STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna handlas åter högre efter att ha sjunkit tillbaka under onsdagen, med tyska räntor 2-3 punkter upp. Dollarn har stärkts generellt.

Asienbörserna steg med rejäl skjuts i Sydkorea, men Europabörserna visar en mer blandad utveckling. Olje- och gaspriserna har åter stigit. Från Iran kommer motstridiga uppgifter om eventuell beredskap att förhandla, vilket delvis dämpade ränteuppgången på torsdagen.

Osäkerhet om i vilken mån det kommer att bli ett bestående högre tryck i energipriserna och eventuella spridningseffekter har dämpat förväntningar om räntesänkningar.

ECB-rådsledamoten Francois Villeroy de Galhau upprepade att de följer utvecklingen noga.

"Vi kommer att gå möte för möte, men i dag ser jag ingen anledning att höja räntan", sade han i en intervju med France Inter enligt Reuters.

Morgan Stanley blev på torsdagen den senaste på Wall Street att förutspå att ECB kommer att hålla räntan oförändrad under 2026, med hänvisning till potentiella inflationsrisker på grund av konflikten i Mellanöstern. De hade tidigare sett två räntesänkningar i juni och september.

"Med tanke på den senaste tidens ökning av energipriser kommer inflationen i euroområdet sannolikt att ligga över ECB inflationsmål under återstoden av året", skrev Morgan Stanley enligt Reuters.

USA-räntorna handlas cirka 3 punkter upp över hela linjen. På onsdagen kom såväl ADP som ISM:s tjänste-PMI in högre än väntat.

Svenska räntor sjunker under torsdagen, medan kronan visar små förändringar.

Den preliminära KPIF-inflationen sjönk till 1,7 procent i februari från 2,0 procent i januari, i linje med Infronts enkät men över Riksbankens prognos på 1,3 procent.

KPIFXE-inflationen (exklusive energi) sjönk till 1,4 från 1,7 procent, Riksbanken hade väntat 1,7 procent.

Från och med denna månads publicering innehåller snabb-KPI även uppgifter om en del undergrupper. Högre takt sågs i energi och tjänster, medan takten för livsmedel och varor dämpades.

Flera bedömare såg ett fortsatt dämpat inflationstryck men där utvecklingen i Mellanöstern skapar osäkerhet.

Nordea konstaterar att kärninflationen är på väg ned och ligger under Riksbankens bedömning.

"Det övergripande kostnadstrycket är måttligt och framför allt drar förstärkningen av svenska kronan under de senaste två åren ned inflationen, främst för varor men troligen även för tjänster. Inflationstakten kommer att sjunka ytterligare under de kommande månaderna och närma sig centralbankens smärtgräns", skriver de.

Oroligheterna i Mellanöstern gör utsikterna mer osäkra. I dagsläget är effekten på den totala inflationen troligen omkring +0,3 procentenheter jämfört med prognosen de gjorde för en vecka sedan. Effekten är alltså hittills begränsad men gör ändå en räntesänkning mindre sannolik, skriver Nordea.

Handelsbanken skriver att tjänsteinflationen var lite högre än de väntat, men varu- och livsmedelspriserna under.

Det är nu en osäker väntan kring hur den fortsatta utvecklingen i Mellanösternkonflikten kommer att påverka olje- och naturgaspriserna, om de faller i linje med terminsmarknaden, ligger kvar på förhöjda nivåer eller stiger ytterligare.

"Trots detta är huvudscenariot att inflationspåverkan i Sverige blir begränsad. Riksbanken behöver dock vara vaksam, eftersom riskerna för en mer varaktig inflationsuppgång inte helt kan uteslutas", skriver Handelsbanken.

Om konflikten blir långvarig kommer effekterna på inflationen att bli större. Om den däremot tar slut snart kommer fokus i stället att återgå till den alltför låga inflationen och riskerna för en räntesänkning

"Sammantaget behåller vi vår bedömning att Riksbanken kommer att ligga kvar på 1,75 procent i år", skriver de.

Swedbank noterar att högre olje- och gaspriser lett till högre bränslekostnader, men storleken på de indirekta effekterna på andra produkter beror på hur länge konflikten varar.

"Detta är den sista inflationsutfallet före Riksbankens möte i mars. KPIF exklusive energi var 0,3 procentenheter lägre än Riksbankens prognos både i januari och februari. Därför förändrar det inte vår syn sedan utfallet i januari och ligger fortsatt på den mer duvaktiga sidan", skriver de.

Kina presenterade ett tillväxtmål för 2026 på 4,5–5 procent, under förra årets mål på "cirka 5 procent" och det lägsta målet sedan 1991.

Inflationsmålet lämnades oförändrat på "kring 2 procent", men regering åtar sig att styra prisnivån tillbaka till positivt territorium, ett mer offensivt uttalande än förra årets.

Premiärminister Li Qiang sade att uppgiften att ställa om till nya tillväxtmotorer är mycket svår.

"Obalansen mellan starkt utbud och svag efterfrågan är akut, marknadens förväntningar är svaga och det finns många risker och dolda faror inom viktiga områden", sade han enligt Bloomberg News.

Investerare hade hoppats att femårsplanen skulle innehålla ett specifikt numeriskt mål för konsumtionens andel av ekonomin, ett konkret åtagande för att ombalansera ekonomin. Det gör den inte.

Nu står hushållens konsumtion för cirka 40 procent av ekonomin, mot ett globalt snitt på cirka 55 procent och 60 procent för rikare länder.

"Trots att man säger sig vilja ombalansera ekonomin mot mer konsumtion är de konkreta politiska planerna för att göra det fortfarande försiktiga", sade Julian Evans-Pritchard på Capital Economics till Bloomberg News.

torsdag kl 10.15 (onsdag kl 16.15)

===================================

USD/SEK 9:1797 (9:1878) EUR/USD 1:1629 (1:1627)

EUR/SEK 10:6786 (10:6823) USD/JPY 157:00 (157:26)

Ty obl 2 2,18 (2,16) Ty obl 10 2,79 (2,77)

US obl 2 3,56 (3,54) US obl 10 4,11 (4,09)

Sv obl 2 2,96 (2,00) Sv obl 10 2,70 (2,71)

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt