STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den ökade smittspridningen gör att vi får en ny nedgång i ekonomin, vilket gör att Riksbanken behöver ge ytterligare stöd under en tid för att stärka förutsättningarna för en återhämtning under en osäker tid.

Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid en pressträff på torsdagen.

Riksbanken gör nu klart att det kommer att finnas ett omfattande penningpolitiskt stöd under en tid när ekonomin återgår till ett mer normalt tillstånd, men också för att hjälpa till att återfå inflationen upp mot målet.

Han sade att smittspridningen ökar snabbt vilket ger nya restriktioner. Detta är ett bakslag jämfört med vad de trodde i september och gör att återhämtningen stannar av eller till och med upphör. Redan utsatta branscher som hotell- och restaurang drabbas än hårdare.

Det är en inbromsning som är ojämn, där vissa utsatta grupper drabbats särskilt hårt, till exempel sysselsättningen i hotell- och restaurang. Arbetsmarknadsläget väntas förvärras ytterligare en tid framöver, vilket inte är så konstigt givet nedgången i ekonomin.

Vi har ett halvår med svag tillväxt, men nedgången är inte så brant som i våras och somras. Hushållen är bättre förberedda och finansmarknaderna fungerar bättre. Regeringar och centralbanker har fortsatt att vidta kraftfulla åtgärder.

När restriktionerna släpps kan ekonomin återhämta sig ganska snabbt, men osäkerheten är stor och det är ganska lång väg tillbaka till något som kan betraktas som normalitet.

Ekonomin väntas krympa fjärde kvartalet och första kvartalet nästa år, och mot den bakgrunden var det rimligt att göra penningpolitiken än mer expansiv genom att utöka och förlänga tillgångsköpen.

"Därmed finns det ett omfattande penningpolitiskt stöd för den här återhämtningen", sade han.

Efter ett antal år kommer BNP att vara tillbaka ungefär på nivån före pandemin.

Riksbankens köp sker på ett brett sätt i ekonomin och gör att de får genomslag på så många räntor som möjligt och att räntorna förblir låga.

I slutet av 2021 väntas balansräkningen vara uppe i ungefär 1.200 miljarder kronor. Det är en liknande utveckling med ökad balansräkning som hos ECB och Federal Reserve, och en jämförelse procentuellt sätt visar att det fortsatt finns gott om utrymme att öka balansräkningen i Sverige ytterligare vid behov.

Låga räntor till hushåll och företag ger stöd åt återhämtningen och inflationen. Räntorna är låga och penningpolitiken har fungerat väl. Utlåningstakten ligger också på ganska normala nivåer.

Cirka en tredjedel av företagens upplåning kommer från obligationsmarknaden och det är därför rimligt att Riksbanken köper företagsobligationer och företagscertifikat.

Det är samtidigt betydelsefullt att finanspolitiken "bidrar och gör sin del". Riksbanken håller räntorna låga medan finanspolitiken mer träffsäkert kan ge stöd åt olika sektorer.

"En kombination av penning- och finanspolitik kommer att behövas under en ganska lång tid", sade han.

Det är just nu ganska svårt att tolka inflationsutfallen, bland annat för till exempel resor och konsumtionens sammansättning har också påverkats. Inflationen kommer av rent tekniska skäl att fluktuera en del vilket reser vilka frågor, och låga energipriser bidrar till att hålla inflationen nära noll i närtid.

Inflationsförväntningarna har däremot legat kvar ganska nära 2 procent. Tolkningen är att penningpolitiken gör sitt, och det finns därför goda skäl att tro att inflationen går tillbaka till 2 procent när pandemin lättar och återhämtningen i ekonomin fortsätter.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt