53 kronor.

Deutsche Bank har inlett bevakning av Skanska med köprekommendation och riktkursen 300 kronor. Aktien avancerade 1,5 procent till 256 kronor. Banken anser att Skanska erbjuder en accelererande vinsttillväxt, en minskad risk i byggmarginalerna samt återhämtningspotential i koncernens projektutvecklingsverksamheter.

Graf: OMXS30 fredagen den 17 april

Källa: Infront

Konsensusdata från Factset

Breakit har 19 anställda och en omsättning på drygt 39 miljoner kronor. Under 2025 hade bolaget ett resultat på cirka 10 miljoner.

Bonnier, som bland annat äger Dagens Industri, köpte via Bonnier News Business en minoritetspost i Breakit redan 2023. Avsikten var att köpa resten av bolaget inom tre år, vilket nu genomförs.

Breakits grundare Stefan Lundell och Olle Aronsson har fram till i dag varit majoritetsägare. Stefan Lundell kommer att fortsätta vara engagerad i bolaget medan Olle Aronsson lämnar sin nuvarande roll under sommaren 2026.

Vinsten per aktie föll till 0,27 kronor, en minskning med 78% från 1,24 kronor året innan.

Försäljningen landade på 49,3 miljarder kronor, en minskning med 10% jämfört med förra årets 55,0 miljarder.

Skillnaden mellan den rapporterade nedgången och den organiska tillväxten förklaras nästan helt av negativa valutakurseffekter på 7,8 miljarder kronor. En försvagad dollar slår hårt mot Ericsson som fakturerar ungefär hälften av sin försäljning i USD.

Omstruktureringskostnaderna sticker också ut. Under kvartalet bokförde Ericsson 3,8 miljarder i omstruktureringskostnader, att jämföra med blygsamma 0,3 miljarder under samma kvartal 2025. Kostnaderna drivs av planerade personalminskningar i Sverige. Av beloppet hamnade 2,6 miljarder inom forskning och produktutveckling.

Omstruktureringen har att göra med personalneddragningar. Ericsson har förklarat detta med att tillväxten har varit svag samtidigt som inflationen pressat upp kostnaderna.

Det är dock inte hela sanningen, enligt Affärsvärldens och Placeras ansvarige utgivare Peter Benson. Han lyfter istället att Ericsson har misslyckats med att konkurrera med bolag som Huawei.

VD Börje Ekholm flaggar i rapporten för att omstruktureringskostnaderna förväntas ligga kvar på förhöjda nivåer under hela 2026. Det innebär att det rapporterade resultatet kommer att vara missvisande lågt i flera kvartal framöver. Som investerare behöver man därför hålla extra koll på de justerade måtten och kassaflödet för att bedöma den underliggande utvecklingen.

Trots det svaga resultatet mer än fördubblades det fria kassaflödet till 5,9 miljarder kronor.

Nettokassan ökade med 76% jämfört med mars 2025 och nådde 68,1 miljarder kronor. Det är en styrkeposition som ger utrymme för det nyligen annonserade aktieåterköpsprogrammet på upp till 15 miljarder kronor som väntas inledas den 23 april.

Ekholm kommenterade i rapporten:

"Vårt resultat för det första kvartalet visar fortsatt motståndskraft i en dynamisk omvärld, med organisk försäljningstillväxt på 6%. Vår stabila bruttomarginal och vårt starka kassaflöde speglar de framsteg vi gjort på senare år."

Networks är Ericssons största affärsområde och avser mobilnätutrustning och infrastruktur. Segmentet står för 67% av intäkterna och växer organiskt 7%. Tillväxten är bred med uppgång på 10% i Europa, Mellanöstern och Afrika, 12% i Sydostasien och 15% i Nordostasien. Amerika faller 2% efter minskade investeringar hos teleoperatörer.

Rörelsemarginal sjunker från 21,0% till 19,3% på grund av högre kostnader i leveranskedjan och dyrare halvledare.

Cloud Software and Services omfattar mjukvara och tjänster för telenät. Segmentet växer organiskt 4%.

