Att det rört sig rejält på räntemarknaden under november är de flesta säkert redan medvetna om. En av de stora rörelser som skett är att den amerikanska tioårsräntan sjunkit rejält och numera handlas kring 4,3 procent. För bara lite drygt en månad sedan var tioårsräntan uppe och snuddade kring 5 procent och många på marknaden trodde att den kunde stiga ytterligare när hög inflation och ett stort utbud av obligationer drev på ränteuppgången.

Sedan dess har det skett ett stort skifte på räntemarknaden. Den inleddes med att många på marknaden började misstro de stora centralbankernas varningar för kommande räntehöjningar och ”löftet” att hålla styrräntor på höga nivåer under en utdragen period (higher for longer). En misstro som fick extra skjuts av att ett antal centralbanksföreträdare också flaggade för att de inte såg något större behov av att höja räntan ytterligare.

Dessutom visar arbetsmarknaden på båda sidor Atlanten tecken på att svalna av. Något som länge varit centralbankernas mål givet att löneökningarna (exklusive Sverige) varit obekvämt höga under stora delar av 2022 och 2023.  

Ytterligare press nedåt på marknadsräntorna kom när inflationssiffrorna för oktober publicerades och i de allra flesta fall överraskade på nedsidan.

Sammantaget här det därför skett ett dramatiskt skifte i marknadens syn på hur centralbankerna kommer att agera framöver.

Flera mjuka uttalanden från den amerikanska centralbankens företrädare har fått prissättningen på marknaden att peka mot räntesänkningar redan tidigt under 2024. En sänkning redan i mars nästa år diskonteras nu med 50 procents sannolikhet och i slutet av 2024 väntas Federal Reserves styrränta ligga kring 4,3 procent. Det skulle innebära runt fyra räntesänkningar under 2024 från dagens spann på 5,25 – 5,50 procent. Räntan väntas sedan sänkas ytterligare under 2025 och plana ut kring 3,5 procent.

Spekulationerna kring tidigarelagda räntesänkningar även från ECB:s sida fick också rejält med fart när de preliminära inflationssiffrorna för november publicerades. Den breda KPI-inflationen sjönk till 2,4 procent och kärninflationen, där energi- och livsmedelspriser räknas av, sjönk från 4,2 procent i oktober till 3,6 procent i november.

Så även för ECB indikerar prissättningen på räntemarknaden en sänkning i mars med 50 procents sannolikhet och fler räntesänkningar väntas innan ECB:s styrränta planar ut kring 2,25 procent under 2025.

På räntemarknaden misstror man även Riksbankens syn på styrränteutvecklingen. Riksbankens egen prognos pekar mot en första räntesänkning någon gång mot mitten av 2025. Marknaden räknar med att det inte kommer någon ytterligare räntehöjning och att en räntesänkning kan komma fram mot sommaren 2024. Enligt prissättningen på räntemarknaden väntas sedan räntan ha sänkts till runt 3,3 procent innan utgången av 2024.

Att det sker så här stora skiften i marknadens räntesyn brukar i princip alltid vara förknippade med någon sorts finansiell eller realekonomisk kris. Så ser det inte ut i dagsläget utan fortfarande är en mjuklandning av världsekonomin huvudscenariot hos de flesta bedömare. Inget på marknaden tyder heller på någon större oro för stora rörelser på finansmarknaden. Snarare tvärtom.

Nu finns ändå en viss risk för att marknadsaktörerna dragit ut den positiva räntetrenden något för mycket. Det blir upp till bevis när ECB kommer med sitt nästa räntebesked den 14 december. Federal Reserves räntebesked dröjer till 19 december då de enskilda ledamöterna i den räntesättande kommittén (FOMC) dessutom ska presentera färska prognoser över bland annat räntor och inflation.