Utnämningen av Michael Green till att efterträda Carina Åkerström som VD beskrivs som symptomatisk för bankens konservativa inställning, där Handelsbanken varit långsammare än sina nordiska konkurrenter med att investera i snabbväxande verksamheter eller teknik. Även om Handelsbanken ses som ett stabilt val i oroliga tider ger banken lägre avkastning än konkurrenterna, vilket har fått aktien att halka efter.

Konkurrenterna gör annorlunda

I Bloomberg-artikeln beskrivs hur rivaler som Swedbank och SEB dragit sig tillbaka från olönsamma utländska kontorsverksamheter för att i stället växa inom kort, fonder och företagstjänster. Handelsbanken har däremot hållit sig kvar vid småskalig verksamhet i Norge, Storbritannien och Nederländerna, marknader där banken haft svårt att ta marknadsandelar.

Under de två senaste decennierna har Handelsbanken enligt nyhetsbyrån skalat ned stora delar av investmentbank-verksamheten, men inte investerat särskilt mycket på lönsamma områden som kapitalförvaltning.

"Under styrelseordförande (Pär) Boman har banken styrts i en defensiv riktning och gått miste om möjligheter", säger Peter Magnusson, kapitalförvaltningschef vid Cicero Fonder, till Bloomberg.

SHB-akten svag i jämförelse

De senaste sex åren har Handelsbanken-aktien endast stigit 22 procent medan rivalerna SEB stigit nära 90 procent, Nordea 75 procent och Swedbank drygt 65 procent.

Handelsbanken beskrivs som tungt viktad mot svenska bolån men med begränsade intäkter från provisioner, kapitalförvaltning eller betalningar. Därmed har bankens intjäning en slagsida mot räntenettot och lägre marginaler.

Bankens disciplinerade inställning har dock även fördelar, skriver artikelförfattaren. Handelsbanken har en av sektorns starkaste kreditprofiler med kreditförluster som ligger långt under konkurrenterna. Det gör banken till ett pålitligt defensivt val i volatila tider, säger Markus Sandgren, analytiker vid Kepler Cheuvreux.

EFN växer – kostar 100 miljoner årligen

Sedan Michael Greens tillträde som vd har banken sänkt kostnaderna med strax under 1.000 anställda och konsulter som lämnat Handelsbanken sedan slutet av första kvartalet 2025.

Ett område inom banken har dock vuxit, till vissa aktieägares förvåning. Handelsbankens helägda medieföretag EFN.

Den tidigare Handelsbanken-vd:n Carina Åkerströms beslut att lägga ned EFN revs upp och verksamheten kostar nu banken cirka 100 miljoner kronor om året. Med tanke på senare tids nyanställningar har siffran dessutom sannolikt ökat, skriver Bloomberg News. I relation till bankens samlade kostnader, som för 2024 var 25 miljarder kronor, är dock kostnaden för EFN begränsad.

Investerare nyhetsbyrån talat med uppger att de är mindre bekymrade över summorna till EFN än över bankens motivering för satsningen.

"Ingen har någonsin gett ett tydligt svar på vad EFN är till för, eller varför det ska drivas inom banken. Handelsbanken har valt att hålla mysteriet omkring EFN levande och det är deras val. Men det får aktieägare som jag att fråga sig: vad är planen", säger Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton till nyhetsbyrån.

Vang-Jensen ville lämna kontorsbaserad modell

Chefer som försökt förändra banken inifrån har inte blivit långlivade, påpekar Bloombergs källor med hänvisning till bland annat Frank Vang-Jensen som var vd för Handelsbanken 2015-2016 innan han avsattes.

Frank Vang-Jensen ville enligt källorna röra sig bort från den kontorsbaserade affärsmodellen, men avsattes efter mindre än 18 månader av styrelseordförande Pär Boman.

Frank Vang-Jensen blev senare vd för rivalen Nordea i stället, där han har varit framgångsrik med att sänka kostnaderna och öka lönsamheten.

"Sättet Vang-Jensen avsattes på var exceptionellt hårt. Ironiskt nog har han senare bevisat sin kapacitet hos Nordea, där aktiekursen och avkastningen på eget kapital har stigit medan Handelsbanken inte gjort några framsteg", säger Andreas Håkansson, analytiker vid SEB, till nyhetsbyrån.