Den breda svenska inflationen, mätt som KPI, fortsätter att sjunka. I aprilmätning sjönk inflationstakten till 3,9 procent och vi får backa bandet ändå till januari 2022 för att hitta motsvarande nivåer. Att KPI-inflationen ändå hamnar så pass högt förklaras dessutom till stor del av Riksbankens räntehöjningar då räntekostnaderna för hushållens bolån bidrar med 1,8 procentenheter till inflationstakten. Så även fortsatt gräver den höga inflationstakten stora hål i många hushålls plånböcker. Riksbanken hade samtidigt räknat med KPI-inflationen skulle landa på 4,4 procent.

Viktigare ur finansmarknadens perspektiv var att KPIF, där effekten av räntesatsförändringarna räknas av, bara steg med en tiondels procentenhet till 2,3 procent. Här hade de flesta räknat med en större uppgång främst beroende på tillfälliga faktorer som bland annat att de vanliga prisnedgångarna i samband med påsken den här gången hamnade på mars månad. Även här stack dessutom Riksbanken ut i negativ bemärkelse med en prognos på 2,7 procent.

KPIF exklusiv energi, som blivit ett allt mer populärt mått hos Riksbanken, låg stilla på 2,9 procent. Här hade både analytikerkåren och Riksbanken räknat med en uppgång. Analytikerprognosen låg på 3,0 procent och Riksbankens ekonomer hade räknat med en uppgång till 3,3 procent. Högre hyror och samt höjda avgifter för bidrog till att hålla uppe inflationstakten.

Sammantaget kan sägas att inflationsutfallet för april inte blev riktigt så spännande som vi på Placera, och delar av marknaden, hade hoppats på. Vår egen, högst inofficiella prognos, låg på ett ännu lägre utfall för KPIF. Däremot kan väl konstateras att Riksbanken ännu en gång låg ännu mer snett med sina prognoser. Det var dessutom andra månaden i rad som inflationsutfallen hamnade klart under bankens bedömningar. Det mesta talar dessutom för att riksbanksprognoser för majinflationen också kommer att missa det slutgiltiga utfallet ganska grovt. Riksbanken räknar med att KPIF för maj ska landa på 2,6 procent.

Så när riksbanksdirektionen samlas för att ta ett nytt penningpolitiskt beslut med besked till oss vanliga dödliga den 27 juni kommer man att ha en lite annorlunda, och betydligt lägre, inflationsbild att ta hänsyn till. Det hade man förvisso redan i samband med att banken sänkte styrräntan i samband med det penningpolitiska beskedet i förra veckan men avvikelserna från prognoserna blir ändå allt mer påtagliga. Dessutom talar det mesta, inklusive Riksbankens egna prognoser, för att KPIF kommer att sjunka under målet på 2 procent redan i samband med junisiffrorna. Ska vi utgå från nuvarande prognosmissar lär det dessutom ske med betydande marginal.

I samband med det förra beskedet gjorde dessutom riksbankschefen Thedéen en stor poäng att det var inflationen under 2024 som var det viktigaste att ta hänsyn till medan prognoser på lite länge sikt var mer att betrakta som någon form av scenarier. Ska vi ta honom på orden borde det därmed vara mer eller mindre gjutet med en ny räntesänkning redan i samband med junimötet.

Nu har flera i riksbanksdirektionen, inklusive Thedéen, tonat ner möjligheterna till en junisänkning så vi törs inte riktigt ta ut svängarna och utlova en sänkning redan då. Sannolikheten för att detta sker tror vi fortfarande ligger kring 50 procent. Däremot blir vi allt mer övertygade om att Riksbanken kommer att leverera minst tre ytterligare räntesänkningar under 2024.

Mot ett sådan scenario talar främst en fortsatt svag krona och att andra europeiska centralbanker, mot förmodan, inte skulle sänka räntan i den omfattning som marknaden räknar med. ECB kommer med sitt nästa räntebesked den 6 juni.