För att hålla ordning på hur mycket dina andelar i fonden egentligen är värda så tittar du på NAV-kursen (Net Asset Value). NAV anger summan av fondens alla tillgångar dividerade med antalet andelar i fonden.
Andelarna i exempelvis Didner & Gerge Aktiefond är värda 2 147,32 kronor, vilket är fondförmögenheten på 33 miljarder kronor delat med antalet fondandelar. NAV-kursen stäms av en gång per dag i det man kallar dagshandlad fond, vilket är den vanligaste fondtypen.
För att hitta rätt fond så handlar mycket om att jämföra, jämföra, jämföra. För att enkelt kunna göra det har fonden till att börja med ett index, ett så kallat benchmark. Ett index visar hur en marknad har gått i genomsnitt, och genom att jämföra fonden med det går det att få en uppfattning om hur väl fonden matchar genomsnittet. MSCI World är ett vanligt jämförelseindex för globalfonder.
Sverigefonder jämför sig rimligen med något av Stockholmsbörsens index, så som OMXS 30, som mäter snittet at de 30 största bolagen, eller OMXS PI, som är snittet för hela börsen.
I en annan del av Fondskolan har du stött på uttrycket indexfond. Det är en fond som investerar längs sitt jämförelseindex. När index går upp, så går också fonden upp. Den vinst som då genereras kallas för beta. Indexfondernas motsats, de aktivt förvaltade fonderna, förlitar sig dock på den enskilda förvaltarens skicklighet att hitta bra aktier. Den typen av avkastning kallas för alfa.
I samband med jämförelseindex används på fondspråk inte sällan begreppet tracking error, som kan översättas med "aktiv risk". Det anger fondens procentuella avvikelse och sin följsamhet gentemot sitt jämförelseindex.
Ett annat sätt att beräkna fondens risktagande är att använda standardavvikelse. Standardavvikelse är i princip är ett mått på hur mycket svänger upp och ned. Hög standardavvikelse indikerar hög risk i fonden. En fond som exempelvis Lannebo Sverige, som klassas som en högriskfond, har en Standardavvikelse på 12,5 procent. Ännu högre standardavvikelse har Amundi Funds Equity Global Gold Mines, 36,4 procent beräknat på tre år.
En fond som Amundi Funds Equity Global Gold Mines svänger mycket upp och ned, det vill säga den är volatil. Amundi Funds Equity Global Gold Mines steg med 25 under 2010 och har hittills i gått ned med 12 procent. Under 2013 rasade fonden hela 52 procent.
Mycket handlar om att jämföra fonden, både med index, med andra fonder och med andra sparformer. Enkelt är att då titta på fondens genomsnittliga årsavkastning, och exempelvis jämföra med räntan på bankkonto under samma period. För att få ett rättvist mått på fonden används ofta uttrycket riskjusterad avkastning, det vill säga avkastningen med avdrag för den risk som fonden tagit. Den riskjusterade avkastningen ligger exempelvis till grund för fondsajten Morningstars betygssättning av fonder.
Ett sätt att beräkna den riskjusterade avkastningen är att använda sharpekvot. Sharpekvoten talar om hur mycket avkastning förvaltaren har åstadkommit jämfört med den risk han eller hon tagit. Ju högre sharpekvot, desto bättre är förvaltaren just på att åstadkomma denna avkastning.
Säkerligen kommer du att stöta på uttrycket UCITS-fond. UCITS står för "Undertakings for Collective Investments In Transferable Securities". En UCITS-fond omfattas av ett europeiskt regleringsdirektiv, där bland annat placeringsregler anges. Syftet med direktivet är att få alla EU-länder att ha samma regler för alla europeiska fonder.
