En av tio svenskar har undvikit att titta på kontoutdragen under semestern. Det visar en färsk Novus-undersökning. Anledningen är oro över att ha spenderat för mycket.

Och det här beteendet tenderar att fortsätta även efter semestern. Många är inte särskilt insatta i sin ekonomi, det rullar på och funkar så länge man går plus-minus noll i slutet av månaden. Det är först när det uppstår problem, exempelvis vid en större oväntad händelse, som det svider till ordentligt utan en buffert.

En buffert är kort och gott en summa pengar som ska finnas lättillgängliga vid oförutsedda händelser och som fungerar som en ekonomisk livlina. Undvik därför att låsa de här pengarna på exempelvis ett sparkonto med tre års bindningstid, då faller hela idén med ett buffertkonto. Pengarna ska vara lätta att komma åt och inte utsättas för risk.

Se alltså till att sparkontot du buffertsparar på omfattas av fria uttag och inte har några uttagsavgifter. Dessutom är det viktigt att se till att sparkontot omfattas av den statliga insättningsgarantin. 

Alternativet till ett sparkonto är att spara i en kort räntefond, till exempel Spiltan Räntefond Sverige eller Atlant Stability.

Många är osäkra på hur mycket pengar man behöver ha i sin buffert. Svaret är att det varierar från person till person hur stor bufferten behöver vara. Men här är några generella tips.

En barnfamilj, två vuxna och två barn, bör spara ihop omkring fem månadslöner, netto, som buffert lite beroende på hur boendesituationen ser ut. Att bo i hus kostar generellt mer än att bo i lägenhet.

Är du ensamstående räcker det att spara ihop till en buffert som motsvarar två månadslöner, netto. Du har visserligen bara din egen inkomst att förlita dig på vilket gör att du blir mer utsatt vid oplanerade ekonomiska händelser, men å andra sidan är oftast de fasta månadskostnaderna inte så höga.

Lever du i ett parförhållande utan barn kan en buffert på tre - fyra månadslöner vara lämplig. Ni kanske har ett större boende om ni är två och därmed högre boendeutgifter. 

Hur lyckas man komma igång och spara pengar till en buffert?

Försök vara ”djävulens advokat”, det vill säga förutspå möjliga ekonomiska svårigheter, då blir det lättare att visualisera och ta kontroll över din ekonomi.

Det kanske allra viktigaste för att komma igång med ett buffertsparande är att göra en budget. Du kan ta hjälp av en ekonomiapp, exempelvis Tink, men det funkar lika bra med Excel eller varför inte papper och penna.

Gå igenom hur dina utgifter sett ut hittills i år och utgå från det när du planerar för årets återstående månader. Planera helt enkelt dina utgifter så att du får ett överskott som kan gå till buffertsparandet. Genom att titta på din konsumtion är det lättare att se hur du spenderar dina pengar och därmed välja bort de utgifter du klarar dig utan.

Kolla upp dina abonnemang. Ett genomsnittligt svenskt hushåll har minst tre abonnemang utöver mobil och bredband. Ofta handlar det om löpande prenumerationer, exempelvis Spotify, TV-abonnemang, gym, och tidningar. Sätt kostnad i relation till nyttan och fundera över om det är något du inte behöver.

Se över dina försäkringar, du kanske har onödigt dyra försäkringar eller tilläggsförsäkringar som du inte är i behov av.

När du gjort det du kan för att minimera dina utgifter är det dags att sätta upp tydliga mål över hur mycket du vill och kan avsätta till ditt buffertsparande. Det är viktigt att vara realistisk.

Om du exempelvis har familj och barn är det kanske inte så lätt att spara 50 procent av lönen. Sparmålet bör spegla din livssituation.  Försök sedan att hålla dig till sparmålet och dra ned på annat om det skulle krisa. Men tänk på att det är bättre att spara lite än inget alls, ”Många bäckar små”.

Ett regelbundet sparande varje månad är en bra idé. Spara genom ett autogiro, då blir pengarna svårare att nalla av.

Se över ditt sparande löpande, kanske går det att öka på. Bra tillfällen kan vara vid löneökning, byte av jobb eller deklaration om du får tillbaka på skatten.