Nu är det återigen dags att ladda för ett synnerligen tungt centralbanksbesked när den amerikanska centralbanken lämnar sitt räntebesked klockan 19.00 på onsdag. Även i vanligt fall är det förstås extra fokus på det amerikanska räntebeslutet men den här gången har det lite extra vikt mot bakgrund av den finansiella turbulensen i banksektorn.

Det har som en följd av bankkrisen också skett en radikal omsvängning på räntemarknaden.

Den amerikanska tvåårsräntan har sjunkit med närmare 100 punkter sedan den toppade på 5,05 procent den 8 mars. Tioårsräntan har sjunkit med ungefär hälften under samma period och ligger nu på 3,59 procent.

Det har samtidigt skett en rejäl omsvängning i marknadens förväntningar på hur Federal Reserve kommer att agera med räntan framöver.

När Powell var ute och svingade i inledningen av mars och flaggad för att det kunde komma att krävs fler och större räntehöjningar än Fed tidigare räknat med började det spekuleras kring en höjning med 0,50 procentenheter på marsmötet och att den amerikanska styrräntan, som ligger på 4,50 - 4,75 procent, skulle toppa på kring 5,6 procent under 2023.

När bankkrisen började eskalera förändrades räntebilden.

Nu prissätts en räntehöjning med 25 punkter med 80 procents sannolikhet och det saknas inte röster som tycker att det vore lämpligt om Federal Reserve tog en räntepaus i väntan på att krutröken kring den amerikanska banksektorn lagt sig. På sina håll hävdas det samtidigt att en utebliven räntehöjning skulle kunna vara mer skadlig eftersom det skulle antyda att det fanns större, underliggande risker i banksystemet som Federal Reserve, men inte vi vanliga dödliga, hade koll på. Något som skulle kunna skapa ny finansiell oro.

Dessutom ska de enskilda ledamöterna i den räntesättande kommittén (FOMC) leverera sina färska prognoser kring vad de tror om bland annat styrränta, inflation och tillväxt. De senaste prognoserna levererades i december i fjol och då låg medianprognosen på att styrräntan skulle stiga till 5,1 procent 2023 och sjunka till 4,1 procent 2024. Inflationsprognoserna (PCE-deflatorn) låg på 3,1 respektive 2,5 procent.

Mycket har hänt sedan dess och det lyfts till och med fram att det vore lämpligt för FOMC-ledamöterna att inte släppa nya prognoser givet det osäkra läget. I början av mars var annars den mer allmänna synen på marknaden att FOMC-ledamöterna skulle tvingas höja sina ränteprognoser. Så givet förutsättningarna är det högst osäkert var de nya prognoserna kommer att landa på.

På räntemarknaden prissätts redan räntesänkningar under senare delen av 2023 (Fed fund futures) och det går stick i stäv med de prognoser som FOMC-ledamöterna levererade i december. Frågan är om FOMC verkligen kommer att hålla med marknaden i den räntesynen.

Fed-chefen Jerome Powell lär dessutom få många frågor om bankkrisen på den efterföljande presskonferensen och här gäller det verkligen att Powell håller tungan i styr. Det mest troliga scenariot är att han tonar ner krisen och konstaterar att de åtgärder som redan satts in har bidragit till förnyat lugn på marknaden. Det blir också högst intressant vad han säger om inflationsbekämpningen framöver.

Inflationen i USA är trots allt obekvämt hög med en kärninflation på 5,5 procent i februari. Uteblivna räntehöjningar och/eller nedjusterade ränteprognoser skulle kunna ge intrycket av att Federal Reserve släpper på inflationsbekämpningen för att hålla finanssektorn under armarna. Det skulle säkerligen föranleda en hel del kritik.  

Räntebeslutet och prognoserna publiceras klockan 19.00 och Powells presskonferens inleds klockan 19.30. Presskonferensen kan följas på federalreserve.gov.