Den placering som så många ansåg som säker, guldfonderna, har visat sig vara rena motsatsen. Utvecklingen har varit bedrövlig de senaste åren. Som grupp har de fallit med över 25 procent det senaste året, samtidigt har världsindex stigit med cirka 8 procent.

Utvecklingen har också varit dålig i närtid. Bara de senaste tre månaderna har fonderna backat med nästan 20 procent. Det är under en period då i princip de flesta aktiemarknader har gått starkt, Stockholmsbörsen är upp med 12 procent och världsindex drygt 5 procent.

Det sammanfaller med en negativ utveckling för guldpriset. Nu kostar guldet drygt 1 640 dollar per uns. Det är cirka 5 procent lägre än för tre månader sedan.

Det var en annan ton under 2010 och 2011, då guldpriset stadigt klättrade uppåt. Toppen nåddes under andra halvåret då marknaden betalade nästan 2 000 dollar för ett uns, 31,1 gram. Den kraftiga uppgången späddes på av en fallande amerikansk dollar. En gängse uppfattning är att guldpriset stiger när dollarn blir billigare.

Men utvecklingen för guldfonderna påverkas av fler faktorer än den amerikanska dollarn och priset på guld. Fonderna investerar nämligen inte i guld direkt, utan i börsbolag som är verksamma inom guldindustrin. Den största andelen är bolag i guldgruvindustrin, så som Goldcorp, Yamana Gold, Eldorado Gold, Kinross Gold och Barrick Gold.

Det senaste året har guldpriset bara fallit med cirka 5 procent, samtidigt som dollarn har försvagats, men fonderna har tappat över 25 procent. Det betyder att fondernas svaga utveckling till största del beror på att aktiekurserna i bolagen de investerar i har gått ned.

Andra viktiga faktorer för guldpriset är investerarnas uppfattning om guldets förmåga att skydda mot inflation, och konjunkturen. När det är högkonjunktur köps mer fysiskt guld, i form av smycken, än under lågkonjunkturer.

De senaste åren har det mesta gått emot guldfonderna. Konjunkturen har varit fallande och inflationshotet har setts som litet. Det har både pressat priset på guld, samtidigt som investerarna har flytt aktier i allmänhet och guldbolagen i synnerhet.

Risken i guldfonderna är därför klart högre än för investeringar i guld direkt. Fondspararna bär både aktierisken, förutom valuta och guldrisken. Men samtidigt är potentialen större. När stjärnorna står rätt blir utvecklingen extra bra.

2010 var ett sådant år, världsindex steg bara med knappt 5 procent, men guldfonderna fortsatte upp och slutade på 30 procent. Rädslan för inflation var stor efter konjunkturvändningen 2009 och det årets kraftiga börsuppgång. Samtidigt spådde ekonomerna att konjunkturen skulle fortsätta upp.

Som bekant blev det inte så, utan världen gick in i en ny skuldkris. Denna gång var det västvärldens länder i allmänhet och de europeiska som drabbades. Det är inte över ännu men vi har kommit en bra bit på väg att ta oss ur även denna kris.

Vägen till högkonjunktur spås dock bli lång. I sin senaste rapport spår SEB att riksbanken kommer sänka styrräntan ytterligare och hålla den på rekordlåga 0,75 procent till slutet av 2014. Men en starkare krona påverkar konjunkturen negativt, tillväxten bedöms bli 1,2 procent i år och 2,5 procent 2014. Inflationen förblir mycket låg, i år 0,1 procent och nästa stiger den till 1,3. Det är klart under Riksbankens mål om 2 procent.

När vi sammanfattar läget och framtiden ser det ut att ta lång tid innan alla stjärnor står rätt. Det finns alltså ingen anledning att köpa en guldfond idag. Å andra sidan perioden av kursfall vara över och tajmingen för den som redan har andelar i en guldfond att sälja är inte den bästa. Sammantaget blir därmed vår rekommendation för guldfonderna i dagsläget Neutral.