Rådet pekar på den expansiva budgeten för 2026 och beslutet att lånefinansiera permanent högre försvarsutgifter till 2034. Enligt rapporten riskerar detta att minska framtida reformutrymme och öka bördan för kommande generationer genom högre räntekostnader.

Budgeten bedöms leda till det största underskottet på 30 år, med undantag för 2020.

“Underskottet innebär att det inte finns något utrymme för ofinansierade åtgärder vare sig i budgeten för 2027 eller 2028”, skriver rådet och fortsätter. “Det är Riksbanken som har huvud­ansvaret för stabiliserings­politiken. Budgeten vänder uppochned på denna princip och sätter finanspolitiken i förarsätet; samtidigt som styr­räntan bedöms vara nära den nivå som är förenlig med konjunkturell balans är finans­politikens inriktning tydligt procyklisk. Det är inte en lämplig ordning”.