Efter en stark börshöst tog den svenska börsen en vändning till det sämre i inledningen av november och har under månaden tappat lite drygt 3 procent. Någon entydig förklaring till nedgången är svår att spåra, även om det låg lite i korten med en del vinsthemtagningar sedan börsen stigit med närmare 10 procent på bara några månader.

Dessutom har det under november kanske saknats enskilda händelser som skulle kunna gjuta lite extra mod i investerarkollektivet. Vi betraktar därför börsnedgången i november som mer av en pyspunka på börsen än en generell förändring av humöret bland investerarna. Det ska också konstateras att börserna i USA och i flera tillväxtekonomier samtidigt fortsatt att gå hyggligt starkt och i många fall noteras till nya rekordnivåer.

Så den underliggande riskviljan finns trots allt där och det är dessutom svårt att hitta alternativ till aktier som vettigt placeringsalternativ. Europabörserna har dessutom visat en tendens att sluta gapet till de amerikanska motsvarigheterna över tid.  

När vi nu blickar fram mot slutet av det här året och inledningen av nästa, är det också med en ganska hög grad av tillförsikt. Många faktorer talar för att det kan bli en hygglig börsresa, även om det inte heller helt saknas hot.

Att den globala konjunkturen fortsätter att stärkas, investeringskonjunkturen tagit bättre fart och EMU-områdets ekonomier tycks befinna sig i någon form av accelerationsfas, borde gynna de svenska exportföretagen även framöver. Industriföretagen ger också uttryck för en påfallande optimism i olika typer av undersökningar. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för industrin landade i november på skyhöga 121,9, där 100 är det historiska genomsnittet, och där indikatorn ”bara” nådde 114,9 under den rykande högkonjunkturen i inledningen av 2007.

En svagare svensk bostadsmarknaden utgör visserligen en riskfaktor för den inhemska ekonomin, men det är svårt att räkna hem ett större prisfall på bostäder när konjunkturen utvecklas väl och sysselsättningen stiger i en årstakt på närmare 3 procent. Dessutom har börsen redan straffat många företag med kopplingar till den svenska bostadsmarknaden hårt.

Byggbolagen fortsätter å sin sida att se ljust på efterfrågeläget även om nybyggandet av bostäder sannolikt kommer att minska under nästa år. Hushållshumöret tog också en något överraskande vändning till det bättre under november, trots svarta bostadsrubriker i de flesta medier.  

En något svagare svensk bostadsmarknad kan dessutom paradoxalt nog gynna många svenska exportföretag då det bidrar till att öka utländska investerares skepsis mot den svenska kronan. Vår valuta har för tillfället få vänner och när inflationen dessutom åter sjunkit under Riksbankens inflationsmål på 2 procent, och väntas ligga kvar där under större delen av 2018, så är det troliga scenariot att kronan förblir svag under överskådlig tid.

Riksbankens planerade räntehöjning i mitten av 2018 blir i sammanhanget svår att räkna hem och det troliga scenariot är att den skjuts på framtiden. Kanske redan i samband med Riksbankens penningpolitiska besked den 20 december.

En extern faktor som skulle kunna ge riskaptiten en skjuts uppåt är planerna på en amerikanska skattereform. Diskussionerna kring en sådan har nu tagit ordentlig fart, och även om finansieringsfrågan återstår att lösa så finns det numera hopp om att kongressen och presidenten ska kunna nå någon form av uppgörelse. Det skulle givetvis i första hand gynna amerikanska aktier men även kunna ge positiva spridningseffekter på övriga marknader.

Samtidigt finns en stor risk att en hetsig skattedebatt försvårar möjligheten att lyfta det amerikanska skuldtaket. Något som måste göras innan den 8 december för att undvika stora störningar i den amerikanska statsapparaten, liknande de vi såg under Obama-eran. Den försiktige placeraren kanske därför gör bäst i att avvakta ett sådant beslut. Skulle dessutom skattediskussionerna haverera kan det bli en rejäl sättning på börsen.

En ny tysk regering och framgångar i Brexit-förhandlingarna är också externa händelser som skulle kunna ge små bidrag till förnyad börsoptimism. 

Andra faktorer som skulle kunna gynna den svenska börsutvecklingen på kort sikt är att PPM-pengarna ska investeras i december och att nästa års utdelningar nu hamnar mer tydligt på investerarnas radar. Det kan bidra till att börshumöret vänder även om det mesta av PPM-pengarna hamnar utomlands.

Höga värderingar är visserligen en riskfaktor men har sällan varit något avgörande skäl att kasta in handduken – i alla fall inte på kort sikt. Vi väljer istället att öka aktieandelen i vårt allokeringsförslag från 60 till 70 procent.

Inför november tog vi dessutom beslutet att lägga 5 procent av vår allokering i råvaror. Breda råvaruindex har också rört sig uppåt, framför allt i kölvattnet på ett stigande oljepris. En stabilare världskonjunktur ger förhoppningar om att priserna även på övriga typer av råvaror kan börja rör sig uppåt och vi väljer därför att ligga kvar med en råvaruallokering på 5 procent.

Vårt allokeringsförlag för november blir därmed 70 procent aktier, 5 procent ränteplaceringar, 5 procent råvaror och 20 procent i alternativa investeringar.

Läs också: 

Köpvärda fonder i decemberKöpvärda aktier i december