Historiskt har infrastruktur i stort sett varit i offentlig ägo. Det har varit samhället som har finansierat och ägt vägar, broar, hamnar och sjukhus. Därför har inte heller fonder kunnat investera i denna sektor. Men under åren har det förändrats.

Numer det vanligt att dessa stora samhällsnyttiga funktioner både ägs och drivs av privata bolag, ibland tillsammans med stater. Det har lett till att privata investerare också kan ta del av denna marknad genom infrastrukturfonder.

Investeringar i infrastruktur har vissa attraktiva egenskaper. De ger ett skydd mot konjunktursvängningar då behovet av till exempel vägar och sjukhus är lika stort i dåliga som i bra tider. De ger också ett visst inflationsskydd eftersom intäkterna normalt är en funktion av inflationen.

Investeringarna ger också ett stabilt kassaflöde då de ofta verkar i en monopolliknande situation med relativt förutsägbara intäkterna.

Man kan dela in infrastrukturinvesteringar i olika faser där konstruktionsfasen är en och driftsfasen är en annan. Generellt anses konstruktionsfasen vara förknippad med högre risk. Intäktsmässigt kan de också delas upp beroende på varifrån de löpande intäkterna kommer. Vägar med vägtullar är ett exempel på infrastruktur som konsumenten till stor del själv betalar, medan privatägda sjukhus är infrastruktur som normalt bekostas av offentliga medel.

En fördel med infrastrukturfonder är att de kan gynnas av konjunkturoron som råder i stora delar av världen. I sådana lägen försöker staten få fart på konjunkturen genom olika stimulansåtgärder, där räntesänkningar är en vanlig åtgärd. Men stora infrastrukturprojekt är också vanliga stimulansåtgärder.

Nyligen förordade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ett stimulanspaket och investeringsplan på 300 miljarder euro. Om det blir verklighet kommer det säkert att inrymma en hel del infrastrukturprojekt som gynnar infrastrukturfonderna.

En stor del av infrastrukturinvesteringarna görs annars i tillväxtländerna. Den afrikanska tillväxten är god men kräver stora satsningar på infrastruktur för att kunna fortsätta. I Kina förväntar sig investerarna stora investeringar för att få fart på ekonomin som har visat tecken på att sakta in. I Brasilien har det satsats hundratals miljarder kronor på vägar, hamnar och flygplatser för att landet ska klara av att stå värd för klara både fotbolls-VM 2014 och OS i Rio de Janeiro 2016.

När det kommer till infrastrukturfonder finns det ett 15-tal på den svenska marknaden, dock ingen svensk fond. De flesta är globala men det finns också de som är regionala, till exempel Aberdeen Global Emerging Markets Infrasturcture Equity, och landinriktad, till exempel Amundi Equity India Infrastructure.

Placera anser dock att en global fond är att föredra av riskspridningsskäl. Länder- och regionfonder påverkas i högre utsträckning av investerarnas riskvilja för landets eller regionen i allmänhet. För man ska komma ihåg att fonderna investerar i börsbolag som är verksamma inom infrastrukturindustrin.

Bland infrastrukturfonderna sticker en ut ordentligt och det är MS INVF Global Infrastructure A. Fonden har utklassat sina konkurrenter både på kort och på lång sikt.

Sedan starten för drygt fyra år sedan har den förvaltats av Theodore Bigman och Matthew King på ett föredömligt sätt. Sitt första tre-årsbetyg fick den av Morningstar i juni förra året, fem av fem. Det betyget har fonden sedan dess haft varje månad.

Av fondens kapital ligger nästan 60 procent investerat i USA och drygt 25 procent i Europa. Branschmässigt har fonden allmännyttiga investeringar i fokus, 34 procent och energiinvesteringar, 30 procent. Fondens tre största innehav är Enbridge, National Grid och American Tower Corp, alla kring 5 procent av fondförmögenheten som uppgår till cirka 4,5 miljarder kronor.

Det senaste året har fonden stigit med 35 procent, vilket är bättre än snittet för infrastrukturfonder som ligger på 32 procent. Även de senaste tre åren klår den sina konkurrenter genom att ha stigit med 77 procent samtidigt som snittet för kategorin uppgår till 48 procent. Risken har också varit lägre. Placera rekommenderar köp.