Risken ökar för en riktigt kärv höst

Makrokommentar Fortsatt skyhög svensk inflation, som breddats ytterligare och dessutom fortsätter att överraska Riksbanken, talar för att det kommer fler räntehöjningar än en innan sommaren. Faktorerna som talar mot ett sådant scenario är inte heller särskilt lockande.

Den svenska inflationstakten, mätt som KPI, steg i februari till 12,0 procent. Vilket var en bit över konsensusprognosen om att inflationstakten skulle ligga kvar på de 11,7 procent som noterads i januari. Februariutfallet är ändå en bit under de 12,3 procent som noterades i december när elpriserna skenade.

Nu har elpriserna sjunkit och bidrar med mer blygsamma 0,7 procentenheter till den årliga inflationen men samtidigt har räntekostnaderna för hushållens bolån stigit kraftigt och bidrar med hela 2,7 procentenheter. Det är till och med ett lite större bidrag än de 2,6 procentenheter som livsmedel bidrar med, efter en prisuppgång på lite drygt 22 procent under det senaste året.

Av den inflationsnedgång i februari som syntes i våra grannländer, Norge och Danmark, syns det egentligen inget av i de svenska siffrorna. I Norge ligger inflationstakten på betydligt mer blygsamma 6,4 procent medan den danska landade på 8,4 procent i februari. Det finns en del strukturella skillnader mellan länderna som förklara en hel del av skillnaden i inflationsnivå mellan Sverige och våra grannländer, även om den svaga svenska kronan säkert också är en liten delförklaring. Det är dock högst osäkert i vilken utsträckning kronkursen bidrar till de allmänna inflationsuppgången.

Den svenska KPIF-inflationen, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, landade på 9,4 procent. Det var i linje med Riksbankens prognos och skulle kunnat vara ett litet glädjeämne för banken men så icke.

Skälet till det är att KPIF exklusive energi, som blivit ett allt mer populärt mått för Riksbanken att hänvisa till när man diskuterar det underliggande kostnadstrycket i svensk ekonomi, steg till 9,3 procent i februari. Det var en rejäl uppgång från 8,7 procent i januari och långt över Riksbankens prognos om en nedgång till 8,0 procent.

den svenska inflationen fortsätter att breddas och givet de signaler som kommit från Riksbanken så är det säkrast att räkna med en höjning med 0,50 procentenheter i samband med det penningpolitiska beskedet den 26 april. På räntemarknaden prissätts nu en höjning med 52 punkter i april och ytterligare 35 punkter i slutet av juni. Det skulle innebära en styrränta någonstans mellan 3,75 och 4 procent till semestertiderna.

Det enda som i nuläget skulle kunna bidra till att Riksbanken skulle gå lugnare fram är om ECB höjer med mindre än 50 punkter i samband med torsdagens räntebesked eller om vi får ser mer av den finansiella turbulens som kollapsen för SVB skapade. Det första faktorn får ses som högst osannolik medan det är mer sannolikt att vi kommer att få se mer finansiell turbulens. Inte minst mot bakgrund av att snabba ränteuppgångar ökar på spänningarna inom det finansiella systemet.      

En annan faktor, av mer inhemsk karaktär, skulle kunna vara att de konjunktursignaler som kommer att rullas ut framöver visar på en hög sannolikhet för att svensk ekonomi dyker ner i en djup recession med stigande arbetslöshet. Vi är inte där riktigt än men vi på Placera tycker att risken successivt stiger för att vi går en riktigt kärv höst till mötes.

Att kronan skulle börja tjurrusa, stävja inflationen och skapa oro i Riksbanken är väl egentligen alldeles för osannolikt för att överhuvudtaget tas i beaktande. Även om kronan de facto stärkts efter att inflationssiffrorna publicerats.

Mer från förstasidan

Mest läst

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -