ABB (950,0 kr) tillverkar utrustning för elektrifiering och automation av industri, fastigheter och elnät. Bolaget bildades 1988 när svenska Asea gick samman med schweiziska Brown Boveri.

Geografiskt står Americas för 37% av omsättningen, Europa för 34% och Asien, Mellanöstern och Afrika för 28% (2025).

Huvudkontoret ligger i Zürich, aktien är noterad i både Stockholm och Zürich och koncernen har omkring 110 000 anställda. VD sedan augusti 2024 är norrmannen Morten Wierod, som ledde det största affärsområdet Electrification innan han tog över efter Björn Rosengren. Wierods aktieinnehav i ABB är värt drygt 300 Mkr.

Största ägare är Investor med 14,4% av kapitalet och rösterna. Mellan 2015 och 2025 var aktivistfonden Cevian Capital en stor och inflytelserik ägare. Fonden sålde sina sista aktier i slutet av 2025.

En renodlings- och förändringsresa

Senaste tio åren har ABB gått från att betraktas som ett spretigt industrikonglomerat till en fokuserad spelare inom elektrifiering och automation. Rörelsemarginalen (justerad Ebita) låg länge på 11% men är i dag runt 19%.

Startskottet på förändringsresan gick när aktivisten Cevian (med Lars Förberg i spetsen) klev in 2015 och drev på för att renodla bolaget, decentralisera och höja lönsamheten. Under VD Ulrich Spiesshofer (2013–2019) byggde ABB ut kärnan i automation och elektrifiering, bland annat genom två större förvärv under 2017: B&R (österrikiskt bolag inom maskin- och fabriksautomatisering med ca 600 MUSD i omsättning) och GE Industrial Solutions (GE:s globala verksamhet för elektrifieringslösningar, 2,7 Mdr USD i omsättning). I slutet av 2018 aviserades försäljningen av den kapitaltunga och marginalutspädande kraftnätsdivisionen Power Grids till japanska Hitachi.

Samtidigt förblev både vinst- och aktiekursutvecklingen svag. Under 2019 tröt tålamodet och Spiesshofer fick gå med omedelbar verkan, vilket fick aktiekursen att rusa. Under Spiesshofer gav ABB-aktien en totalavkastning på 53% jämfört med hela Stockholmsbörsen på 99%. Efterträdaren blev den framgångsrika tidigare Sandvik-VD:n Björn Rosengren.

Rosengren införde styrmodellen ”ABB Way” och decentraliserade bolaget. Divisionerna fick fullt resultatansvar och svaga enheter tvingades lyfta marginalen innan de tilläts satsa på tillväxt. 2022 knoppades turboladdningsbolaget Accelleron av till eget bolag på börsen i Schweiz. Rosengren hyllades som VD. Allt han tog i blev till guld. Efter ett väl utfört jobb lämnade han ABB under 2024 för att gå i pension.

Efterträdaren blev Morten Wierod, tidigare chef för Electrification (och innan dess affärsområdet Motion) och med ungefär 26 år i koncernen och 5 år i koncernledningen. Wierod fortsatte initialt på den inslagna vägen då ABB under 2025 sålde robotdivisionen till japanska SoftBank för 5,4 Mdr dollar. Cevian sålde sina sista aktier i slutet av 2025 och avslutade en lyckad aktivistresa. Investeringen utklassade avkastningen från Stockholmsbörsens storbolag under samma period.

Sedan har inriktningen svängt från att sälja till att köpa. I juli 2026 lade bolaget ett bud på brittiska Rotork för 5,5 Mdr dollar, det största förvärvet i bolagets historia. Budnivån om 503 pence per aktie motsvarar en premie om cirka 73%.

Electrification är vinstmotorn

Efter att robotdivisionen sålts består ABB av tre affärsområden. Marginalspannet är stort, från 23,5% i Electrification till 14,0% i Automation (där bolaget också ser störst potential till marginallyft). Den gemensamma drivkraften för samtliga segment är att elförbrukningen i samhället växer och att industrin elektrifieras och automatiseras. Men konkret ser efterfrågan olika ut i de tre områdena.

• Electrification (52% av försäljningen / 60% av rörelseresultatet). Störst och lönsammast. Produkter som fördelar, styr och säkrar elektrisk kraft inom låg- och mellanspänning (ställverk, brytare, elcentraler och reservkraftssystem). Affären drivs av att mer el behövs överallt. Konkret kommer efterfrågan från datacenter, utbyggnad av elnäten, kommersiellt byggande och från modernisering av el i tunnlar, järnväg och på flygplatser. Bolaget uppger sig vara näst störst i världen inom elektrifiering. Andra större spelare är Schneider Electric, Eaton och Siemens.
• Motion (24% / 23%). Motorer, drivsystem och kraftomvandling, alltså allt som gör el till rörelse. Drivkrafterna är växande industriproduktion, mer förnybar energi och jakten på energieffektivitet: motorer slukar en stor del av världens el, och både regelkrav och elpriser får kunderna att byta till effektivare modeller som betalar igen sig via lägre elräkning. Därtill elektrifiering av tåg och fartyg, nätstabilisering och drivsystem till datacenterkylning. Marknadsledare globalt enligt bolaget. Marginalen pressas nu av Gamesa (litet turnaround-förvärv från slutet av 2025).
• Automation (24% / 17%). Lägst lönsamhet men servicetungt (ca 40% av intäkterna). Produkter och lösningar för instrumentering (mäta och kontrollera), automation och optimering av industriella processer. Fördelarna är bland annat ökad produktivitet och energibesparingar. Försäljningen hänger på industrins investeringsvilja, och den är i dag tudelad. Efterfrågan är god inom olja och gas samt marin och hamnar, men svag inom kemi, gruvor, massa och papper och hos maskinbyggare. Den stora servicebasen ger samtidigt en stabil, återkommande intäkt. Hit läggs Rotork-förvärvet.

ABB Ability är samlingsnamnet för bolagets digitala lösningar som är integrerade i en växande del av erbjudandet. Det är inget eget affärsområde utan löper tvärs över de tre. Exempel är System 800xA (styrsystem som övervakar och styr anläggningar i processindustrin) och Genix (samlar in och analyserar driftdata med AI).

Hög multipel på höga vinster?

ABB var länge en renodlings- och marginalhistoria. Under Björn Rosengren steg rörelsemarginalen från 11% till runt 18%. Det lönsamhetslyftet satte fart i aktiekursen som steg omkring 150% under hans år som VD (plus utdelningar och avknoppningen av Accelleron). Den resan är nu i stora drag gjord.

Aktiekursuppgången sedan början av 2025 (cirka +60%) är något annat. Den har framför allt drivits av multipelexpansion och av att analytikerna skruvat upp sina vinstprognoser, snarare än av vinsterna här och nu. Den starka orderingången, inte minst inom datacenter, har varit en viktig pusselbit.

Marknaden gillar att sortera bolag i tematiska korgar, och ABB har hamnat bland AI-vinnarna. Frågan är om aktien dragits med lite väl mycket. Bolagets direkta exponering mot datacenterutbyggnaden är cirka 9% av omsättningen. Vår uppfattning är att bilden av ABB vilar på en större AI-exponering än vad verkligheten visar.

Vi tror även att ABB:s värdering kan ha gynnats av den geopolitiska situationen i omvärlden. I en värld som fragmenteras, där försvarsbudgetar ökar och länder flyttar hem produktion framstår ABB:s produkter som samhällskritiska. För ett sådant narrativ kan marknaden vara beredd att betala en premie. Man kan dock argumentera för att samma narrativ medför risker för bolaget. ABB är ett globalt företag med runt 29% av försäljningen i USA och 11% i Kina. Vi känner oss inte helt övertygade om att ABB förtjänar en sådan premie.

Caset i dag handlar alltså inte längre om en marginalresa, utan om exponering mot Electrifications strukturella tillväxt. För det betalar marknaden ett generöst pris, 26x rörelsevinsten (R12M) eller 22x framåtblickande. Samtidigt är ABB inte ensamt om att värderas högt. Jämfört mot liknande bolag ligger ABB hyfsat i linje med snittet.

Härifrån ser vi begränsad uppsida i ytterligare multipelexpansion, och snarare en risk för viss normalisering. Innan senaste årets uppvärdering låg multipeln omkring 16-18x rörelsevinsten.

Prognos

Bolaget har guidat för tvåsiffrig organisk tillväxt för 2026 och en marginal som förbättras mot 2025. Förvärvet av Rotork förväntas ge ca 3% tillväxt och 0,2 procentenheter i ökad marginal när det konsolideras i böckerna (någon gång under H1 2027). Därtill har ABB gjort flera mindre förvärv som ger extra draghjälp.

Vi räknar med 15% tillväxt i år, följt av 10% och 7% för 2027 och 2028. Den justerade Ebita-marginalen tror vi lyfter till 20,5% 2026 och sedan 0,5 procentenheter per år. Då landar rörelseresultatet på knappt 9,7 Mdr USD 2028, mot 6,3 Mdr 2025. På det lägger vi en multipel på 18x, vilket ger en blygsam uppsida på 3%.

För att aktien ska gå att räkna hem krävs det att man tror på att dagens värdering håller i sig. Det förutsätter i sin tur att tillväxten de senaste kvartalen är mer strukturell och uthållig än vad bolaget självt signalerar genom sina finansiella mål.

Slutsats

Sedan 2025 har aktiekurs och vinst glidit isär. Värderingen har sprungit iväg medan vinsterna släpat efter. Multipeln är den högsta sedan pandemin och långt över bolagets historiska snitt. Det som driver kursen är i mindre grad resultatet, och i högre grad bilden av ABB som en AI- och datacentervinnare värd en hög multipel.

Exponeringen mot AI och datacenter finns, men är nog mindre än vad många tror. Marknaden tycks prisa in både att den är större än vad den faktiskt är och att datacenterboomen fortsätter accelerera i åratal. Samtidigt hårdnar motståndet mot utbyggnaden och allt fler ifrågasätter investeringskalkylerna.

Tematiska vinnare har ofta ett bäst-före-datum. ABB är ett bra bolag, väl positionerat mot elektrifieringen, men värderingen har sprungit lite väl långt. Frågan är när bäst-före-datumet går ut. Vi är neutrala till aktien. Har man ägt den ett tag kan det vara läge att ta hem en del av vinsten.