MÅNDAG DEN 30 JANUARI

=====================

- SCB: BNP-indikator december, 4 kv kl 8.00

I november sjönk indikatorn med 0,5% från månaden före och steg med 0,7% jämfört med ett år tidigare.

"Aktiviteten i ekonomin minskade i november med en bred nedgång över såväl tillverkningsindustri som flera tunga branschgrupper bland näringslivets tjänsteproducenter," sade Melker Pettersson Loberg, nationalekonom på SCB, i en kommentar till novemberutfallet.

Swedbank räknar med att BNP-indikatorn var oförändrad jämfört med tredje kvartalet, och ökade med 1,4% jämfört med 4 kv 2021. Detta skulle innebära att BNP-fallet dröjer jämfört med Riksbankens senaste prognos om ett BNP-fall med 08% under fjärde kvartalet.

"Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna, som minskade redan under det tredje kvartalet, väntas ha fortsatt ner i slutet på året. Samtidigt väntas importen ha fallit tillbaka efter att ha växt kraftigt under året i spåren av flaskhalsproblem och hög lageruppbyggnad, vilket motverkar effekten på BNP", skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

Enligt Infronts enkät väntar ekonomer att BNP-indikatorn sjönk 0,8% i december och steg med 0,2% under 4 kv.

- EMU: konjunkturbarometer januari kl 11.00

Den samlade konfidensindikatorn, ESI, för euroländerna steg till 95,8 i december, från 94,0 föregående månad, vilket överträffade förväntningarna på 94,7.

Det var andra månaden i rad som ESI steg, och till den högsta nivån på fyra månader. Men utfallet var fortsatt i negativt territorium och inte långt över oktober månads tvåårslägsta. Hushåll och företag oroade sig över den väntade recessionen, stigande lånekostnader och hög inflation.

Inflationsförväntningarna sjönk dock i december och det gjorde även företagens prisförväntningar.

Bland de stora länderna steg ESI i december i Tyskland, Spanien och Italien, medan det åter sjönk i Frankrike.

TISDAG DEN 31 JANUARI

=====================

- IMF: prognosuppdatering kl 2.30

I sin höstprognos i oktober reviderade IMF ned sin prognos för global BNP med 0,2%-enheter till 2,7% för 2023 och varnade för att fler länders ekonomier kommer att bromsa in eller krympa under året.

Enligt IMF stod världsekonomin inför en rad utmaningar, som den högsta inflationen på årtionden, en snabb och kraftfullt penningpolitisk åtstramning, Rysslands invasion av Ukraina samt inbromsningen i Kina.

"I korthet, det värsta ligger framför oss och för många människor kommer 2023 att kännas som en recession", skrev IMF:s chefsekonom Pierre-Olivier Gourinchas i prognosen.

Fonden lyfte fram att den stora policyutmaningen var att hantera den globala kostnadskrisen och konstaterade att det finns risker med att både göra för mycket och för lite.

"Att återigen felbedöma hur envist ihållande inflationen är kan visa sig vara mycket mer skadligt för framtida makroekonomisk stabilitet genom att allvarligt undergräva centralbankernas svårvunna trovärdighet", skrev chefekonomen i oktober och tillade att IMF:s råd är att världens centralbanker måste fortsätta med en framtung och aggressiv åtstramning för att undvika att den höga inflationen biter sig fast.

IMF såg i oktober cirka 25% risk att den globala tillväxtgen på ett års sikt faller under 2,0%.

IMF-chefen Kristalina Georgieva sade nyligen att tiden då IMF regelbundet kan tvingas revidera ner sina prognoser snart kan vara över, och hon antydde att det åtminstone inte blir någon ny nedrevidering av prognosen för 2023 nu.

- Kina: PMI januari kl 2.30

Väntas ha stigit till 49,7 i januari, efter att ha sjunkit till 47,0 i december då covidsmittan spreds snabbt efter Pekings abrupta lättnader av restriktionerna.

- Riksbanken: finansutskottet har utfrågning om finansiell stabilitet kl 9.00

Utfrågningen blir första offentliga tillfället att höra nye riksbankschefen Erik Thedéen, men eftersom Riksbanken lämnar räntebesked den 9 februari är sannolikheten begränsad för några penningpolitiska utspel.

Deltar vid utfrågningen gör även finansmarknadsminister Niklas Wykman, som troligen kan räkna med frågor om amorteringskravet.

- EMU: BNP (est) 4 kv kl 11.00

Första estimatet för fjolårets sista kvartal väntas visa att eurozonens ekonomi krympte med 0,1% jämfört med tredje kvartalet, och växlade ned till en BNP-tillväxt på 1,7% i årstakt, från +2,3% under tredje kvartalet.

Credit Suisse ser uppåtrisker mot prognosen.

- USA: hushållens konfidensindikator januari kl 16.00

I december steg förtroendet bland de amerikanska hushållen oväntat till 108,3, från 101,4 månaden före. Väntat var en nedgång till 101,0.

Lynn Franco, ansvarig för ekonomiska indikatorer vid Conference Board, sade i en kommentar att efter två månaders nedgång så förbättrades sentimentet och låg på den högsta nivån sedan april 2022. Inflationsförväntningarna sjönk också till den lägsta nivån sedan september 2021, i spåren av lägre bensinpriser.

Inför januariutfallet väntas en fortsatt uppgång till 109,4.

ONSDAG DEN 1 FEBRUARI

=====================

- Silf/Swedbank: industri-PMI januari kl 8.30

Låg i december stilla på 45,9, vilket innebar femte månaden i rad med ett industri-PMI utanför tillväxtzonen.

"Industrikonjunkturen fortsätter att backa även om det finns tecken på att inbromsningen har stannat upp något vilket vi även har sett i eurozonen. Men nedåtriskerna är stora och sannolikt har effekterna av en svagare omvärldskonjunktur ännu inte slagit igenom i hela industrin", sade Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Bland delindexen steg produktion, sysselsättning, orderingång och lager, medan index för leveranstider och inköpslager sjönk.

Index för produktionsplanerna steg också, men var för sjätte månaden i rad under sitt historiska genomsnitt, medan index för rå- och insatsvaror sjönk, vilket visade att pristrycket i industrin fortsatte ned.

- EMU: KPI (prel) januari kl 11.00

Efter en topp på 10,6% i oktober har KPI-inflationen sjunkit tillbaka och var 9,2% i december. Samtidigt har dock kärn-inflationen stigit och var i december rekordhöga 5,2%.

ECB-företrädare har den senaste tiden på löpande band betonat att den höga inflationen innebär att ECB måste fortsätta höja sina styrräntor, och flera har lyft fram den höga kärninflationen som en tungt vägande faktor.

Commerzbank noterar i ett kundbrev att tvärtemot ECB:s förväntningar väntas inflationen inte ha stigit igen i januari.

"Inflationstakten snedvrids dock nedåt av statistiska effekter och de olika statliga åtgärderna för att dämpa uppgången i energipriserna. Den underliggande inflationen förväntas förbli mycket stark, även om ekonomin troligen stagnerade under fjärde kvartalet 2022", skriver banken.

Konsensusprognosen för det preliminära januariutfallet ligger på +9,0% för KPI-inflationen och +5,1% för kärn-inflationen.

- USA: ISM industri-PMI januari kl 16.00

Fortsatte ned i december, till 48,8 från 49,0 månaden före, efter att endast ha stigit två månader under fjolåret. Borträknat nedgången i april 2020, under toppen av covidpandemin, var decemberutfallet det lägsta sedan i februari 2016.

Väntas i januari ha fortsatt ned till 48,2, och har i så fall i tre månader i rad legat under det viktiga 50-strecket som indikerar ekonomisk tillväxt.

Credit Suisse tror att tillväxten i den amerikanska tillverkningssektorn bör stabilisera sig de kommande månaderna, men tillväxten kommer sannolikt att förbli glanslös.

"Stramare finansiella förhållanden kommer att fortsätta vara en motvind för efterfrågan på varor från hushåll och företag. Förra året sågs också en stor lageruppbyggnad, vilket kommer att tynga produktionen på medellång sikt. Global industriproduktionen är nära botten och bör se en viss förbättring tidigt i år, men en återgång till stark tillväxt är osannolik", skriver Credit Suisse.

