STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksbanken drar flera lärdomar av utvecklingen under 2022, bland annat att förändringar i företagens prissättningsbeteende behöver följas noggrant.

Det skriver Riksbanken i sin redogörelse för penningpolitiken 2022, som överlämnats till riksdagens finansutskott.

Riksbanken konstaterar att en bidragande orsak till att inflationsuppgången underskattades förra året var att de prognosmodeller Riksbanken använde som regel var skattade på data sedan mitten av 1990-talet och fångade genomsnittliga effekter sedan dess.

Inflationen har under större delen av den perioden varit låg och stabil, och då tenderar företag och hushåll att inte ta så stor hänsyn till den i sina ekonomiska beslut. I en miljö där priserna i producent- och konsumentled däremot ökar snabbt finns en mycket större benägenhet att beakta inflationen, vilket bland annat märktes i företagens prissättningsbeteende under inledningen av året.

Tidigare har kostnadsökningar inte vältrats över till

konsumentledet fullt ut, men en studie från Konjunkturinstitutet tyder på att detta skedde i stor utsträckning 2021–2022.

Ett annat tecken på att prissättningsbeteendet förändrats framgår av Riksbankens företagsundersökningar. Efter att under lång tid ha redovisat hur svårt det varit att höja priserna återgav undersökningen i mars 2022 i stället omdömen som "aldrig varit med om att kunderna accepterar prishöjningar så lätt".

"Förändringar i prissättningsbeteendet kan ha medfört att Riksbanken inledningsvis underskattade de indirekta effekterna på inflationen av exempelvis stigande energipriser. På motsvarande sätt kan också genomslaget av en svagare krona på inflationen ha varit större under 2022 än vad som indikerades av historiska samband", skriver Riksbanken.

En lärdom är därför att förändringar i prissättningsbeteendet bland företagen behöver följas mycket noggrant.

Riksbanken noterar även att deras kortsiktsmodeller som tidigare fungerat bra visade sig ha svårt att fånga uppgången i inflationen under året. Fler "snabba data" kan behövas för att följa utvecklingen i konsumentpriserna, exempelvis data från internet över olika priser. Dessutom kan bevakningen av inflationsutvecklingen i omvärlden behöva förstärkas ytterligare. I USA steg exempelvis inflationen kraftigt redan under 2021, och betydelsen av detta för utvecklingen i övriga världen kan ha underskattats.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt