Strand Företagsobligationsfond är en aktiv företagsobligationsfond med fokus på den nordiska räntemarknaden och förvaltas av Carl Johan Lagercrantz och Mari Fors Rhenman.

“När vi säger aktiv menar vi aktiv på riktigt. Vi vill inte måla in oss i ett hörn där vi begränsar oss till att ta en viss typ av kategori inom segmentet, utan vi vill att det ska vara en ‘one stop shop’ för våra kunder som söker exponering i räntemarknaden. Vissa tider kommer vi att vara överviktade high yield och i andra tider ha en större exponering mot investment grade. Vi har siktet inställt på att vara där vi får bäst risk-reward och i läget där vi befinner oss just nu skulle jag säga att det är inom investment grade”, säger fondens förvaltare Carl Johan Lagercrantz i en intervju med Finwire.

Carl Johan Lagercrantz har tidigare haft rollen som obligationsmäklare på Swedbank och därefter fondförvaltare på Cicero Fonder innan han kom till Strand Kapitalförvaltning.

Mari Fors Rhenman har tidigare jobbat på både Nordea och SEB där hon hjälp företag ut i marknaden och strukturerat obligationer.

Gällande fondens sektorallokering domineras fondens investeringsunivers av obligationer utgivna av fastighetsbolag där marknadsandelen ligger på omkring 50 procent. Förvaltarna menar att sektorrisken blir allt för stor med en såpass hög exponering och har därför valt att vara underviktade mot just fastighetssektorn.

“Sättningen i marknaden förra året öppnade dock upp för väldigt attraktiva investeringar så vi har passat på att öka exponeringen något senaste tiden. I en miljö där en hel sektor målas ut som helvetet på jorden så åker även de finaste bolagen på en snyting och det är de vi har försökt fånga upp. Idag är ungefär 25 procent av fondens tillgångar i obligationer utgivna av fastighetsbolag.”

När det gäller marknadsutvecklingen framöver menar förvaltarna att läget såklart är tufft för både privatpersoner och företag just nu i och med en ihållande hög inflation och stigande räntor. Höga räntor beskrivs vara ett välkommet inslag från förvaltarna, däremot finns det en gräns för hur höga räntor samhället klarar av. På grund av den anledningen föredrar förvaltarna investment grade-obligationer framför high yield.

“Det höga ränteläget kompenserar så pass bra att det är onödigt att gå för långt ut på riskskalan i denna osäkra miljö. Vi har även börjat köpa mer värdepapper med fast kupong, det vill säga att vi ökar ränterisken. Det gör vi främst för att vi tror att räntetoppen är nära och att vi då kan låsa in höga kuponger. På så sätt kan vi få en värdestegring på underliggande värdepapper den dagen räntorna sjunker, det vill säga tvärt om hur vi resonerat innan”, säger Lagercrantz och fortsätter.

“Köper du en obligation med fast kupong på 5 procent och marknadsräntan sjunker till 4 procent så kommer investerare vilja betala ett högre pris som gör att min obligation handlas till överkurs för att kompensera till den nya lägre räntenivån.”

Slutligen får förvaltaren frågan om hur han ser på den likviditetskris som uppstod under covid-kraschen och om ett liknande scenario kan komma att inträffa igen. Angående detta menar förvaltaren att det absolut kan hända, även om man inte ser det som särskilt troligt.

“Under en lång tid hade det fullkomligt sprutat in pengar i företagsobligationsfonder, både investment grade och high yield. Det som lurade marknaden var att när pengar konstant pumpades in i fonderna så ökade köptrycket och obligationerna steg i värde. Fondköpare som stod i valet mellan en high yield-fond och en fond med lägre risk såg att volatiliteten var ytterst begränsad i high yield-fonden, så då parkerades pengar som skulle varit på sparkonto eller liknande i fel segment. När proppen väl åkte ur kunde förvaltare inte sälja tillräckligt med obligationer i fonderna för att möta upp dessa massiva utflöden och marknaden torkade upp totalt. Det blev en dyr läropeng för många men jag tror att det även har medfört en bättre likviditetsstrategi hos förvaltare och att fondköpare blivit bättre medvetna om risken”, avslutar Lagercrantz.

Isac Boukachabia
Nyhetsbyrån Finwire