(Sändes första gången den 3/5)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer troligen att sänka styrräntan med 25 punkter, till 3,75 procent, vid det penningpolitiska mötet den 7 maj (räntebesked och penningpolitisk uppföljning den 8 maj). Det blir i så fall den första räntesänkningen sedan i februari 2016.

Enligt Infronts prognosenkät väntar åtta av nio tillfrågade ekonomer att styrräntan kommer att sänkas med 25 punkter, till 3,75 procent, medan en tror att väljer att avvakta nu och i stället sänka räntan i juni.

På en fråga om styrräntan vid kommande årsskifte landar svaren i ett intervall på 2,50 till 3,25 procent, med flest svar på 3,00 procent.

Vid föregående policymöte, den 26 mars, lämnades styrräntan oförändrad. Direktionen signalerade samtidigt att inflationen var på väg att stabiliseras nära målet, och om inflationsutsikterna skulle fortsätta att vara gynnsamma kunde det bli aktuellt att sänka räntan i maj eller juni.

Inkommande data har därefter visat att inflationen var klart lägre än vad Riksbanken räknat med i mars, såväl inklusive som exklusive energi. Sveriges BNP-tillväxt har dessutom visat sig vara svagast bland de EU-länder som hittills rapporterat data för första kvartalet, åtminstone enligt de första beräkningarna. Därtill kommer det positiva signaler om företagens prisplaner.

Manegen borde därmed vara välkrattad för Riksbanken att sänka styrräntan något före ECB, som enligt relativt tydliga signaler från ledande företrädare är redo att sänka en första gång den 6 juni.

Vissa faktorer kan dock tala för att Riksbanken ändå kan välja att hålla styrräntan oförändrad ett tag till. Ledande indikatorer, som KI-barometern och PMI-data, antyder att den svenska ekonomin återhämtar sig trots den restriktiva räntenivån, och kronan har försvagats markant efter Riksbankens marsmöte.

Det går dock att argumentera för att såväl kronförsvagningen som indikationerna på återhämtning i ekonomin baseras på förväntningar om att Riksbanken kommer att börja sänka räntan inom kort, och då är frågan vad som händer om Riksbanken inte skulle leverera på de väntade räntesänkningarna.

Betydligt fler faktorer än förväntningar om lägre Riksbanksränta har också spelat in för att försvaga kronan under våren. Utöver den vanliga säsongsförsvagningen i samband med aktieutdelningarna har ökade geopolitiska spänningar och snabbt sjunkande förväntningar om snabba räntesänkningar från Federal Reserve bidragit till att pressa ner den svenska valutan.

Fed-chefen Jerome Powells tydliga besked den 1 maj, om att det är osannolikt att Feds nästa räntesteg blir en höjning, har samtidigt hjälpt kronan att återhämta sig något från de årslägsta nivåerna den 30 april.

Swedbank tycker att den svaga BNP-siffran för första kvartalet, -0,1 procent enligt SCB:s indikator, det låga inflationsutfallet för mars och låga prisplaner i detaljhandeln gör att vägen är öppen för en räntesänkning på onsdag.

"Men den fortsatta försvagningen av kronan oroar och kan få Riksbankens direktion att avvakta", skriver seniorekonomen Jesper Hansson i ett kundbrev.

Han tillägger dock att den svaga växelkursen, som möjligen skulle kunna få Riksbanken att skjuta upp räntesänkningen, är något som delas med många andra små ekonomier, och det är inte uppenbart att en lite mer hökaktig Riksbank skulle påverka växelkursen mycket.

"Men det finns troligen ledamöter i Riksbankens direktion som kanske föredrar att avvakta med en sänkning av styrräntan. Vi tror fortfarande att majoriteten kommer att rösta för en sänkning i maj, men osäkerheten har stigit de senaste veckorna", skriver Jesper Hansson.

Nordea tycker att den överraskande låga inflationen borgar för en räntesänkning, med 25 punkter, den 8 maj.

"Kronans kräftgång lär bekymra Riksbanken men stoppar inte en räntesänkning", skriver chefsanalytikern Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

Han tillägger att den låga inflationen i mars och dämpade prisindikatorer understryker risken för att inflationen kan blir "mycket låg" senare i år.

"Löneökningarna är förhållandevis måttliga, inhemsk efterfrågan är dämpad, energipriserna ligger nära historiska nivåer och det finns ett globalt överutbud av billiga varor. Med andra ord finns det flera skäl till att pristrycket är lågt, och även den hårt bevakade tjänsteinflationen har dämpats", skriver Torbjörn Isaksson.

Även Swedbanks Jesper Hansson flaggar för att Riksbanken snart kan vara i sitsen att inflationen underskrider målet samtidigt som den ekonomiska aktiviteten är svag och arbetslösheten fortfarande stiger. I en sådan miljö är risken, enligt Hansson, liten för att en svag krona varaktigt ska driva upp inflationen över målet.

"Riksbanken har visserligen fått utstå omfattande kritik för den svaga kronan de senaste åren, men kritiken brukar inte bli mindre när inflationen understiger målet samtidigt som svenska hushåll och företag pressas av en jämförelsevis hög räntenivå", skriver han.

Nordeas Torbjörn Isaksson noterar ändå att en återhämtning av den inhemska ekonomin tycks vara på gång, men den är, enligt Isaksson, knappast tillräckligt stark för att påverka inflationsutsikterna nämnvärt.

"De något ljusare tillväxtutsikterna är avhängiga att Riksbanken lättar på bromsen. Om räntan inte sänks finns det bland annat en risk för att läget på arbetsmarknaden försvagas mer påtagligt", skriver han.

Även Danske Bank tycker att det faktum att KPIF-inflationen exklusive energi kom in 0,4 procentenheter under Riksbankens prognos i mars, i kombination med lägre prisplaner i KI-barometern, talar för att Riksbanken kan sänka räntan nu. Men risken för att kronan tappar ytterligare om Riksbanken agerar före ECB talar ändå för att Riksbanken väljer att avvakta.

"Givet att den svenska ekonomin fortfarande går relativt bra, med ledande indikatorer som stiger och arbetsmarknaden visar uthållighet, ser vi inget behov för Riksbanken att hasta fram en sänkning för att stödja ekonomin", skriver Danske-ekonomerna i ett kundbrev.

"De 'kostnader' som kan associeras med att avvakta bekräftelse om disinflationsprocessen och sänka i juni är små som vi ser det", fortsätter de.

Danske Bank påpekar också att Riksbanken bara publicerar en uppföljning av tidigare prognoser i samband med majmötet.

"Det kan också vara ett skäl att vänta till i juni som vi ser det, eftersom Riksbanken då kan basera beslutet på en uppdaterad inflationsprognos", skriver ekonomerna.

ING Economics anser att det faktum att inflationen har sjunkit mer än väntat, att arbetsmarknaden är mindre stram och att Sveriges BNP har sjunkit fyra kvartal i rad antyder att Sveriges räntekänsliga ekonomi inte längre behöver det strama greppet från den restriktiva penningpolitiken.

Den svaga kronan innebär att räntebeslutet ändå är ovisst. ING Economics tror att Riksbanken väljer att sänka räntan nu, men de räknar med att det blir en "hökaktig sänkning".

"Givet den explicita oron över kronans svaghet räknar vi med ett relativt hökaktigt budskap, med syfte att begränsa spekulationer om (en ytterligare sänkning i juni). Om kronan försvagas ytterligare före mötet skulle sannolikheten för oförändrad ränta nu dock öka exponentiellt", skriver ING Economics.

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB, Handelsbanken, ING Economics, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Swedbank

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt