Det har varit en synnerligen turbulent vecka på de globala finansmarknaderna i allmänhet och den amerikanska finansmarknaden i synnerhet. Den svenska börsen backade med 3,5 procent under veckan som gick medan S&P500 och Stoxx600 sjönk med 4,5 respektive 2,3 procent.
Än mer dramatiskt var det på räntemarknaden där den amerikanska tvåårsräntan, som tidvis handlades över 5 procent, avslutade veckan på 4,60 procent. Samtidigt sjönk den amerikanska tioårsräntan med närmare 30 punkter till 3,70 procent.
Veckan inleddes med att Fed-chefen Jerome Powell öppnade dörren för att återgå till större räntehöjning än de 25 punkter som levererades i samband med det senaste penningpolitiska beskedet. Något som spred viss nervositet på finansmarknaden och tryckte upp ränteförväntningarna. Efter det utspelet räknade marknadsaktörerna med att den amerikanska styrräntan skulle toppa på 5,6 – 5,7 procent under 2023.
Den räntebilden förändrades i det närmaste totalt när den amerikanska nischbanken SVB (Silicon Valley Bank) hamnade i en djup finansiell kris. På marknaden tog man fasta på att det här kunde sprida sig igenom det amerikanska banksystemet och ta fler banker med sig i fallet. Minnet av Lehman-kraschen, och dess följdverkningar, lever kvar även om SVB är en betydligt mindre spelare.
Nu har de amerikanska myndigheterna, med finansminister Yellen och Fed-chefen Powell i spetsen, vidtagit kraftfulla åtgärder som förhoppningsvis ska bidra till att stävja finansoron. Bland annat har man gett garantier för alla insättningar i SVB. Även de som inte täcks av den normala insättningsgarantin. Dessutom har man öppnat upp en kreditlina på ett år till banker för att försäkra deras tillgång till likviditet om det skulle ske större uttag. Myndigheterna har också tagit över New York-banken Signatur som också var på fallrepet.
Det här har bidragit till att återställa lugnet på finansmarknaderna och det mesta talar därmed för en stark inledning på börsveckan. Kortsiktigt är det dessutom gynnsamt att ränteförväntningarna på Federal Reserve skruvats ner rejält. Nu väntas en räntetopp på runt 5 procent och det börjar prisas in räntesänkningar redan under andra halvan av 2023. Marknaden börjar också så smått ifrågasätta om det överhuvudtaget kommer en räntehöjning från Fed i nästa vecka. Bland annat har Goldman Sachs strukit en marshöjning efter den finansiella turbulensen.
Återstår att se om de ränteförväntningarna håller i sig när de amerikanska inflationssiffrorna för februari publiceras nu på tisdag. De som ställer sig lite mer skeptiska till att Federal Reserve kan/ska börja backa framhåller risken för att inflationen biter sig kvar på höga nivåer. Räntenedgången, framför allt på lite längre löptider, kan också ses som att risken för att USA går in i en djupare ekonomisk svacka har stigit.
Så vi får räkna med att vi inte sett det sista av den finansiella turbulensen även om myndigheterna verkligen är på tå den här gången.
Ett av den här veckans huvudnummer är torsdagen penningpolitiska besked från ECB. Även för ECB har man börjat skruva ner ränteförväntningarna även om huvudscenariot även fortsättningsvis är att banken höjer räntan med 50 punkter. Viktigt för börshumöret är vad ECB-chefen Christine Lagarde säger om räntesättningen framöver. En hård linje från ECB skulle kunna bidra till att det åter blir lite mer nervositet på finansmarknaden.
För svenskt vidkommande har vi att se fram mot en utfrågning av riksbanksledningen på tisdag och vi räknar med frågor kring det som sker i USA och huruvida det är vettigt att strama åt penningpolitiken ytterligare. Det lär väl också bli en del frågor kring den svenska kronan som gick på en rejäl smäll i samband med förra veckans finansiella turbulens.
På onsdag får vi de svenska inflationssiffrorna för februari och på torsdag publicerar Prospera en färsk mätning av inflationsförväntningarna. Viktiga pusselbitar för Riksbanken som väger tungt inför det penningpolitiska besked som banken ska leverera i april.
Måndag
SEB:s boprisindikator låg stabilt på -9 i marsmätningen. Visserligen fortsatt i negativt territorium men långt från den mörka syn som hushållen hade på boprisutvecklingen under 2022. De amerikanska hushållens inflationsförväntningar betyder, trots allt, en del inför nästa veckas räntebesked från Federal Reserve.
Tisdag
Riksbanksledningen frågas ut i finansutskottet och en fråga som bör ställas är hur banken själva ser på risken att de stramar åt för hårt. Marknadens fokus ligger förstås ändå på de amerikanska inflationssiffrorna för februari. En lite nedgång för kärninflationen väntas men om den skulle utebli lär det återigen börja spekuleras kring större räntehöjningar. Inte minst om den finansiella turbulensen lägger sig under inledningen av denna vecka.
Onsdag
Svenska inflation väntas ha legat kvar på en obekvämt hög nivå i februari. Om konsensusprognosen gälande KPIF exklusive energi visar sig vara korrekt så är inflationen dessutom klart högre än Riksbankens egen prognos. Det ökar trycket på Riksbanken att leverera en räntehöjning på minst 50 punkter i april. Håll också koll på de amerikanska siffrorna över detaljhandeln i februari. Risken finns för bakslag efter en överraskande stark januarihandel.
Torsdag
Prospera publicerar den breda mätningen av inflationsförväntningarna där även arbetsmarknadens parter ingår. Viktig input för Riksbanken. Men det är förstås ECB:s räntebesked som kommer att styra över marknadshumöret. Väntat är visserligen en räntehöjning med 50 punkter men ränteförväntningarna har börjat skruvas ner i spåren på den finansiella turbulensen och risken för att en större bankkris kan få följdeffekter även i Europa. Vi på Placera räknar dock med att ECB levererar men kanske tonar ner risken för fortsatt stora räntehöjningar.
Fredag
OECD publicerar uppdaterad konjunkturprognos. Den svenska arbetslösheten väntas ha legat stabilt på 7,3 procent i februari.
