ECB höjde som väntat sin styrränta med 75 punkter till 2,00 procent. Så ingen dramatik på det sättet, även om det förstås svider i skinnet för hushållen i EMU-området som har mycket i övrigt att bekymra sig över när det gäller hushållskassan.
ECB gör också en tydlig poäng av att det tredje gången i rad som banken höjer räntan och klappar sig själva på axeln när den stramar åt penningpolitiken för att få ner inflationen strax under 2 procent. ECB utlovar dessutom fortsatta räntehöjningar. I september landade inflationen på 9,9 procent så de har också en lång väg att vandra.
Det är annars ingen ljus bild av europeisk ekonomi som ECB väljer att leverera. Förutom en hyggligt stark arbetsmarknad – som riskerar att spä på löneökningarna – är det i princip bara dåliga makronyheter i ECB:s budskap. Kreditvillkoren stramas åt, konjunkturindikatorerna viker ner, hushållen är rejält pressade och dessutom är flertalet stater i EMU-området högt skuldsatta. Det sista lägger vi på Placera själva till för att klargöra den makroekonomiska bilden lite grann.
ECB-chefen Christine Lagarde la på den efterföljande presskonferensen till att banken har fortsatt jobb att göra med att strama åt penningpolitiken. Den framtida penningpolitiken ska dessutom i hög grad styras av inkommande data. Vilket inte borde förvåna någon.
Hur de ska hantera den stora balansräkning som byggts upp under de senaste åren ska vi möjligen få mer klarhet i under december. Det var inget som, enligt uppgift, diskuterades vid torsdagens penningpolitiska möte. Tidigare har det sagts att obligationsportföljen ska börja bantas först när styrräntan når ”neutrala” nivåer. Lite oklart vad ECB tycker att en sådan ränta ligger på och inga närmare besked kring detta gavs i samband med torsdagens besked.
Vi på Placera sammanfattar ECB:s budskap som fortsatt mycket oklart. Risken för felsteg i penningpolitiken fortsätter, enligt oss, att stiga. Recessionsrisken i EMU-området stiger. Huvudbudskapet från ECB är dessutom att det är inkommande, oftast kortsiktig, data som numera styr deras penningpolitik. Lite mer än det skulle man kanske kunna kräva i form av klarhet från en så stor centralbank.