Lönsamheten förbättras i segmentet. Rörelsemarginalen stiger från 1,2% till 5,3%. Det drivs av bättre effektivitet inom organisationen och försäljning av mer lönsamma tjänster.

Enterprise riktar sig till företag och består exempelvis av trådlösa företagsnät. Segmentet växer organiskt 4% men är fortsatt olönsamt.

Förlusten ökar till 1,4 miljarder kronor från 0,5 miljarder.

Ute i Europa var DAX-index upp 0,2 procent och franska CAC40 var upp 0,1 procent.

Inom storbolagsindexet gick Lifco starkast med en uppgång om 1 procent.

Telekombolaget Ericsson backade 4,4 procent, mest inom OMXS30, och var mest omsatt på stockholmsbörsen efter att under morgonen ha rapporterat siffror för det första kvartalet. Utfallet var generellt något lägre än väntat medan prognosen för bruttomarginalen inom segmentet Networks för det andra kvartalet var ungefär i linje med förväntningarna. Vd Börje Ekholm uppgav i rapporten att bolaget ser stigande insatskostnader, speciellt gällande halvledare, delvis orsakade av ökad efterfrågan till följd av AI-satsningar.

SEB beskrev Ericssons utfallet som "lite rörigt" men stabilt under ytan, och förväntar sig neutrala revideringar av konsensusestimaten.

Verkstadsbolaget Nederman, verksamt inom industriell luftrening, rapporterade lägre orderingång, omsättning och justerat ebita-resultat för det första kvartalet än under jämförelseperioden. Aktien backade 7,9 procent.

Byggvarukedjan Byggmax sjönk 5,2 procent efter att ha rapporterat lägre försäljning under det första kvartalet när den dämpades av kallt väder i februari som gav en senare säsongsupprampning än året innan.

Framför allt påverkades efterfrågan inom utomhusrelaterade kategorier medan energiprodukter sålde starkare än normalt, konstaterade vd Karl Sandlund i rapporten.

Kinnevik har efter sin rapport på torsdagen fått sänkt rekommendation till behåll från köp av DNB Carnegie som också sänkt riktkursen till 63 från 100 kronor. Kinnevik backade 3,4 procent.

Deutsche Bank har inlett bevakning av Skanska med rekommendationen köp och riktkursen 300 kronor och aktien steg 0,9 procent till omkring 255 kronor i den inledande handeln.

Banken skriver att Skanska erbjuder en accelererande vinsttillväxt, en minskad risk i byggmarginalerna samt återhämtningspotential i koncernens projektutvecklingsverksamheter.

Graf: OMXS30 fredagen den 17 april

Källa: Infront

Prognoserna inför andra kvartalet var samtidigt lägre än analytikernas förväntningar.

I samband med rapporten meddelade Netflix att Reed Hastings väljer att lämna sin post i styrelsen. Hastings, som var med och grundade bolaget 1997, har varit den drivande kraften bakom skiftet från postorder-dvd till global streaming.

Marknadens reaktion med ett kursfall på 8% i efterhandeln tyder på en oro kring vad detta innebär för bolagets strategi. Hastings har varit ledande i att navigera Netflix genom stora branschförändringar. Att han nu kliver av samtidigt som konkurrensen hårdnar skapar frågetecken kring stabiliteten.

Den nuvarande ledningen, med VD-duon Ted Sarandos och Greg Peters, står nu inför uppgiften att bevisa att Netflix kan fortsätta växa i hög hastighet utan sin grundare. Marknaden vill troligtvis ha tydliga besked om hur bolaget ska behålla sin dominerande ställning.

Bolaget adresserar utmaningarna i sitt brev till aktieägarna:

"Vi är i en stark position och arbetar hårt för att bygga vidare på våra framgångar, men vi vet att vi måste förbättra oss snabbare än våra konkurrenter för att lyckas på sikt."

Vinsten per aktie landade på 1,23 USD, vilket var långt över analytikernas förväntningar om 0,77 USD.

En stor del av den kraftiga ökningen förklaras dock av en engångsintäkt på 2,8 mdr USD. Det rör sig om en avgift från Warner Bros efter en avbruten affär.

