STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europeiska statspappersräntor vände markant uppåt på fredagen efter torsdagens nedgångar. Euron handlades samtidigt svagare mot dollarn jämfört med på torsdagseftermiddagen.

Commerzbank noterade i ett kundbrev på fredagen, som citerades av Dow Jones, att emissionerna av europeiska statspapper kommer att öka till nära 1.200 miljarder euro 2023, vilket är den högsta nivån sedan pandemin. Om emissionsvolymen justeras för ECB:s obligationsköp blir emissionsvolymen 2023 rekordhög.

"Den stora skillnaden mot emissionsflodvågen under pandemin är att ECB nu inte absorberar en stor del, de vill tvärtom också reducera sina innehav", skrev Christopher Rieger, chef för ränte- och kreditanalys på Commerzbank i kundbrevet.

Han spår att den tyska tioårsräntan åter kan stiga upp mot 2,50 procent, toppnivån från i oktober, under första kvartalet 2023. På fredagen noterades tyska tioårsräntan till 1,98 procent.

Definitiva data från Tyskland visade att BNP steg 0,4 procent under tredje kvartalet, något över preliminärt rapporterade +0,3 procent vilket då var betydligt bättre än väntade -0,2 procent.

Bundesbank noterade i sitt månadsbrev i onsdags att den ekonomiska aktiviteten i Tyskland hade varit oväntat stark under tredje kvartalet, men konstaterade att nedåtkrafterna väntas dominera framöver.

"Sammantaget, trots den högre ekonomiska aktiviteten än väntat under sommarkvartalet är en recession i den tyska ekonomin fortfarande att vänta under vinterhalvåret", skrev Bundesbank i rapporten.

Kinas centralbank, PBOC, meddelade på förmiddagen att den sänker bankernas reservkrav med 25 punkter från och med den 5 december. PBOC motiverade beslutet, som beräknas frigöra cirka 500 miljarder yuan i långsiktig likviditet, med att de vill hålla en riklig likviditet och fokusera på att stötta den reala ekonomin, men samtidigt förhindra allt stora stimulanser.

Capital Economics noterade i ett kundbrev att sänkningen av reservkravet görs för att ge stöd under covidnedstängningarna. Det kommer att hjälpa bankerna att följa upp direktivet om att låta problemtyngda företag skjuta upp lånebetalningar, och kanske även pressa ner marknadsräntorna något, även om det inte är den huvudsakliga avsikten.

"Men få företag eller hushåll vill ta på sig ny upplåning i denna osäkra miljö. En liten nedgång i räntorna kommer inte göra någon skillnad", skrev Mark Williamson, chefekonom för Asien vid Capital Economics, i kundbrevet.

SCB-data på morgonen visade att ökningstakten i utlåningen till hushållen fortsatte att sjunka i oktober, till 4,5 procent från 5,1 procent i september. Det var i paritet med den lägsta ökningstakten under sommaren 2012 och ner från 6,8 procent i april i år.

SCB rapporterade också att PPI sjönk 2,5 procent i oktober jämfört med i september, och steg 18,7 procent jämfört med oktober 2021 (ner från +20,6 procent i september).

För konsumtionsvaror för inhemsk tillgång steg däremot priserna med 1,8 procent i oktober jämfört med september, och med 18,1 procent jämfört med oktober 2021 (upp från 16,7 procent i september).

Svenska statsobligationsräntor steg 10-12 punkter på fredagen, tioårsräntan 10 punkter, till 1,88 procent, samtidigt som motsvarande tyska ränta steg 10 punkter, till 1,98 procent.

Euron stärktes 2 öre mot kronan, till 10:84, medan dollarn stärktes cirka 5,5 öre, till 10:45.

Amerikanska statspappersräntor sjönk när handeln kom i gång i Asien på fredagsmorgonen i en försenad reaktion på protokollet från FOMC-mötet den 1-2 november, som publicerades samtidigt som USA-räntemarknaden stängde på onsdagskvällen inför Thanksgivinghelgen.

Senare på fredagen vände även USA-räntorna uppåt, i linje med stigande Europaräntor. Vid svensk stängning noterades tvåårsräntan till 4,50 procent medan tioårsräntan noterade 3,73 procent, 1 punkt ner respektive 3 punkter upp jämfört med vid USA-stängningen på onsdagen.

USA-kalendern var tunn på fredagen, som oftast under "Black Friday" då flera marknadsaktörer också har tagit ut en extra ledig dag.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt