Vintersäsongen blir allt kortare år för år, något skidbranschen bittert fått erfara. Det blir färre hotellnätter, färre liftkort och i förlängningen också färre turister. Det är ett svårt dilemma att hantera med en säsongsbaserad affärsmodell.
Skidturism är ett ganska extremt men talande exempel på hur en strategi optimerad efter en uppsättning premisser har blivit obsolet. I detta exempel sker dock förändringen långsamt, liksom många demografiska förändringar vi gärna ser till för att bedöma långsiktiga tillväxtförutsättningar, som en åldrande befolkning, med mera. Då finns tid för anpassning. För exemplet skidbranschen handlar det främst om att finna vägar att attrahera turister på sommaren.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 6 den 6 feb
Men ibland går det snabbare. Jag minns till exempel hur jag under en värmebölja för två somrar sedan var väldigt entusiastisk för poolbyggaren Gullberg & Jansson på börsen. När svetten lackade framstod en investering i en pool som en riktigt bra idé, inte minst då nollränta betydde en fördelaktig finansiering. Spola fram bandet två år så har ränteläge och energikris helt förändrat kalkylen. Det är ett välskött bolag med etablerade produkter, men som det ser ut nu ser läget väldigt kärvt ut.
Jag själv tar åt mig lärdomen att där och då utgick jag alldeles för mycket i nuläget i min analys, där jag i stället borde gjort en mer långsiktig bedömning av hur känsligt bolaget skulle vara för just den typ av förändringar vi ser nu. Som lök på laxen fanns dessutom redan då problematiken med vattenbrist i många län i just detta exempel. Gullberg & Jansson framstår nu som ett bolag med en ganska känslig affärsmodell där förändringar i grundförutsättningarna får stort genomslag.
Ett annat färskt exempel är Humana som i veckan fick se tillståndet gällande verksamheten inom personlig assistans rycka. Det motsvarar runt 40 procent av rörelsevinsten och inom 10 dagar ska verksamheten avvecklas enligt IVO. Bolaget har överklagat men framtiden är mycket oviss. Detta exempel belyser också vilka risker det finns inom bolag i välfärdssektorn som är tillståndspliktiga. Ett par skandaler och hela verksamheten äventyras vilket också motiverar de låga multiplarna på börsen för den här typen av bolag.
Motsatsen kanske man kan kalla robusta affärsmodeller. Det är som minimikrav ett bolag som klarar normala konjunktursvängningar, och där är en stark balansräkning ett måste. Utöver finansiell uthållighet vill man gärna se vallgravar i olika former såsom starka varumärken, patent, teknikhöjd, starka marknadspositioner med mera. Allt detta skapar uthålliga konkurrensfördelar. Och sist men inte minst ett hanterligt beroende av enskilda variabler, i synnerhet om dessa är volatila. Råvarubranschen är ett bra exempel på tydliga ”boom-bust” rörelser där vinsterna kan skena ett år för att kollapsa ett annat.
En annan faktor kan vara att undvika unga branscher där det sker stor utslagning de tidiga åren innan vinnarna utkristalliseras. Minns gärna Fingerprint Cards här där biometri hyllades under en kort period som high-tech för att på kort tid bli en stapelvara och numer dessutom finna hård konkurrens i ansiktsigenkänning. Just teknikbranschen är särskilt utsatt för skiften i konkurrensförmåga så det är väl en smaksak om man vill vara med på den typen av resa. Ja, det finns många parametrar att tänka på men jag tror att kärnan i resonemanget handlar om tidsperspektiv. Att kunna lyfta blicken från hur det ser ut just nu och i stället tänka på hur det kan se om ett, tre fem år framåt i tiden.
Det är tyvärr svårt att förutse framtiden, i synnerhet när stora trendskiften kommer, men man kan i alla fall arbeta med olika scenarion i en “normal” ekonomi såsom valutaförändringar, ränteförändringar med mera. Det man bör tänka på för att undvika att falla i fällan med att investera i en “one trick pony” där affärsmodellen står och faller med en enskild (eller ett fåtal) faktor(er) om denna/dessa är volatil(a). Nu är det sällan så uppenbart som i exemplet med skidorter i alperna, men man kan i alla fall fundera på olika scenarion.
Jag har med jämna mellanrum dragit en lans för cykliskt justerat p/e-tal som bygger på ett genomsnitt av flera års lönsamhet. Den typen av analys kommer man i alla fall ett steg framåt med. Vad mäktar ett bolag med över tid? Nästa steg i analysen är förstås att fundera på framtiden. Som sagt, den är svår att förutse, men vad man kan göra är att se om ett bolags lönsamhet står och faller med någon enskild variabel. Om så är fallet, vad är oddset för att den går åt fel håll?
Man behöver inte veta vad som händer imorgon, men man kan veta vilka bolag som är riskabla och ta ett informerat investeringsbeslut utifrån det. Man brukar säga att den bästa prognosen för vädret är att det blir detsamma som idag. Med börsen tror jag det är precis tvärtom. Det enda vi kan vara säkra på är att imorgon är annorlunda.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 6 den 6 feb
