STOCKHOLM (Direkt) Regeringen har fel tyngdpunkt i åtgärderna för att få fler i arbete.

Det skriver Finanspolitiska rådet i sin årliga rapport "Svensk finanspolitik", enligt ett pressmeddelande.

De konstaterar att tyngdpunkten i regeringens sysselsättningspolitik ligger på att öka det ekonomiska utbytet av arbete, bland annat genom nya jobbskatteavdrag och ett bidragstak.

"Dessa åtgärder har sannolikt små effekter när drivkrafterna redan är starka. Mer uppmärksamhet bör i stället riktas mot att öka antalet arbetslösa i yrkesutbildning och få fler subventionerade anställningar till stånd", skriver de.

Detta kan uppnås genom ändrad styrning av Arbetsförmedlingen, minskad risk för företag som använder anställningssubventioner och intensiva förmedlingsinsatser i offentlig regi.

De noterar också att bristande ekonomiska drivkrafter inte är en huvudförklaring till arbetslöshet. Sverige har i huvudsak en väl fungerande arbetsmarknad med en hög sysselsättning. Det höga arbetskraftsdeltagandet också bland grupper med svagare förankring på arbetsmarknaden bidrar dock till en hög arbetslöshet.

"Sammantaget står cirka en halv miljon personer varaktigt utan arbete och regeringen menar att bristande ekonomiska drivkrafter är en viktig förklaring. Vi bedömer dock att utbytet av arbete är stort för de allra flesta. Viktigare förklaringar är problem med matchning och bristande eller svårbedömd kompetens", skriver Finanspolitiska rådet.

Rådet skriver vidare att utsikterna budgeten för 2024 var relativt dystra; lågkonjunkturen väntades bli djupare och arbetslösheten stiga. Med hänvisning till den fortsatt höga inflationen, och Riksbankens ambition att dämpa efterfrågan, valde regeringen en svagt åtstramande finanspolitik.

"Den förda finanspolitiken var i linje med ramverket och rådet anser att den var rimlig också ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv, även om en något mer expansiv politik troligen också hade varit möjlig", skriver de, och tillägger att det var viktigt att finanspolitiken bidrog till att minska risken för ytterligare räntehöjningar.

Den höga inflationen innebär en tillfällig, men kraftig, ökning av kommunsektorns pensionsskuld 2023–2024, men det är inte rimligt att det får en stor inverkan på verksamheten. Rådet anser därför att tillfälliga underskott i kommuner och regioner kunde ha motiverats.

Rådet framhåller också att om klimatpåverkan ska bromsas måste utsläppen av växthusgaser begränsas, och det kommer oundvikligen att få effekter på hushåll och företag. Staten har flera viktiga roller att fylla för att klimatomställningen ska bli effektiv, accepterad och uthållig.

"Regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi. Företag och hushåll får därför svårt att fatta genomtänkta investeringsbeslut och ställa om på ett kostnadseffektivt sätt, något som riskerar att särskilt drabba hushåll med små marginaler", skriver rådet.

Regeringen lovar att hushåll och verksamheter inte ska påverkas negativt ekonomiskt av klimat-omställningen och att alla fullt ut ska kompenseras för högre drivmedelspriser.

"Det är varken rimligt eller genomförbart. Utfästelser av detta slag kan bli en hämsko för omställningen och en källa till missnöje när löftena inte kan infrias. I stället borde riktade stöd införas; sådana finns i många länder", skriver rådet.

Detta kan minska skillnaderna i hur omställningen påverkar stad och glesbygd och olika inkomstgrupper. Exempel på åtgärder är lokal kompensation för utbyggnad av vindkraft och olika stöd till hushåll. Riktade stöd kan vara generösa utan att det innebär stora offentligfinansiella kostnader.

"Klimatomställningen är nödvändig. Regeringen behöver visa ledarskap", skriver rådet.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt