Det hopp om en vändning på börsen, som vi egentligen hade redan under december i fjol, infriades med råge i inledningen av det nya året. Faktum är att decembernedgången numera är i princip utraderad på många av världens börser, efter den bästa börstarten på många år. Ännu saknas dock knappt 10 procents uppgång på den svenska börsen för att hela höstraset ska vara återhämtat.
Den kanske viktigaste orsaken till vändningen är också att förra året avslutades med en överdriven pessimism kring börs- och konjunkturutveckling, och när det väl lugnade ner sig så blev också vändningen både snabb och stark. En viktig trigger var dessutom att den amerikanska centralbanken mjuknade rejält i tonen direkt efter att ha levererat sin väntade decemberhöjning av räntan.
Fed-chefen Jerome Powell tycks därmed följa sina företrädare i spåren och reagera kraftfullt på fallande börser och lite tveksamma tillväxtssignaler. Och även om flera av ledamöterna i Federal Reserves räntekommitté fortfarande spår två räntehöjningar under 2019 så pekar prissättningen på räntemarknaden mot att inga amerikanska räntehöjningar blir aktuella under det här året och att det kan bli tal om en första sänkning redan under 2020.
Att Kina levererat nya stimulansåtgärder har också bidragit till stigande riskaptit, liksom förhoppningen om att handelsförhandlingarna mellan Kina och USA ska röra sig framåt.
Brexit-frågan mullrar visserligen fortfarande i bakgrunden men förnyad pundstyrka tyder ändå på att marknaden tar den stora politiska förvirringen med viss ro. En ny omröstning i det brittiska parlamentet är tänkt att hållas den 13 februari men tveksamt om premiärminister Theresa May har något nytt att komma med till denna omröstning.
När vi nu blickar framåt mot februari är det ändå med viss tveksamhet kring den framtida börsutvecklingen. Det finns flera skäl till detta.
Är det något som egentligen inte har förändrats i inledningen av det här året så är det signalerna om att den globala konjunkturen är på väg att sakta in ytterligare. I viktiga EMU-området ser tillväxten ut att närmast ta tvärstopp och i Kina syns ännu inga tecken på att stimulanserna har fått någon realekonomisk effekt. Det är egentligen bara i USA som tillväxten tuggar på, även om tillväxttakten ser ut att mattas av även här.
Att amerikansk ekonomi fortsätter att växa är heller inte helt bekymmersfritt. Resursläget är redan ansträngt, framför allt på arbetsmarknaden, vilket bidragit till press uppåt på lönerna. Den amerikanska centralbanken kan därför, redan i närtid, stå inför ett svårt dilemma om inflationen också visar tecken på att stiga. Prissättningen på räntemarknaden kan därför snabbt komma att skifta mot att nya räntehöjningar trots allt är aktuella under året, vilket vi tror skulle få en negativ effekt på börsutvecklingen i stort.
Att ECB och Riksbanken skulle höja räntan eller i närtid ge tydliga signaler om kommande räntehöjningar bedömer vi som högst osannolikt. Den kinesiska centralbanken tror vi dessutom kan lansera nya stimulansåtgärder om tillväxten visar nya tecken på att vika ner.
Även om handelsförhandlingarna mellan USA och Kina går framåt tycks parterna ännu stå långt ifrån varandra. Den 1 mars går den nuvarande ”vapenvilan” ut och det är högst tveksamt om någon överenskommelse hinner nås till dess. En sådan utveckling skulle kunna trigga nya åtgärder från Trump-administrationens sida, men skulle förhandlingarna ändå visa substantiella resultat skulle det givetvis kunna ge riskaptiten ytterligare skjuts uppåt.
Ett problem är att handelskonflikten redan haft effekt på handelsströmmar och företagshumör. Det gäller inte bara i Kina och USA utan även i länder som Tyskland och Japan märks effekterna av. Japans export sjönk mot slutet av förra året och de tyska företagen har de lägsta framtidsförväntningarna sedan 2012.
Företag och myndigheter pekar bland annat på svagare efterfrågan från Kina och osäkerheten kring den framtida handelspolitiken som viktiga orsaker till nedgången. Svagare efterfrågan från Kina gör också att vi är fortsatt tveksamma till råvarumarknaden, även om oljepriset piggnat till i inledningen av 2019.
Även i Sverige kommer nu allt tydliga signaler om att konjunkturen är på väg att mattas av.
Att det på delar av finansmarknaden finns en viss grundskepsis inför den fortsatta börsutvecklingen syns också på att volatiliteten på börsen är förhöjd och att guldpriset fortsätter att stiga. Nu ska dessa signaler inte övertolkas men vi ser det ändå som ett tecken på att många på marknaden har ganska nära till säljknappen om det skulle komma negativa överraskningar.
För att sammanfatta så tycker vi det är ganska mycket som måste falla på plats för att börsrusningen ska kunna fortsätta i den här takten. Fortsatt låga ränteförväntningar i USA baserat på återhållet inflationstryck, framgångar i handelsförhandlingarna mellan Kina och USA och en lycklig förlösning av Brexit-frågan för att nämna några. Visserligen inte ett helt osannolikt scenario men som också ger utrymme för negativa överraskningar.
Det viktigaste är ändå att den globala konjunkturbilden inte försvagas ytterligare. Inte minst för att det krävs för att vinstestimaten för 2019 inte ska behöva justeras ner.
Med en ordentlig kursrusning i ryggen har också risken för plötsliga vinsthemtagningar stigit kraftigt. Det är bara att minnas tillbaka på fjolårets lysande börsstart som fick ett abrupt slut i början av februari.
Så en viss återhållsamhet med riskaptiten tycker vi är på sin plats inför februaribörsen. Tunga makrodata i inledningen av månaden, som exempelvis globala inköpschefsindex och amerikanska sysselsättningssiffror, kan, tillsammans med företagsrapporterna, komma att peka ut den framtida börsriktningen.
Vårt allokeringsförlag för februari blir därmed 50 procent aktier, 30 procent räntor eller kassa, 0 procent råvaror och 20 procent i alternativa placeringar.
Februariutgåvan av Placeras Strategidokument
Finns det kraft kvar i börsen?