- FED: räntebesked kl 20.00

Fed kommer med största sannolikhet att höja styrräntan, målnivån för Fed funds, med 25 punkter, till 4,50-4,75%, vid det penningpolitiska mötet den 31 januari-1 februari. Frågan inför mötet handlar mer om vad Fed kommer att signalera i fråga om ytterligare höjningar.

Decemberdata har visat att KPI-inflationen sjönk till 6,5%, från 7,1% i november, samtidigt som kärn-KPI-inflationen sjönk från 6,0 till 5,7%.

Aktivitetsdata som detaljhandel och industriproduktion har samtidigt visat på en vikande konjunktur, barometerindikatorer antyder fortsatt svaghet och det är väl nu nästan bara ihärdiga styrkesignaler från arbetsmarknaden som ger Fed-ledamöterna argument för fortsatta räntehöjningar.

Ett flertal Fed-ledamöter har ändå tydligt kommunicerat att de är redo att sänka räntehöjningstakten ytterligare ett steg den 1 februari, det är endast Fed-chefen i St Louis, James Bullard som tydligt har argumenterat för ytterligare en 50 punktershöjning.

Credit Suisse tror att Fed-chefen Powell kommer att betona ett hökaktigt budskap vid sin presskonferens eftersom kommittén försöker pressa tillbaka mot lättade finansiella förhållanden.

"Vi fortsätter att förvänta oss att Fed pausar räntehöjningar vid 4,75-5,0%, men kommunikationen kommer sannolikt att ligga på den hökaktiga sidan eftersom FOMC väntar på ytterligare bekräftelse på att inflationen har avtagit", skriver de i ett kundbrev.

TORSDAG DEN 2 FEBRUARI

======================

- BOE: räntebesked kl 13.00

Bank of England väntas höja sin styrränta med 50 punkter till 4,00% vid policymötet den 2 februari.

I Reuters enkät, genomförd den 18-24 januari, spår 29 av 42 bedömare att räntan höjs med 50 punkter, medan 13 ser en höjning med endast 25 punkter.

Medianen i enkäten visar att BOE kommer höja ytterligare 25 punkter i mars vilket ger en räntetopp på 4,25%.

Marknaden prisar in en räntetopp på 4,50 procent. BOE-chefen Andrew Bailey sade nyligen att det nu är mer optimism om inflationsutsikterna och att de inte motsagt marknadens förväntningar.

På en fråga om riskerna runt räntetoppen sade dock 20 av 24 bedömare att de låg på uppsidan.

Credit Suisse spår att sex av BOE:s ledamöter kommer att rösta för 50 punkter, en (Cunliffe) för 25 punkter och två för att behålla nuvarande ränta (Tenreyro och Dhingra).

De noterar i ett kundbrev att data nylig data har varit mer motståndskraftig än väntat och att de nu räknar med en grundare recession än de tidigare förutsatt. De motiverar detta med att speciellt tjänstesektorn visat motståndskraft, en nedgång i ränteförväntningarna, den senaste nedgången i energipriserna och Kinas återöppning.

Unicredit tror också på en "three way split" igen, men att Dhingra och Tenreyro inte vill höja och att Mann förespråkar en större höjning.

- ECB: räntebesked kl 14.15

Vid det förra mötet i december sade ECB-chefen Christine Lagarde att ECB räknar med att höja räntan med ytterligare 50 punkter vid nästa möte i februari och ser en höjning med 50 punkter vid mötet därefter som trolig, och möjligen även vid mötet efter det.

I Davos konstaterade ECB-chefen att de ekonomiska nyheterna har blivit betydligt mer positiva, och att det kanske bara blir en mindre nedgång i euroområdets BNP. 2023 kommer att bli bättre än befarat.

Men Lagarde sade samtidigt att inflationen i euroområdet är alldeles för hög, och att ECB kommer att "hålla kursen" med räntehöjningarna. Hon uppmanade också marknaden att "revidera sina positioner".

Commerzbank skriver i ett kundbrev att "som meddelats kommer troligen ECB att fortsätta höja sina styrräntor kraftigt, även om detta får ekonomin att glida in i en mild lågkonjunktur".

Credit Suisse skriver å sin sida att en serie på 50-punktershöjningar skulle vara förenlig med en hökaktig ton i protokollet från decembermötet som visade att vissa ECB-ledamöter förespråkade en större räntehöjning (75 punkter mot de 50 som levererades) och en snabbare balansräkningsminskning (i förhållande till den som meddelats på 15 miljarder euro/månad från mars och framåt) – men gick med på att höja långsammare i utbyte mot en "stärkt kommunikation om policy-

avsikterna att fortsätta höja räntorna avsevärt i en uthållig takt".

FREDAG DEN 3 FEBRUARI

=====================

- Silf/Swedbank: tjänste-PMI januari kl 8.30

Efter en överraskande stark siffra i oktober har tjänste-PMI sjunkit de senaste två månaderna. I december sjönk index till 53,0, från 54,3 månaden före.

"Även om indexet antyder fortsatt tillväxt i de större tjänsteföretagen har vi sannolikt ännu inte sett de fulla effekterna av en svagare industrikonjunktur och ett lägre bostadsbyggande samtidigt som hushållens konsumtionsutrymme krymper", sade Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex.

Bland delindexen stod sysselsättning för den största nedgången, men låg fortfarande över 60-nivån, vilket tyder på ett starkt nyanställningsbehov.

Orderingång backade för andra månaden i rad och noterades under 50-strecket för första gången på två år, samtidigt som leveranstiderna avtog.

Däremot steg index för leverantörernas insatsvarupriser till 73,0 från 72,1, vilket var långt högre än det historiska snittet (58,0) och visade att prisökningarna i tjänstesektorn fortsatt utbredda trots en svagare konjunktur.

- USA: sysselsättning januari kl 14.30

Den amerikanska arbetsmarknadsrapporten väntas, enligt konsensusprognosen, visa att arbetslösheten steg från 3,5% till 3,6% i januari, att löneökningarna växlade ned från 4,6% till 4,3% i årstakt och att antalet sysselsatta spås ha ökat med 185.000 personer, även det en nedväxling från preliminära +220.000 månaden före.

Commerzbank noterar i ett kundbrev att det fanns några detaljer i december månads sysselsättningsrapport som pekade mot en gradvis försvagning av arbetsmarknaden. Till exempel minskade antalet tillfälligt anställda - en särskilt konjunkturkänslig indikator - för femte månaden i rad, en trend som tidigare bara setts i upptakten till lågkonjunkturer. Dessutom minskade antalet arbetade timmar, trots fortsatt betydande jobbskapande.

"Vi förväntar oss därför att jobbtillväxten kommer att minska ytterligare till 180.000 i januari", skriver banken i ett kundbrev.

Credit Suisse har en lite annan prognos och tror på en sysselsättningsökning på 225.000.

"Antalet nya arbetslösa är fortfarande historiskt låga, men företagsundersökningar pekar på en avmattning i anställningstakten. Arbetslösheten kommer sannolikt att ligga kvar på 3,5%. Vi förväntar oss en månatlig lönetillväxt på 0,4%, vilket bör leda till att tillväxten på årsbasis faller till 4,4%, den lägsta sedan sommaren 2021", skriver Credit Suisse i ett kundbrev.

- USA: ISM tjänste-PMI januari kl 16.00

Föll oväntat under 50-strecket i december, till 49,6 från 56,5 i november, vilket var långt under marknadens förväntningar på 55.

Det var första gången sedan i maj 2020 som detta index låg under 50.

Nya order sjönk rejält då efterfrågan försvagades och lagren sjönk snabbare. Sysselsättningen minskade också på grund av ekonomisk osäkerhet.

Konsensusprognosen ligger på en uppgång till 50,2 i januari.

Unicredit tror på en mindre uppgång till 49,9 i januari.

"Försämringen överensstämmer med andra undersökningar som exempelvis Beige Book, vilket tyder på att stigande räntor och urholkning av reala inkomster tynger aktiviteten", skriver de i ett kundbrev.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt