STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Nordea uppger att den finländska finansinspektionens beslut att införa en systemriskbuffert på 1,0 procent för banker i Finland inte förväntas påverka Nordeas planer att återföra kapital till aktieägarna.

Det framgår av ett pressmeddelande från banken efter beslutet som offentliggjordes av myndigheten på torsdagsmorgonen efter att ha klubbats på onsdagen.

"Beslutet träder i kraft den 1 april 2024 och kommer, tillsammans med redan beslutade ändringar av makrotillsynsbuffertar, att höja Nordeas kärnprimärkapitalkrav till cirka 13,0 procent per detta datum. Det innebär att kärnprimärkapitalkravet ligger i linje med tidigare förväntningar", skriver Nordea.

Redan i december meddelade den finländska finansinspektionen att myndigheten förberedde sig för att besluta om en systemriskbuffert under första kvartalet.

Justerat proforma för kapitalminskningen i samband med Nordea-återköp av aktier som nyligen godkändes av Europeiska centralbanken och omräkningen efter införandet av IFRS17, uppgick Nordeas kärnprimärkapitalrelation vid årsskiftet till 15,7 procent, vilket var 2,7 procentenheter över det höjda kapitalkrav som alltså träder i kraft den 1 april 2024.

"Nordea har en tydlig kapital- och utdelningspolicy som innefattar att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur och generera en hållbar avkastning till nytta för alla aktieägare. Beslutet förväntas inte påverka Nordeas planer att återföra kapital till aktieägarna som tidigare meddelats", skriver banken.

Den 3 mars meddelade ECB att centralbanken hade godkänt Nordeas ansökan om att göra ytterligare återköp av egna aktier till ett värde av 1 miljard euro.

"Styrelsen kommer att besluta om initiering av återköpsprogrammet i samband med publiceringen av Nordeas delårsrapport för första kvartalet den 27 april 2023", skriver Nordea på torsdagen.

I ett pressmeddelande motiverar den finländska finansinspektionen sitt beslut kring det nya systemriskbuffertkravet med att högre kapitalkrav stärker den finländska kreditinstitutssektorns riskhanteringsförmåga.

"De globala ekonomiska utsikterna tyngs av den höga inflationen, stramare finansiella förhållanden samt konsumenternas och företagens lägre förtroende än vanligt, i förening med den rådande osäkerheten. Rysslands anfallskrig i Ukraina och dess konsekvenser för energimarknaden har lett till svagare ekonomisk tillväxt framför allt i Europa. Effekterna av kriget och energikrisen är också synliga i Finland", skriver myndigheten.

"Tack vare den starka kapitaltäckningen i Finlands kreditinstitutssektor är sektorns riskhanteringsförmåga god. De strukturella sårbarheterna i sektorn förutsätter dock särskilt god kapitalisering. Det är därför motiverat att återställa kapitalkraven ungefär till den nivå som rådde före coronapandemin i enlighet med den tidigare planen", resonerar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt