Såväl halvårsrapporterna som niomånadersrapporterna i fjol fungerade som lugnande medicin på en orolig och fallande börs. Nu är läget annorlunda. Inflationen visar tecken på att ha nått sin topp, även räntetoppen är inom räckhåll och tillsammans med ökat hopp om en mjuklandning i ekonomin har det fått optimismen på aktiemarknaden att stiga brant.
Artikeln kan du även lyssna på här. Prenumerera på Placera Analys där alla våra inlästa artiklar finns i poddformat.
Stockholmsbörsens breda index OMXSPI har lyft med över 9 procent sedan årsskiftet och storbolagsindexet OMXS30 är hack i häl. En fullt godkänd årsavkastning i säcken efter bara två veckor med andra ord.
Det är en utveckling som ökar bevisbördan på storbolagen, även om de själva inte har bett om den rollen. Icke desto mindre kommer deras aktiekurser att ställas till svars om de inte möter analytikernas och investerarnas förväntningar i de kommande veckornas rapportflod.
Vi ser framför oss fem faktorer som får en framträdande roll när rapporterna ska peka ut börsens fortsatta riktning.
Utsikterna
Ericsson tog ett innovativt grepp redan i december genom att slita ut hela 2023 ur prognoskalendern och säga att man istället guidar för 2024 på en gång. En annorlunda lösning och kanske var den ”massiva osäkerhet” som vd Börje Ekholm pratade om kopplad till de engångskostnader som låg och vilade.
För telekomjätten har redan hunnit presentera två stora resultatsmällar i år. Ett åtgärdsprogram inom molnområdet samt en avsättning för uppgörelser med amerikanska myndigheter. Kanske kan det öppna för mer fokus på utsikterna för själva kärnverksamheten i samband med fredagens rapport.
I övrigt är det som vanligt de cykliska bolagen som blir viktigast att punktbevaka när det gäller framåtblickande kommentarer.
Sandvik, som också rapporterar på fredag, ger i regel en färsk uppdatering på försäljningstakten inom skärande verktyg vilket blir en bra indikation industriaktiviteten efter årsskiftet. Mer konkreta framåtblickande kommentarer kring efterfrågan under första kvartalet är sedan att vänta från bolag som Alfa Laval, Atlas Copco, SKF och Trelleborg.
Volvo tillhör de mer generösa prognosmakarna när det gäller helårsutvecklingen och där kan justeringar av marknadsvolymerna för tunga lastbilar och anläggningsmaskiner påverka aktiekursen. I synnerhet om bolaget vågar prata i mer detalj om andra halvåret, då välfyllda orderböcker gör att alla redan utgår från att första halvåret ska bli bra.
Storbankerna
Alla fyra storbankerna har varit en stark motor i den börsuppgång vi har haft det senaste kvartalet och tillsammans med industribolagen är de avgörande om storbolagsindexet OMXS30 ska fortsätta klättra.
Riksbankens räntehöjningar gör gott för bankernas räntenetto och de svenska bolagen är inte heller lika känsliga för en minskad aktivitet inom investmentbanking som de stora amerikanska branschkollegorna. Med det sagt så kan en inbromsning i antalet börsnoteringar och andra företagsaffärer ändå ta ut sin rätt.
Baksidan av räntemyntet är att låntagare och husköpare nu pressas och vi har sett den brantaste nedgången i bostadspriser på många år. Finns det redan nu tidiga signaler som oroar när det kommer till kreditkvaliteten och kunder som inte kommer att kunna uppfylla sina åtaganden?
En annan näraliggande fråga att hålla koll på är hur turbulensen på den kommersiella fastighetsmarknaden påverkar bankerna framöver. Många fastighetsbolag riskerar att få problem med att finansiera sig på obligationsmarknaden de kommande åren. Det är en tillväxtmöjlighet som öppnar sig men hur villiga är bankerna att kliva in och ge traditionella banklån till dessa kunder?
Om mottagandet av de amerikanska bankrapporterna som redan har hunnit släppas är till någon vägledning finns utrymme för försiktig optimism. Hyggliga resultat belönades efter en svajig inledning med stigande kurser för de fyra som har rapporterat.
Utdelningarna
Med boksluten kommer också förslag på årets utdelningar från styrelserna. Många bolag har stabila balansräkningar och tycks ha tuggat på ganska bra även i fjärde kvartalet och då kan utdelningen bli en icke-fråga. Andra går mot en skakig period med lägre efterfrågan och har de samtidigt stora skulder kan styrelserna av försiktighetsskäl dra i bromsen.
Vi såg ett exempel i höstas när IT-leverantören Dustin ställde in sin utdelning för första gången sedan noteringen och pekade just på skuldminskning och konjunkturläge, vilket visade sig vara ett tecken på ett svagt efterföljande kvartal. Även när beslut om att värna balansräkningen är rätt i sig finns det med andra ord skäl att lyssna på signalvärdet i stora förändringar av utdelningsnivån – både nedåt och uppåt.
Några extra intressanta fall finns också den här gången där utgången inte är given.
Telia har exempelvis flaggat för att kassaflödet under 2022 inte täcker miniminivån på sin utdelningsguidning och de senaste dagarna har en strid ström av nedgraderingar på aktien kommit från analysfirmor som pekar specifikt på utdelningsfrågan.
Hur AB Volvo balanserar situationen med en urstark kassa, men samtidigt risk för sämre tider och stora investeringsbehov inom elektrifieringen, är en annan intressant fråga. Att det blir ytterligare en extrautdelning räknar de flesta analytiker med, men storleken råder det delade meningar kring.
Uppsminkad tillväxt
Inflationen är ett gissel men den kommer också att sminka upp tillväxtsiffrorna för många bolag.
Under flera år har det räckt ganska gott att dela upp omsättningen på förvärvad respektive organisk tillväxt, utan att dissekera den organiska delen närmare. Nu kan en till synes bra organisk tillväxt på säg 5 procent i själva verket handla om en volymnedgång på 5 procent som har slätats över med prishöjningar i linje med inflationens 10 procent.
Den exakta fördelningen mellan volym och pris är inte något som alla bjuder på i rapporterna och då blir det extra viktigt att lyssna på eller följa rapporteringen från telefonkonferenserna. Där kommer frågan garanterat att ställas ofta för att bena ut hur stark den egentliga efterfrågan är.
Valutan är en annan faktor som kommer att ge många bolag en gratis skjuts. Dollarn har visserligen tappat en del senaste tiden men euron är rekordstark mot kronan och i båda fallen är nivåerna långt över vad de var under fjärde kvartalet 2021.
Valutaeffekterna kommer att lyfta både omsättning och vinster hos exportbolagen och precis som med prishöjningarna gäller det att se igenom vad som är valutamedvind och vad som är riktig efterfrågan.
Importerande kläd- och prylhandlare, med H&M i spetsen, tar samtidigt stryk av utvecklingen när dollarinköpen blir dyrare. Oftast kommer smällen med eftersläpning på grund av valutasäkringar och tiden det tar för varorna att flytta sig från inköp till försäljning i butik.
Kostnadsskrällar
De skyhöga elpriserna på sensommaren övergick till mer normala nivåer under hösten för att sedan rusa igen i mitten av december, innan de sjönk igen. Ett perfekt klimat för felbeslut kring prissäkringar som kan leda till att det poppar upp kostnadsskrällar i bolag som traditionellt sett inte har behövt någon avancerad elprisstrategi.
Teleoperatörerna flaggade för de högre elkostnaderna i höstas och de flesta bolag känner av både direkta och indirekta effekter av högre energipriser.
Även om många råvaror, som det för Europa viktiga naturgaspriset, och även fraktraterna har vänt nedåt den senaste tiden så tar det tid innan det slår igenom på bolagens kostnadsnivå. Bolag som till synes klarade sig bra förra kvartalet kan mycket väl behöva ta kostnadssmällen nu.
”Förhöjd kostnadsnivå”, som det hette i Electrolux vinstvarning nyligen blir nog en gångbar förklaring hos fler bolag som kommer med ett överraskande svagt kvartalsresultat.
Står sig trenden med lägre kostnader för insatsvaror och energi går det samtidigt att hitta framtida vinnare bland bolagen som kan behålla sina prishöjningar, trots att kostnaderna vänder ned. Det är sällan något som skrivs ut med stora bokstäver i rapporterna men mellan raderna och på direkta frågor brukar det kunna framgå om den här vilande potentialen finns på plats.
Sammantaget får man ändå säga att det under fjärde kvartalets gång inte har tillkommit så många nya negativa faktorer. Hög inflation, Ukrainakrig, ränteuppgångar, försiktiga konsumenter, recessionsrisk och svidande elpriser tecknar en plågsam helhetsbild, men det var faktorer som låg i korten inför kvartalet.
Börsuppgången har förvisso skruvat upp kraven på att rapporterna ska bli relativt fria från nya negativa överraskningar. Men kan storbolagen på nytt sända budskapet att de är medvetna om farorna, redo att anpassa sig vid behov och inte själva har noterat någon tvärnit så ger det fortsatt råg i ryggen för ”Team Mjuklandning”.
Nedan har vi samlat ett urval intressanta rapporter under de närmaste veckorna:
20/1: Avanza, Ericsson, Investor, Sandvik
25/1: Arjo
26/1: Atlas Copco, Essity, JM, Nokia, SEB, Telia, Volvo
27/1: Autoliv, H&M, SCA, SSAB, Trelleborg
31/1: Epiroc, Holmen, NCC, Stora Enso, Swedbank, Tele2
1/2: Axfood, Getinge, Hexagon, Husqvarna
2/2: ABB, Alfa Laval, Electrolux, Evolution, Kinnevik, Nordea, SKF
3/2: Assa Abloy, Lifco, Peab, Skanska
