Det vanligaste motivet för företag att ha flera aktieslag som ger olika många röster, oftast A- och B-aktier, är att de befintliga storägarna vill kunna behålla ett stort inflytande även om bolaget behöver ta in nytt kapital. Då A-aktierna oftast berättigar till tio gånger fler röster än B-aktierna får A-aktieägarna helt enkelt mer att säga till om vid bolagsstämman, trots att deras ägande mätt i kapital inte behöver vara större.

Normalt sett tar det här sig också form av en något högre aktiekurs för A-aktien om båda aktieslagen är noterade, eftersom den är värdefullare för den ägare som vill utnyttja sin makt.

På Stockholmsbörsens storbolagslista är det en bra bit över 20 bolag som har två aktieslag noterade. Vi har listat dessa i tabellen nedan, med fredagens stängningskurser och skillnaden i kurs mellan aktieslagen. En negativ avvikelse ska utläsas som att B-aktien är billigare än A-aktien.

(Många av fastighetsbolagen har också noterat flera olika aktieslag, ibland med mer komplicerade skillnader än bara rösträtten, men vi utelämnar den sektorn helt i den här sammanställningen.)

Som synes är det i många fall stora skillnader i aktiekurs mellan röststarka och röstsvaga aktier. Och eftersom det för de flesta privatsparare inte är makten utan avkastningen som man är ute efter när man köper en aktie så öppnar kursskillnaderna en del möjligheter.

Den mest uppenbara är att man kan vässa sin direktavkastning genom att välja det billigare aktieslaget. Eftersom utdelningen är samma i kronor kommer den lägre kursen att ge en lite bättre direktavkastning och mätt över lång tid ger även små skillnader stor effekt.

För att ta ett konkret exempel så delar byggbolaget NCC ut 6 kronor per aktie i år och analytikerna räknar med samma nivå nästa år. Köpte man A-aktien i fredags så motsvarar det en direktavkastning på 4,8 procent, medan man kunde köpa B-aktien betydligt billigare och istället få 5,9 procents direktavkastning.

Genomgående för bolagen i vår sammanställning gäller att B-aktierna är billigare eller på samma nivå som A-aktierna. Och eftersom omsättningen på börsen är klart sämre i de flesta A-aktierna så är tumregeln att det är B-aktien man bör välja.

Det stora undantaget är bankerna där A-aktierna är både billigare och har bra omsättning. För Handelsbankens och SEB:s del bör man alltså istället välja A-aktien.

En annan affärsmöjlighet, i en lite högre skola, är att utnyttja att skillnaden mellan aktieslagen kan variera en hel del över tid. Här kan den som vill spekulera i att skillnaden, spreaden, kommer att öka eller minska framöver ta en position genom att köpa det ena aktieslaget och blanka det andra.

Tror man exempelvis att skillnaden mellan Atlas Copcos A- och B-aktie ska fortsätta krympa ner från 12 kronor mot de 4 kronor som den var för några år sedan ska man köpa B-aktien och blanka A-aktien. Ser man däremot en återgång till skillnader på över 20 kronor som var fallet i fjol så gör man tvärtom och köper A-aktien och blankar B-aktien.

Spreaden i kronor mellan Atlas Copcos A- och B-aktie

Handelsbanken är ett annat intressant exempel på en betydande spread. Här är som nämnts tidigare A-aktien billigare och även den mest omsatta så den är tveklöst mest attraktiv för en långsiktig köpare, men ska skillnaden verkligen vara 18 kronor mot B-aktien?

Det är åtminstone en rekordstor skillnad när man tittar på spreaden över en längre tidsperiod, vilket den som tror på ett närmande mellan aktiekurserna skulle kunna utnyttja.

Spreaden i kronor mellan Handelsbankens A- och B-aktie

Innan man ger sig in och vevar i den här typen av spread-match bör man dock göra läxan först och ställa ett antal kontrollfrågor. Som att försäkra sig om att aktierna är blankningsbara, samt att analysera vilka logiska förklaringar som kan finnas bakom en ovanligt stor eller liten spread.

Stundar det exempelvis en stor extrautdelning eller en strukturaffär som kan påverka? Är bolaget en uppköpskandidat där A-aktierna plötsligt kan bli mer attraktiva? Eller pressas ett av aktieslagen tillfälligt av en storägare som är på väg ut?