RÄNTOR/VALUTOR
KORTVARIG KRONFÖRSTÄRKNING, RÄNTOR UPP (Direkt)

2023-05-26 16:27

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna pekade några punkter uppåt på fredagen, medan USA-räntorna steg lite mer och dollarn stärktes över 140 mot yenen efter statistik på eftermiddagen. Kronan stärktes tillfälligt efter viss verbal intervention från Riksbankshåll.

Vid svensk stängning var den tyska tioårsräntan 4 punkter upp till 2,52 procent, medan den svenska tioåringen slutade 7 punkter högre på 2,42 procent.

Kronan fick på förmiddagen stöd av uttalanden från förste vice riksbankschef Anna Breman, som i samband med ett tal sade till journalister att Riksbanken bör fundera på att öka sina obligationsförsäljningar om kronan fortsätter att vara svag.

Till DI sade hon vidare att hon inte utesluter räntehöjningar i både juni och september och att det kan komma fler höjningar senare under året om inflationen inte kommer ned så snabbt som de förväntar sig.

Bremans uttalanden om kommande räntehöjningar var i linje med vad hon sade enligt protokollet från det senaste räntemötet.

Vid svensk stängning var större delen av förstärkningen borta och kronan stod i 11:58 mot euron, 1 öre starkare än samma tid dagen före, och i 10:79 mot dollarn, även det cirka 1 öre starkare.

Detaljhandelsstatistik stod annars i fokus på fredagen.

Här hemma ökade detaljhandelns försäljning med 2,8 procent i april jämfört med föregående månad, men sjönk 6,8 procent jämfört med ett år tidigare.

Dagligvaruhandeln steg 1,8 procent i april, från månaden före, medan sällanköpsvaruhandeln steg 2,7 procent.

Nordeas Gustav Helgesson noterade i ett kundbrev att uppgången var brett baserad då försäljningen ökade kraftigt både för konsumentvaror och varaktiga varor. Samtidigt konstaterade han att detaljhandeln varit under press under större delen av 2022 och Nordea väntar sig att denna svaghet kommer att råda under hela 2023, då köpkraften fortsätter att falla och högre räntor pressar hushållens ekonomi.

"Dagens siffra är goda nyheter men ändrar inte vår syn på att den privata konsumtionen kommer att minska i år", skrev Helgesson.

Annan SCB-data visade att producentpriserna sjönk 1,0 procent i april jämfört med månaden före. Jämfört med samma månad föregående år steg producentpriserna 1,3 procent.

Nordeas noterade att priserna på konsumtionsvaror (inhemskt utbud) steg 0,2 procent m/m, vilket med "en tunn marginal var det lägsta månadsutfallet sedan mitten av 2021".

"Följaktligen sjönk siffran från året innan, vilket stödde synen på att inflationen skulle falla tillbaka. Inte minst sjönk siffran för livsmedelspriserna jämfört med föregående år. Den nuvarande svaga kronan är dock en risk och kan fördröja nedgången i inflationen", skrev Nordea.

I Storbritannien ökade detaljhandelns försäljning inklusive bensin med 0,5 procent i april, över väntade +0,3 procent, efter en nedgång med 1,2 procent månaden före.

ING Economics skrev att aktiviteten återhämtar sig efter ett väderstört marsutfall (mycket regn) och de tror att det värsta för sektorn kan vara över i och med att reallöneökningarna blir mindre negativa.

USA-räntorna steg också på fredagen, först på optimism kring skuldtaksförhandlingarna och på eftermiddagen mer efter statistik. Tvåårsräntan var vid svensk stängning 13 punkter högre på 4,56 procent, och tioårsräntan 4 punkter högre på 3,80 procent.

Wally Adeyemo, vice finansminister i USA, sade på fredagen till CNN att det görs framsteg i förhandlingarna om skuldtaket, och president Joe Biden förväntar sig att det kommer att bli en höjning.

Flera medier rapporterade att en tvåårig uppgörelse över valet 2024 är inom räckhåll, som innebär höjt skuldtak mot frysta utgiftsnivåer inom många områden, men med vissa undantag som försvaret.

Ipek Ozkardeskaya, senioranalytiker på Swissquote Bank, noterade i ett kundbrev att om investerare inte är extremt oroliga för samtalen om skuldtaket så beror det på att de vet att det bara är en onödig politisk teater och att skuldtaket i alla fall kommer att höjas.

"Men i den extrema händelsen av en politisk olycka skulle konsekvenserna bli katastrofala. Amerikanska och globala aktier skulle kunna dyka mer än 20 procent och USA:s självförvållade ekonomiska kris skulle pressa världsekonomin in i en djup recession i slutet av året", enligt henne.

USA-statistik på eftermiddagen visade bland annat att index för kärninflation steg 0,4 procent i april från föregående månad och med 4,7 procent jämfört med ett år tidigare. Det var snäppet över förväntningarna på 0,3 respektive 4,6 procent.

De privata inkomsterna ökade samtidigt med 0,4 procent och privatkonsumtionen med 0,8 procent, den senare därmed mer än väntade +0,4 procent.

Vidare steg orderingången på varaktiga varor oväntat med 1,1 procent i april, prognosen var en nedgång med 1,0 procent. Uppgången berodde nästan uteslutande på en stor order på försvarsflygplan.

Däremot var handelsbalans på varor svagare än väntat i april och det var även grossistlagren, medan det definitiva Michiganindex reviderades upp till 59,2 för maj, från preliminära 57,7. I april var indexet på 63,5.

Statistiken fick marknaden att prisa in över 50 procents sannolikhet att Fed höjer med 25 punkter vid junimötet.

På valutamarknaden var euron stabil kring 1:073 mot dollarn, medan dollarn stärktes från 139:5 till 140:1 mot yenen.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt


Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Guld - -
Silver - -
Koppar - -