Efter ett förspel präglat av stora rörelser på finansmarknaden, med både vanliga och omvända vinstvarningar, är det snart dags för floden av ordinarie rapporter. Med fastighetsbolaget Atrium Ljungberg på fredag och industribjässen Sandvik på måndag kommer två av de mest intressanta sektorerna att bli synade redan de första dagarna.
Sedan rullar det på i snabb takt och som alltid blir det viktigt att följa hur försäljning och lönsamhet utvecklas i förhållande till analytikernas prognoser, liksom vad vd:ar och finanschefer säger om utsikterna. Men varje period tenderar också att ha sin egen dynamik och sina egna frågor som avgör färdriktningen på börsen.
Den här gången tror vi att flera av de fem nedanstående faktorerna kommer att visa vägen och att man därför bör hålla ett extra öga på dem i rapporterna.
Svällande lagernivåer
Komponentbrist och fraktproblem har tvingat många bolag att överge just-in-time-principen under pandemin. Istället har det blivit en konkurrensfördel att hålla ett eget lager med viktiga komponenter och produkter för att snabbt kunna serva kunderna.
Lagom tills dessa lager har hunnit byggas upp viker nu efterfrågan snabbt för många bolag. De höga lagernivåerna binder kapital och när de ska betas av blir det ofta till priset av marginalförstörande rabatter.
Höga lager blir dessutom en extra bromskloss som påverkar hela leveranskedjan. Detta eftersom beställningarna under en period kan vara betydligt lägre än slutefterfrågan då distributörer och butiker kan plocka från sina lager istället för att lägga nya order, den så kallade bullwhip-effekten.
Ett typexempel bjöd BHG Group på i veckan när bygg- och inredningshandlaren vinstvarnade och flaggade för en offensiv minskning av lagernivån, en engångsnedskrivning av lagrets värde och ett besparingsprogram. Andra vinstvarnare som har pekat på höga lager som en viktig orsak är Mips, Thule och Electrolux.
Mips-bestyckad hjälm
Alla bolag med fysiska slutprodukter som säljs till konsumenter är i farozonen den här rapportperioden men lagerdynamiken är densamma i industrin så det är sannolikt bara en tidsfråga innan det börjar svida på sina håll där också.
Den lilla guldkanten på det här problemet är att när bolagen väl accepterar den nya verkligheten, slutar fylla på sina lager och istället påbörjar en tömning av skafferiet så väntar en period med starka kassaflöden.
Valuta för pengarna
Få har missat att dollarn är glödhet i höst och för kronans del innebär det att den gamla toppnoteringen på 11 kronor från 2001 är passerad. Dollarn har stärkts med hela 25 procent från årsskiftet och nästan lika mycket högre är den om man tittar på tredje kvartalet i år och ställer det mot tredje kvartalet i fjol – den period som nu ska rapporteras.
Även euron har stärkts mot kronan, men med mer beskedliga 7 procent från årsskiftet och något mindre mätt som det tredje kvartalet i år mot samma period i fjol.
För börsbolagen med mycket kostnader och produktion i Sverige och en hög andel intäkter i andra regioner väntar nu stora valutavinster. De stora verkstadsbolagen samt stål- och gruvbolag finns i den här kategorin och även om det knappast är okänt så blir det en faktor som lindrar andra kostnadsökningar och som gör att marginalerna hålls uppe.
I förlorarhörnan finns stora dollarinköpare, vilket inte sällan är pryl- och klädbolag som nu kläms från flera håll. Försiktigare konsumenter drar ned efterfrågan, dollarn ökar inköpskostnaderna och hyresvärdarna vill ha kompensation för högre räntor och energikostnader. Det syntes rejält i H&M:s rapport och det kommer att synas även i mindre sektorkollegor kommande veckor.
Skuldsatta fastighetsmatadorer
Normalt sett är fastighetsbolagens rapporter en icke-fråga för det allmänna börshumöret, men nu kommer de att stå i rampljuset. Detta eftersom de senaste årens räntedopade finansieringsmöjligheter har förvandlat en del av bolagen från tråkaktier till tillväxtfavoriter med hundratusentals privatsparare i ägarlistorna.
Årets branta ränteuppgång och torka på obligationsmarknaden har effektivt slagit hål på de aggressiva förvärvsstrategierna och samtidigt riskerar bolagens intjäning nu att pressas av högre energikostnader och kunder som inte kan bära hyreshöjningarna fullt ut.
Inget bolag i sektorn har stått emot stormen, även om försiktiga Hufvudstaden sticker ut med en nedgång kring 10 procent, och totalt har sektorindex rasat med 55 procent i år.
I rapporterna kommer dock den underliggande verksamheten att överskuggas av hur bolagen hanterar sina skulder och vilka signaler de kan skicka kring denna avgörande fråga. Risken för omfinansieringar till betydligt högre räntenivåer kommande år och skuldsatta ägarbolag som kan tvingas vräka ut aktier är vad som har styrt aktiekurserna, mestadels i riktning mot källaren, med SBB och Castellum som två av slagpåsarna i höst.
Den stora frågan i sektorn är om Roger Akelius miljardköp av Castellum-aktier från Rutger Arnhult utgjorde slutet av nedgångsfasen, eller om det bara var slutet på början vi bevittnade.
Oväntade energismällar
Skenande priser på naturgas och diesel har de senaste månaderna fått sällskap av kraftigt stigande elpriser, nedan illustrerat med Nordpools terminskurva på elpriset vid kommande årsskifte.
En uppenbar effekt är att högre levnadskostnader stjäl konsumtionsutrymme från hushållen, vilket redan syns tydligt i konsumtionsstatistiken och i olika humörmätare. Att elintensiva tillverkningsbolag drabbas är också självklart. Exakt hur hårt är däremot svårt att bedöma från utsidan eftersom storförbrukarna i regel prissäkrar den största delen av behovet.
Risken för obehagliga överraskningar i rapporterna är därför större hos bolag där energipriser normalt sett inte är något som bekymrar finansmarknaden. Den norska teleoperatören Telenor påtalade exempelvis på sin kapitalmarknadsdag i september att årets lönsamhetsmål blir svårt att nå till följd av de senaste månadernas ökade energipriser. En förvarning om att energismällar kan dyka upp både här och där.
Bolag som säljer lite dyrare investeringsvaror till andra företag eller offentliga organisationer, som medicinteknikbolag, står också inför risken att drabbas av indirekta effekter av stigande energipriser och kostnadsinflation. Inköpsprocesser som pausas eller drar ut på tiden lär många känna av när kunderna behöver prioritera hårdare bland sina utgifter.
Ljuset i börstunneln
Det är ingen liten våg av negativa nyheter som har sköljt över börsen i år, men så är också Stockholmsbörsens breda index ned med över 30 procent utan att bolagens vinstprognoser har rört sig speciellt mycket. Aktiemarknaden är helt enkelt förberedd på tuffa tag i den reala ekonomin och det är lite paradoxalt en av de största ljuspunkterna inför de kommande rapporterna.
Med nedtryckta förväntningar finns större chans att överraska positivt. Vi såg det under den senaste rapportperioden då många bolag höll uppe försäljning och vinster bra och en pressad börs studsade upp kraftigt i juli.
Köp på ryktet och sälj på nyheten brukar det heta i ett positivt börsklimat. I ett oroligt klimat gäller ofta det omvända, att en befarad dålig nyhet som bekräftas kan bli en vändpunkt. Att både Electrolux och BHG klarade sig bra på börsen efter sina vinstvarningar är en liten indikation på att förväntningskartan och verkligheten börjar stämma överens igen. Det ger visst hopp i årets börsmörker.
Nedan har vi listat ett urval intressanta rapporter de närmaste två veckorna. Då åker vi.
14/10: Atrium Ljungberg
17/10: Sandvik, Note, Elanders, Alleima
18/10: EQT, Avanza, Platzer
19/10: Atlas Copco, Getinge, SHB, Kinnevik, BE Group
20/10: ABB, Axfood, Boliden, Castellum, Ericsson, Nordea, Nokia, Tele2, Volvo, Fabege, Holmen, Nyfosa, Investor
21/10: Telia, Husqvarna, Munters, Lifco, Stora Enso, Autoliv
24/10: Ratos, Nederman
25/10: Billerud, Alfa Laval, SSAB, Viaplay, Corem, Lindab, SKF, Wallenstam
26/10: Assa Abloy, Dometic, Epiroc, Skanska, SEB, Trelleborg
27/10: Traton, Tietoevry, Hexagon, Kindred, Evolution, Sweco, Essity, Swedbank, Volvo Car, SBB, Sobi, JM
28/10: Electrolux, Indutrade, Saab, SCA
