STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Räntorna sjönk, dollarn stärktes och börserna var upp i avslutningen på veckan. Bank of Japans policybesked gav inget stöd åt yenen medan USA-inflationen mottogs med relativt lugn.

Kärn-PCE i USA, Federal Reserves föredragna mått, ökade med 0,3 procent i mars från föregående månad, och årstakten låg kvar på 2,8 procent. Väntat var en uppgång med 0,3 procent respektive 2,6 procent, men det fanns uppåtrisk mot prognosen efter det höga inflationsutfallet i första kvartalets BNP, som bidrog till att dra upp räntorna på torsdagen.

Fedchefen Jerome Powell hade redan den 16 april indikerat att Fedekonomerna inte räknade med att kärn-PCE-inflationen skulle ha ändrats mycket jämfört med februari.

Avsaknaden av en negativ överraskning bidrog till att dra ned USA-räntorna på fredagseftermiddagen. Sammantaget var den tvååriga statsobligationen ned 2 punkter till 4,99 procent och tioåringen ned 6 punkter till 4,66 procent.

Bank of Japan lämnade som väntat styrräntan oförändrad i intervallet 0-0,1 procent. De noterade att den underliggande inflationen väntas stiga gradvis, och under senare delen av prognosperioden ligga på nivåer som är förenliga med prisstabilitet.

De höjde sin prognos för kärninflationen till 2,8 procent under innevarande budgetår, från 2,4 procent i januariprognosen, och till 1,9 procent för 2025, från 1,8 procent. För 2026 spås också 1,9 procent, och exklusive såväl livsmedel som energi väntas en inflation på 2,1 procent 2026, det vill säga över målet.

BOJ-chefen Kazuo Ueda sade vid en pressträff att penningpolitiken inte är direkt inriktad på att kontrollera växelkurser, men att de fortsätter att bevaka effekterna.

"Om yenrörelserna har effekter på ekonomin och priserna som är svåra att ignorera, då kan det vara ett skäl att anpassa policyn", sade han.

Han gav ingen tydlig indikation om när det kan vara dags att höja räntan igen.

Japanska räntor steg något i längre löptider, men den tioåriga statsobligationen upp 3 punkter till 0,93 procent.

Volatiliteten i yenen har varit desto större, med en initial uppgång i dollar/yen upp till 156:99, för att därefter sjunka till 155:90 i en relativt snabb rörelse.

"En intervention kan ske närsomhelst, men det kan också bara ha varit någon som sålde mycket, vilket utlöste interventionsspekulation och gav upphov till andra rörelser", sade Koji Fukaya på Market Risk Advisory till Bloomberg News.

Senast myndigheterna intervenerade var i oktober 2022.

Yenen tappade därefter till 156:99 som svagast under fredagen. En del bedömare noterar att Fed-beskedet i nästa vecka kan bli nästa trigger för en ny yenförsvagning med åtföljande eventuell yenintervention, andra lyfter fram att det kommer bli svårt att varaktigt stötta yenen utan mer offensiva höjningar från Bank of Japan, vilket inte är sannolikt.

Europaräntorna sjönk också på fredagen, med tyska räntor 2-5 punkter ned.

Det franska konsumentförtroendet sjönk oväntat i april, till skillnad från det tyska som steg på torsdagen.

ECB:s månadsenkät visade att hushållens inflationsförväntningar fortsätter att sjunka på kort sikt, men är stabila på längre sikt. Utlåningstakten till hushåll och företag är samtidigt fortsatt återhållen, enligt ECB-data.

"Den nuvarande utlåningstakten pekar mot dämpade investeringsutsikter, vilket bäddar för försiktiga räntesänkningar från ECB för att tillåta ekonomin visst andrum för kommande kvartal", skrev ING i en kommentar.

Svenska statsobligationer sjönk något mer än övriga Europa, medan kronan stärktes 1 öre till 10:92 mot dollarn och marginellt till 11:69 mot euron.

Enligt SCB-data steg utlåningen till hushållen med 0,6 procent i årstakt i mars, upp från 0,4 procent i februari.

Det var den första uppgången i årstakt sedan mars 2022, det vill säga strax före Riksbanken inledde sina kraftiga räntehöjningar. Hushållens konsumtionslån ökade samtidigt med 4,1 procent, den högsta takten sedan september 2022.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt