STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Försvarsberedningen föreslår att det militära försvaret får tillskott på sammanlagt 52,8 miljarder kronor fram till 2030. Sveriges försvarsutgifter skulle då motsvara 2,6 procent av BNP. För det civila föreslår de att den sammantagna ramen ska uppgå till minst 15 miljarder kronor per år från 2028.

Det framgår av slutrapporten "Stärkt försvarsförmåga", som lades fram på fredagen.

I dag uppgår försvarsutgifterna till 2,2 procent av BNP och sedan tidigare har beslut fattats om en ökning av försvarsutgifterna till 2,4 procent av BNP.

Försvarsberedningen skriver att det militära stödet till

Ukraina utgör en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik.

"Tillsammans med tillväxten av den svenska totalförsvarsförmågan är den viktigaste investeringen i vår framtida stabilitet och säkerhet att Ryssland inte når sina mål med sitt anfallskrig mot Ukraina", skriver de.

Enligt beredningen ska totalförsvaret dimensioneras för att försvara Sverige och allierade mot väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato.

"Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade", står det i betänkandet.

De skriver att det allvarliga säkerhetspolitiska läget liksom de krav som följer som allierad innebär att det krävs ambitionshöjningar i det militära försvaret vad avser såväl innehåll, volym och framdrivningstakt jämfört med försvarsbeslutet 2020.

"Förmågeökningen i det militära försvaret behöver påskyndas och anpassas till de krav som följer av att vara allierad i Nato. Tid måste vara en viktig faktor i alla politiska beslut och myndighetsbeslut som fattas de kommande åren avseende till exempel personal, materiel, och infrastruktur", fortsätter de.

Försvarsberedningen slår fast att grunden för totalförsvaret utgörs ytterst av befolkningen i Sverige.

"Alla och envar har en roll att fylla i totalförsvaret. Befolkningens försvarsvilja, motståndskraft och förmåga att hantera en krigssituation är avgörande för ett trovärdigt totalförsvar", står det.

Försvarsberedningens bedömning är att det behövs en utökning av antalet värnpliktiga till grundutbildning och föreslår att Försvarsmakten senast 2030 årligen ska utbilda minst 10.000 värnpliktiga, och 12.000 värnpliktiga senast 2032.

Vidare bör Försvarsmakten analysera förutsättningar och möjligheter för att nå 14.000 värnpliktiga senast 2035.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt