Ur ett investerarperspektiv blev 2012 ett dåligt för Brasilien. Det mesta gick åt fel håll. Ekonomerna hade förutspått en tillväxt på mellan 3 och 4 procent, men den landade på blygsamma 1 procent. Istället var det inflationen som steg. Den slutade på nästan 6 procent, vilket var mer än väntat.

Den måttliga tillväxten har många förklaringar. En var den låga investeringsaktiviteten under 2012, faktum var att investeringarna föll hela året. Den brasilianska staten gick också hårt åt landets olika branscher med regleringar.

"Staten pressade privatbankerna att sänka sina utlåningsräntor, vilket pressade vinsterna. Det bidrog också till att banksektorn tappade cirka 30 procent i värde", säger Kalapi Darmeci, förvaltare på DnB.

Efter omfattande kundklagomål hotade också staten landets telekombolag med indragna tillstånd.

"Servicegraden hos telekombolagen hade fallit så mycket att staten tvingades gripa in och hotade med indragna tillstånd om de gjorde stora investeringar i serviceledet. Det försämrade lönsamheten", säger Kalapi Darmeci.

När kraftbolagens avtal löpte ut med staten och skulle omförhandlas blev de nya betydligt sämre för bolagen. Staten ville få ned elpriset.

Samtidigt var oron för den globala tillväxten stor under 2012, vilket drabbade energibolaget, Petrobras, och råvarubolaget, Vale, hårt. Bolagen har en stark koppling till den ekonomiska utvecklingen i allmänhet och till Kina i synnerhet.

Som lök på laxen tappade också den brasilianska valutan, Real, i värdet, mot den amerikanska dollarn med cirka 12 procent och mot den svenska kronan med 15 procent.

"När jag ser på fjolåret så var händelser negativa på korts sikt, men bra på längre sikt", summerar Kalapi Darmeci.

I år kan det fjolårets besvikelser bidra till det motsatta. Även om börsen gått ned inledningsvis har valutan har stärkts med 6 procent mot den amerikanska dollarn.

Enligt det finska fondbolaget FIM har ekonomerna också positiva förväntningar på den ekonomiska tillväxten. De tror att BNP stiger med drygt 3 procent i år, och att inflationen ligger kvar på knappt 6 procent. Det borgar för att styrräntan också borde kunna ligga stilla på nuvarande nivå, 7,25 procent. Det är lågt för att vara Brasilien.

Bakom förväntningarna ligger bland annat att den brasilianska staten har aviserat ett stort investeringsprogram för de kommande åren. Tyngdpunkten ligger på privatisering och nybyggen av motor- och järnvägar, flygplatser och hamnar.

Utöver detta kommer VM i fotboll år 2014 och OS i Rio år 2016 att kräva betydande investeringar i exempelvis kollektivtrafik och infrastruktur, bedömer FIM.

Och när det gäller placeringar är det sällan som fjolårets vinnare fortsätter upp, utan det är ofta förlorarna som kommer igen. Därför kan det finnas läge för riskbenägna att sätta en slant i en Brasilienfond.

När vi ser hur Brasilienfonderna har utvecklats är det tydligt att den absoluta majoriteten följer index ganska nära. Förra året tappade de cirka 5 procent och året innan drygt 20 procent, vilket är som index.

En av fonderna som har en bred exponering mot den brasilianska börsen som helhet är JP Morgan Brazil. Historiskt har den klarat av att leverera bäst avkastning i förhållande till risk. Morningstar har också belönat den med betyg fyra och fem ända sedan starten 2007. Kontinuiteten borgar också förvaltaren, Luis Carrillo, för som har stått vid rodret sedan start.

Bland Brasilienfonderna finns det egentligen bara en som tar ut svängarna ordentligt och det är Handelsbanken Brasilien. Fonden förvaltas av Christofer Halldin. Förra året chockade han fondvärlden genom att leverera en avkastning på över 25 procent, då Brasilienindex tappade 5 procent. Året innan gick dock fonden ungefär som index.

Hemligheten med förra årets kanonresultat är Christofer Halldin fokuserar på små och medelstora bolag som främst drivs av den inhemska ekonomiska utvecklingen och bolag inom infrastruktur, alltså bygg och anläggningsbolag.

Strategin innebar förra året i princip att han undvek de dåliga sektorerna, råvaror och kraftbolag. Dessutom, som inte ligger i den hårda strategin, undvek han även bankerna som gick dåligt. Anledningen är att han försöker undvika bolag som omfattas av statliga regleringar, och förra året drabbades just banksektorn av det.

Inför 2013 har Christofer Haldin minskat innehaven i bolag som gagnas av privatkonsumtionen. Anledningen är att priserna och värderingarna har dragit i väg för mycket. I stället har han ökat innehaven i infrastrukturbolag som förhoppningsvis gagnas av den ökade investeringstakten som är annonserad.

När placera.nu summerar läget finner vi två favoritfonder.

Den ena är Handelsbanken Brasilien, men vi vill poängtera att risken är högre. Skulle marknaden favorisera de stora brasilianska bolagen inom råvaror och energi som utgör en stor del av index, hänger sannolikt inte Handelsbanken Brasilien med. Fonden har inte heller funnit så länge, den startade först i november 2010. Dock har Christofer Halldin förvaltat Handelsbanken Latinamerika sedan 2007 och Brasilien är den viktigaste marknaden i regionen.

Den som i stället vill ha en bred exponering mot den brasilianska börsen rekommenderar placara.nu JP Morgan Brazil.