Järnmalmsproducenten Dannemora Mineral behöver mer pengar, trots att det bara gått ett kvartal sedan en extrastämma beslutade om en konvertibelemission på 136 miljoner kronor. Vi är inte imponerade.

I mitten av oktober meddelade Dannemora Mineral planer på att göra en nyemission på 130 miljoner kronor via en nyemission riktad till externa investerare med en teckningskurs på 20 kronor. Aktiekursen föll från 27,50 kronor till 21,80 på beskedet.

Emissionsplanerna skrotades dock och styrelsen kom tillbaka med en emission av konvertibla skuldebrev på 130-150 miljoner kronor riktad till en mindre grupp investerare.

Totalt fick bolaget in 136 miljoner kronor via den emissionen. Konvertiblerna, som löper fram till 30 november 2015, ger en årlig ränta på 11,75 procent och har en konverteringskurs på 40 kronor.

Noterbart är att Dannemora vid halvårsrapporten i somras flaggade för att det skulle behöva stärka kassan med ungefär 100 miljoner kronor. Skälet var att produktionen inte skulle komma upp i planerad volym.

Med den nu föreslagna nyemissionen på 211 miljoner kronor talar vi alltså om ett kapitaltillskott som på ett halvår vuxit från 100 till totalt 347 miljoner kronor.

Att aktiekursen faller över 40 procent på det nya emissionsbeskedet är inte att undra på. Företagets kommunikation kring den förra - tämligen valhänt hanterade - uppkapitaliseringen tydde på att pengarna skulle räcka till dess att en finansiellt hållbar produktionsnivå var etablerad.

Nu när det står klart att det inte räcker innebär det att tilltron till företagets vinstförmåga faller.

Det faktum att teckningskursen i emissionen sätts 62 procent under aktuell aktiekurs visar en höggradig nervositet i styrelsen och en allmän trötthet på gruvemissioner i investerarkollektivet.

Dannemoras andra kapitalrunda kommer knappast lägligt efter att gruvkollegan Northland Resources plötsligt visat sig balansera på randen till den finansiella avgrunden. I bakgrunden har vi också multipla nyemissioner i guldbrytaren Nordic Mines som effektivt sänkt glamouren kring gruvschakten.

En så låg teckningskurs, i relation till aktiekursen före beskedet, ger en implicit värdering av intresset att garantera emissionen. Om garanterna är oroliga för att tvingas ställa upp och teckna aktier så vill de ha så låg kurs som möjligt. Här ser de uppenbarligen en risk.

Att göra offensiva nyemissioner till offensiva investeringar är betydligt mer lättsmält för aktiemarknaden eftersom man då ofta ser utsikter till bättre vinster. Defensiva nyemissioner för att staga upp en havererad balansräkning är per definition negativt eftersom det visar att den tidigare kalkylen inte håller.

Erfarenheterna från andra defensiva nyemissioner, exempelvis i Nordic Mines och för all del oljeprospektören PA Resources, visar att teckningskursen tenderar att bli ett första riktmärke för misströstande ägare. Många reagerar intuitivt genom att sälja aktierna direkt.

Tror man att det kan bli något bra i framtiden får man ofta en chans att komma in lite billigare via teckningsrätterna. Men som exemplen Nordic Mines och PA Resoucers visat så kan det rent av bli ännu billigare efter att de nya aktierna har börjat handlas.

Att ge en rekommendation i nuläget är svårt. För den som äger aktier är skadan redan skedd i och med den kraftiga kursnedgången. Samtidigt kan man inte utesluta att nedgången fortsätter.

Vårt råd i dagsläget är att stå vid sidan av om man vill minska risken. När teckningsrätterna skiljts av och börjat handlas kan det vara dags att börja räkna på bolagets framtid.

Enligt planerna ska fyra gamla aktier ge rätt att teckna fem nya till teckningskursen 11 kronor. Oavsett om du vill vara med på emissionen eller inte är det viktigt att komma ihåg att du antingen måste teckna eller sälja rätterna. Gör du ingenting förfaller teckningsrätterna värdelösa och du förlorar onödigt mycket pengar.