Bolaget betonar vikten av att ständigt utvecklas för att behålla sitt försprång.

"Vi har lärt oss att det bästa vi kan göra är att hålla fokus och förbättra oss snabbare än konkurrenterna", skriver bolaget i sitt brev till aktieägarna.

Netflix vinstprognser för andra kvartalet landar på 0,78 USD per aktie. Det var under analytikernas förhandstips om 0,84 USD, enligt Factset.

Omsättningsprognosen är 12 574 MUSD. Det var också något lägre än analytikernas förväntning på 12 639 MUSD.

Netflix satsar nu stort på att bredda sitt utbud. Under kvartalet har de bland annat köpt upp bolaget InterPositive för att få tillgång till nya verktyg inom artificiell intelligens.

De lanserar även en egen spelapp för barn och börjar med vertikal video i mobilen.

"Vårt mål är att vara förstahandsvalet för underhållning och den tjänst man sist väljer att avsluta", uppger ledningen.

RaySearch Laboratories är ett svenskt medicintekniskt mjukvarubolag vars aktie handlas på Stockholmsbörsens Mid Cap-lista. Inför rapportsläppet den 29 april uppvisar aktien flera positiva tekniska signaler. Detta efter en period av svag utveckling från toppnoteringen runt 366 kronor i juli. En fallande trend är identifierad i kursdiagrammet på medellång sikt, innanför vilken aktien bottnade vid 168 kronor i februari. Efter det har högre bottnar noterats och brott genom tidigare motståndsnivåer. En stark volymbalans i kombination med ett starkt momentum, signalerat av ett 21-dagars RSI på 73, indikerar ökande optimism bland investerarna. Köpsignal har utlösts efter brott genom 223 kronor. Med nästa motstånd vid 280 kronor är uppsidan drygt 21 procent.

Aktien är neutral på insiderhandel i Investtechs insiderhandanalys och samlat sett tekniskt positiv på medellång sikt (1-6 månader). Observera att marknadens reaktion på rapporten kan göra att den tekniska bilden snabbt förändras. En etablering ovanför 223 kronor skulle stärka aktien, medan brott ned försvagar den tekniska bilden. För säljsignal på medellång sikt behöver vi emellertid se brott ned genom 170 kronor.

Investtechs rekommendation: Köp

B-aktien till värmepumpsbolaget Nibe har tilldragit sig investerarnas intresse senaste månaden. Aktien har handlats upp under positiv volymutveckling och brutit flera motståndsnivåer. Den tekniska bilden präglas i övrigt av en i stort sett horisontell utveckling senaste året. Senaste tidens uppgång signalerar om ökande optimism på marknaden för aktien. Brott genom 40 kronor har gett köpsignal vars signalvärde stärks av den positiva korrelationen mellan pris och handelsvolym. 46,40 kronor är nästa motstånd. 40 kronor är numer stöd.

En maximalt positiv insiderhandel ger stöd till den tekniska bilden. Aktien är tekniskt positiv på medellång sikt. Nibe förväntas lägga fram resultatet för Q1-26 den 19 maj. Marknadens reaktion kan göra att den tekniska bilden snabbt förändras, och med det rekommendationen för aktien. En etablering ovanför 40 kronor stärker utsikterna för vidare uppgång. Det finns flera centrala stödnivåer identifierade ned mot 32 kronor. Dessa kan hålla emot vid press ned.

Investtechs rekommendation: Köp

Ovzon är ett svenskt rymdteknikbolag med verksamhet inom satellitkommunikation. Bolagets aktie handlas på Stockholmsbörsens Mid Cap-lista och har en lång period av positiv utveckling bakom sig. Investtechs algoritmer har identifierat en stigande trend som sträcker sig hela tidsperioden för kursdiagrammet på medellång sikt (18 månader). Detta är resultatet av att investerarna över köpt in sig till allt högre kurs. En positiv volymbalans bekräftas trendbilden. Aktien fick köpsignal i januari efter att motståndet vid 48 kronor brutits. På uppsidan har vi numer nivån runt 65,20 kronor att förhålla oss till. Brott genom denna ger ny köpsignal. 48 kronor är stöd.

Ovzon är neutral på insiderhandel och samlat sett tekniskt positiv på medellång sikt. Rapporten för Q1-26 förväntas offentliggöras den 23 april. Den tekniska bilden kan snabbt komma förändras beroende på utfallet av denna. Aktien har mycket hög risk till följd av en volatilitet på månadsbasis på 33 procent. Volatiliteten på dagsbasis ligger i genomsnitt drygt fyra gånger högre än Stockholmsbörsen (OMXSPI). Det gör att det snabbt kan bli stora utslag i kursrörelserna.

Investtechs rekommendation: Köp

Bolaget uppgav också att det inte fanns något som tyder på att ärendet rör Spotlights verksamhet.

Senare under kvällen bekräftar Ekobrottsmyndighetens åklagare Thomas Hertz för Di att brottsmisstankarna gäller grovt insiderbrott de senaste två åren.

”Häktningsframställan rör grovt insiderbrott under åren 2024-2026. I övrigt kan jag inte kommentera”, uppger Hertz för Di.

Günther Mårder har tidigare varit VD för Företagarna och Aktiespararna, dessförinnan sparekonom på Nordnet.

Han är även styrelseledamot i Raysearch och Arbetsförmedlingen och föreslogs nyligen som ledamot för fastighetsbolaget Prisma.

Enligt Hertz kan häktningsförhandlingar komma att hållas under fredagen.

Konsensusdata från Factset

Enligt bolaget finns det i dagsläget ingen anledning att tro att händelsen har koppling till Spotlights verksamhet. Bolaget uppger också att man saknar ytterligare information och kommer att återkomma när mer är känt.

Günther Mårder har tidigare varit VD för Företagarna och dessförinnan sparekonom på Nordnet. Han är även styrelseledamot i flera bolag, bland annat Arbetsförmedlingen. 

Texten uppdateras.

Under första kvartalet 2026 visade siffrorna att AI-boomen fortsätter att slå igenom med full kraft i räkenskaperna.

Intäkterna steg till 35,9 miljarder dollar. En ökning med 40,6% jämfört med samma kvartal föregående år och 6,4% jämfört med fjärde kvartalet 2025.

Bolagets egen prognos låg på mellan 34,6 och 35,8 miljarder dollar, vilket betyder att TSMC slog det övre spannet.

Ledningen varnar för att lönsamheten kan bli sämre framöver på grund av nya investeringar under 2026 samt högre priser på material och energi. Aktien faller knappt 2%.

Segmentet högpresterande beräkningar (HPC), som inkluderar AI-acceleratorer och datacenterchip, står nu för 61% av omsättningen. Det är en markant förskjutning jämfört med bara något år sedan och visar hur snabbt tyngdpunkten i branschen flyttats.

HPC-segmentet växte 20% jämfört med föregående kvartal, medan det mindre datacenter- och konsumentsegmentet ökade 28%.

Smartphones, som historiskt varit TSMC:s största segment, utgör nu 26% av intäkterna och backade 11% sekventiellt.

Den mest avancerade chiptekniken står för en allt större del av försäljningen. Chip på 7 nanometer eller mindre utgör 74% av intäkterna, där 5nm (36%) och 3nm (25%) är de klart största noderna.

Det är här TSMC har sitt teknikförsprång, och det är också här marginalerna är högst.

Bruttomarginalen nådde 66,2%, även det över bolagets egen prognos på 63% till 65%. Rörelsemarginalen hamnade på 58,1%, också över guidningen på 54% till 56%. Nettovinsten uppgick till omkring 18,1 miljarder dollar och vinsten per aktie steg 58,3% på årsbasis.

För andra kvartalet 2026 väntar TSMC sig intäkter på 39 till 40,2 miljarder dollar. Det innebär att försäljningen fortsätter att accelerera.

Bruttomarginalen guidas till 65,5% till 67,5% och rörelsemarginalen mellan 56,5% och 58,5%.

För helåret höjer bolaget ribban ytterligare. Intäkterna väntas öka med "över 30%" i dollar. Det är en stark signal från ett bolag som redan omsätter flera hundra miljarder dollar på årsbasis.

Det senaste året har präglats av att AI-investeringarna fortsatt i ett mycket högt tempo. TSMC rapporterade starka siffror genom hela 2025, med ett fjärde kvartal där intäkterna nådde 33,7 miljarder dollar.

Att första kvartalet 2026 nu kommer in 6,4% högre än så, i ett kvartal som säsongsmässigt brukar vara svagare, talar sitt tydliga språk om efterfrågeläget.

Inom analytikerkåren råder det nästan full enighet om att aktien är köpvärd. Enligt en sammanställning av aktieråd från Factset de senaste 100 dagarna finns 50 köpråd, medan endast ett är neutralt.

[infogram id="_/iWHRBPpIq7mEKwwh48ck" prefix="rCa" format="interactive" title="TSMC april 2026 oms"]

I scenariot skjuter matpriserna i höjden jämte stigande priser på olja och gas, både i år och året efter.

Det gör att IMF ser en risk att inflationen stiger till 5,8% i år, och 6,1% året efter. På det hela är bedömningen att den globala ekonomiska tillväxten skulle kunna falla under 2% i år.

Detta är dock IMF:s värsta tänkbara scenario, och blir bara verklighet om konflikten fortgår utan någon lösning.

Om kriget begränsas och energiprisernas uppgång blir tillfällig förväntar sig IMF en global tillväxt på 3,1%.

I så fall skulle inflationen stiga till 4,4% i år, jämfört med 4,1% 2025. Jämfört med prognosen från januari är det 0,6 procentenheter högre.

Enligt scenariot med ett kortare krig sjunker inflationen till 3,7% nästa år.

Innan kriget bröt ut räknnade IMF med en global ekonomisk tillväxt på 3,4% i år. IMF:s bedömning är att ekonomierna i Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien drabbas hårdast av kriget, och att USA klarar sig relativt oskadda rent ekonomiskt.

Samtidigt passade tillförordnade VD:n Rubin Ritter, som tillträdde för bara fyra veckor sedan, på att presentera en ny inriktning för bolaget.

Substansvärdet landade på 101 kronor per aktie, en nedgång från 129,51 kronor vid årsskiftet. Den privata portföljen tappade 29% i värde, där multiplarna drogs ner med i snitt 34%.

"I det första kvartalet 2026 är vår portfölj ner 22%, och det är en betydande siffra", konstaterade Ritter under telefonkonferensen.

Han pekade på tre huvudsakliga orsaker: Nedvärdering av noterade jämförelsebolag drivet av ekonomisk osäkerhet och oro för AI-påverkan, fortsatta utmaningar inom Climate Tech, samt bolagets egen utvärdering av portföljen.

Affärsvärldens analytiker Daniel Zetterberg, som har följt Kinnevik under många år, påpekar att marknaden verkar skeptiskt mot det uppdaterade substansvärdet:

"Aktien handlas fortfarande till nästan 50% rabatt mot substansvärdet, så marknaden säger ju att man inte riktigt förstår strategin och inte heller litar helt på värdena. Fler nedskrivningar kan nog komma."

Ett av de stora beskeden var att Kinnevik avvecklar Climate Tech som fokussektor. Inga nya investeringar kommer att göras, och sektorn rapporteras inte längre separat.

VD Ritter motiverar beslutet med att investeringarna "inte levt upp till förväntningarna".

Befintliga innehav behålls dock och Ritter säger att Kinnevik "kommer att fortsätta vara goda och stödjande aktieägare till de tillgångar vi äger".

Daniel Zetterberg ser detta som en kommunikationsmässig balansgång. Han påpekar att innehaven nog är svåra att sälja och att Kinnevik sitter fast som ägare.

Ett av de största innehaven i det här segmentet är Stegra.

Investeringen i stålbolaget skrevs ned med 83% till 10 MEUR (cirka 105 Mkr) efter att Kinnevik beslutat att inte delta i bolagets nya finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro.

Sammantaget har Kinnevik investerat omkring 1,6 miljarder kronor i Stegra. Ritter förväntar sig att Kinnevik ska tjäna tillbaka hela det investerade kapitalet i Stegra inom 5-6 år, förutsatt att bolaget når deras "nya affärsplan".

När befintliga ägare avstår från att följa med i en nyemission är det oftast ett tecken på svag framtidstro. Nedskrivningen av Stegra till 10 miljoner euro innebär att Kinnevik accepterar att pengarna i princip är borta.

Det faktum att VD:n säger att bolaget vill "stötta befintliga innehav" inom klimatteknik, men utan nya investeringar, är också intressant. Det betyder i praktiken att innehaven får leva vidare på egna ben.

Kinneviks värdering av Stegra-innehavet bygger på att detta nås i framtiden.

Affärsvärldens Peter Benson är kritiskt till detta sätt att värdera Stegra:

"Den allmänna erfarenheten av bolag i finansiell kris är att deras affärsplaner nästan alltid är optimistiska i överkant eftersom de är byggda för att locka in nya pengar för överlevnad.", påpekar han.

På frågan varför Kinnevik inte väljer att investera ytterligare i Stegra svarar Zetterberg att:

"Frågan om Stegra har blivit känslig för bolaget på grund av kopplingen till den tidigare ledamoten Harald Mix. Det är rimligt att Kinnevik vill distansera sig från allt detta. Samtidigt har värdet av Kinneviks innehav i Stegra krympt till bara 0,4% av substansvärdet, som följd av den katastrofala utvecklingen. Någonstans blir det ju inte värt den potentiella skadan i förtroende att fortsätta peta i det här såret, när det nu blivit så litet. Kinnevik vill nog bara riva av plåstret och gå vidare."

Följdinvesteringar i den befintliga portföljen ska begränsas till högst 1,5 miljarder kronor. Ritter betonar att detta är ett tak, inte en budget.

Med en nettokassa på 7,5 miljarder kronor innebär det att omkring 5 miljarder kronor sparas som handlingsutrymme för den permanenta VD:n, vars rekrytering fortfarande pågår.

På frågan om att återinföra fler kassaflödespositiva tillgångar i portföljen svarar Ritter:

"Jag tycker att det behövs en ansträngning för att göra portföljen mer balanserad. Även om bolaget har en historia av att backa utmanare och göra teknikinvesteringar i tidiga skeden och på sätt och vis satsa på framtiden, så är det enligt min förståelse många gånger också balanserat med mer mogna, mer kassaflödesgenererande tillgångar i portföljen. Kanske också några av dem börsnoterade."

VD:n lägger samtidigt till en viktig brasklapp och påminner om att han endast sitter på posten tillfälligt. Han skjuter alltså ifrån sig det slutgiltiga beslutet till den permanenta VD:n, men indikerar en riktning.

Det är också en intressant signal. Kinnevik har de senaste åren profilerat sig hårt som tillväxtinvesterare i onoterade bolag. Att VD:n öppnar för noterade, mogna kassaflödesbolag tyder på att den mer spekulativa tillväxtstrategin kan komma att mjukas upp.

Sektorn har haft en exceptionell resa sedan invasionen av Ukraina 2022, och 2026 har bjudit på ytterligare ett dramatiskt kapitel - inte minst kriget i Mellanöstern och Europas accelererande upprustning.

MilDef Group kom på onsdagskvällen med en omvänd vinstvarning, där både intäkter och rörelseresultat (Ebita) krossar analytikerkonsensus, enligt Bloombergs sammanställning av estimat.

När Saab öppnar böckerna för det första kvartalet gör man det med rekordhöga förväntningar på sig. Aktien handlas kring 612kr, motsvarande en värdering på 45x rörelsevinsten för 2026.

Rheinmetall förväntas växa rörelsevinsten med närmare 80%, Leonardo har presenterat ett plan för att dubbla vinsten till 2030 och Kongsberg har fått se sin orderstock växa till 157,4 miljarder NOK. Sektorn är stekhet, och både förväntningar och värderingar är satta därefter.

Av de bolag som ingår i Placeras genomgång är det franska Thales och svenska W5 Solution som värderas lägst, utifrån P/E-tal respektive Ev/Ebit för 2026.