Den stegrade konflikten mellan Israel och Iran sätter tydlig prägel på finansmarknaden. I väntan på hur Iran kommer att reagera på nattens israeliska attack så har det skett stora marknadsrörelser. Oljepriset (Brent), som inledde torsdagshandeln runt 87 dollar per fat, var tidvis uppe över 90 dollar per fat men har på fredagsmorgonen sjunkit till 89 dollar. Börserna i Asien har tappat rejält (Nikkei-index ner med 2,6 procent) och det mesta talar för en rejält sur börsdag i Europa och USA under fredagen. Samtidigt har den amerikanska dollarn stärkts liksom klassiska tillflyktsvalutor som den schweiziska francen och den japanska yenen.

Att den amerikanska dollarn fortsätter att stärkas beror dock inte bara på ökade geopolitiska spänningar utan rörelsen drivs också på av att ett flertal ledamöter i den amerikanska centralbankens räntesättande kommitté (FOMC) har tonat ner sina förväntningar på hur snabbt, och med hur mycket, Federal Reserve kan sänka räntan i år. Den inflytelserika Fed-chefen för New York-distriktet, John Williams, gick till och med så långt i samband med torsdagens kommentarer att han inte helt ville utesluta en eventuell räntehöjning. Även om det inte är hans huvudscenario. På marknaden prissätts nu lite knappt två sänkningar under 2024.

Hur allt det här kommer att spela ut står just nu lite skrivet i stjärnorna men det har i alla fall komplicerat förutsättningarna inför det räntebeslut som riksbanksdirektionen ska ta den 7 maj med sedvanligt besked till oss vanliga dödliga dagen efter. Riksbanken har ju lyft fram andra centralbankers agerande och kronans utveckling som två viktiga komponenter att ta hänsyn till inför kommande penningpolitiska besked. Även om ECB respektive euron väger tyngre för Riksbanken än Fed och dollarn.

Samtidigt, och kanske lite i skymundan av de stora skeendena, släppte SEB under gårdagens sin nya ”Kronsyn”. En halvårsvis genomförd enkätundersökning av de största svenska valutahandlarna och vad det tror om bland annat den svenska kronan, räntorna och Riksbanken. Samt hur de är positionerade visavi kronan.

De svenska valutahandlarna är nu mer ”normalt” viktade mot den svenska kronan efter att ha varit överviktade (det vill säga trott på en starkare krona) i samband med den undersökning som genomfördes i oktober i fjol. Samtidigt bedömer man att marknaden i stort är underviktad svenska kronor.

Riksbanken har samtidigt gått från att vara den mest positiva drivkraften för kronan till att bli den näst mest negativa faktorn, strax efter Federal Reserve, enligt valutahandlarna.

Prognoserna pekar ändå mot att kronan ska stärkas mot både Euro och dollar under 2024. En Euro väntas kosta 11,20 kronor i slutet av 2024 (dagskurs 11,63) och en US-dollar väntas betinga 10,25 kronor (10,92), enligt medianprognosen från valutahandlarna.

Enligt Karl Steiner på SEB, som är huvudansvarig för undersökningen, ska man däremot inte stirra sig blind på de nivåer som prognoserna landar i men poängterar att valutahandlarna brukar ha bra koll på den lite mer långsiktiga trenden för kronan. En viktig drivkraft bakom en eventuell kronförstärkning, främst under andra halvåret, blir när Federal Reserve börjar sänka sin ränta, enligt Steiner.

Skulle kronan stärkas, eller i alla fall stabiliseras, öppnar det upp för den majsänkning från Riksbanken som de flesta handlare räknar med. ECB väntas i sin tur sänka i juni medan de första räntesänkningarna från Norges bank och Federal Reserve dröjer till september.

Den här gången ingår även en högaktuell fråga i enkät och det är vilken EUR/SEK-kurs som skulle få Riksbanken att backa från en räntesänkning i maj. Enligt valutahandlarna handlar det i så fall om nivåer kring 12 kronor för en euro. Det innebär att det skulle krävas en ny rekordsvag kronkurs om euro. I september i fjol låg krona på rekordlåga 11,95 kronor. Så ett osannolikt men inte helt omöjligt scenario.