Inflationen i Sverige går att följa bakåt till slutet av 1200-talet. De värsta inflationsperioderna under de senaste 800 åren utspelade sig på 1500- och på 1900-talet.

Under 1500-talet låg den genomsnittliga årliga inflationen på drygt 6 procent och under 1900-talet var den 4 procent, enligt boken ”Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277–2008” från Riksbanken.

Anledningen till att 1500-talet blev en period av kraftig inflation berodde mycket på att penningmängden ökade dramatisk till följd av att Spanien och Portugal importerade stora mängder silver och guld från Sydamerika till Europa.

Dessutom var det en orolig period med många krig och det klassiska sättet att öka på inflationen var att minska silverhalten i mynten. Det var knep som till exempel både danske kung Kristian II och Gustav Vasa använde sig av.

Det klart värsta inflationsåret för Sveriges del var år 1406. Det året uppgick inflationen till 109 procent. Dåvarande kungen Erik av Pommern behövde snabbt få fram krigsfinansiering.

I regel fungerar detta bara en mycket kort period sedan tappar människor förtroendet för pengarna och återgår till byteshandel.

Trots att inflationen låg på 109 procent år 1406 nådde den aldrig upp till det man kallar för hyperinflation. För detta krävs en inflationstakt på 50 procent per månad.

Den mest kända inflationsperioden är förmodligen hyperinflationen i Tyskland mellan åren 1922 och 1923. Då uppgick inflationen till som mest 32,400 procent per månad eller en fyrdubbling av priserna per vecka som allra mest kostade en dollar 4,2 biljoner mark.

I september i år var inflationen i Tyskland på 10 procent.

Den allra högsta uppmätta inflationen var dock i Ungern under åren 1945 till 1946 då var inflationen från månad till månad som mest till 41,9 biljarder procent, vilket motsvarar en tredubbling av priserna per dag. Den högsta valören som gavs ut var en sedel med valören hundra miljoner biljoner, vilket är en etta med sjutton nollor efter.

I dag är inflationen i Ungern 20,1 procent.

Anledningen till att inflationstakten var så hög under 1900-talet berodde främst på de två världskrigen, Koreakriget, Vietnamkriget och kalla kriget. Största prisökningstakten var under första världskriget mellan åren 1918 och 1919. Prisökningstakten var då 47 procent. Sedan följde en period med fallande priser när världshandeln kom i gång igen.

1922 och 1923 föll priserna med 18 procent. Sedan följde en period med högre inflation. Under andra världskriget var inflationen i Sverige runt 14 procent. Under Koreakriget var inflationen i Sverige 17 procent, vilket främst berodde på stigande världsmarknadspriser.

En annan lång inflationsperiod i Sverige var 1970-talet, då inflationen låg på 10 procent flera år i rad. Det berodde främst på höga energipriser som i sin tur drev på löneökningarna. Även de kraftiga devalveringarna av kronan under 1970- och 1980-talen drev upp priserna. Kronan devalverades inte mindre än sex gånger under perioden 1973 till 1982. Tanken var att göra svensk export mer konkurrenskraftig.

Under de drygt 350 år som Riksbanken har funnits har den årliga inflationen varit 2,4 procent per år. Senast inflationen var så hög som idag var i början av 1990-talet.

Inflationstakten enligt KPI. Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

Perioder med hög inflation kommer ofta som fullkomliga överraskningar. Så var det under 1900-talet då man hade en väldigt stabil period bakom sig som plötsligt bröts med första världskriget.