Kina, det stora landet i öster både fascinerar och oroar omvärlden. Alla har en åsikt om kommuniststaten som har mammon som husgud. Samtidigt som västvärlden är starkt kritisk till hur landet styrs, och bristen på mänskliga rättigheter, har vi stora förhoppningar till landets tillväxt och dess marknadspotential för västerländska exportbolag.

Den senaste tiden har dock de negativa nyheterna överskuggat de positiva. Finanskrisen har haft starkt negativ inverkan på tillväxtmarknaderna i allmänhet. Investerarna har sålt tillgångar som de anser riskfyllda för att i stället investera i USA och Europa.

Värst har små länder med öppna ekonomier drabbats med stora valutaförsvagningar och börsnedgångar som följd. I det perspektivet har Kina har klarat sig relativt bra.

Men den så viktiga ekonomiska tillväxten i Kina har tappat fart. Även om den med våra mått mätt fortfarande hög, 7- 7,5 procent per år, så är den inte så hög som tidigare. Samtidigt har Kina brottats med inhemska problem som en överhettad fastighetsmarknad, en bankmarknad som inte fungerar som önskat, och en haltande omställning från exportledd till konsumtionsledd tillväxt.

Det ärnågra faktorer som har bidragit till att den kinesiska aktiemarknaden inte har hängt med det senaste året. Förra året steg världsindex med över 20 procent i svenska kronor. De största bidragen kom från USA och Europa.

Den kinesiska aktiemarknaden tappade drygt 5 procent i lokal valuta, men omräknat till kronor stannade nedgången på knappt 4 procent. Med tanke på alla negativa nyheter från Kina var det bättre än vad många fondsparare hade förväntat sig – framför allt då Kinafonderna har presterat betydligt bättre.

Under 2013 steg Kinafonderna, mätt i svenska kronor, med nästan 10 procent i genomsnitt. Nästan 30 fonder av 90 gav sina andelsägare en tvåsiffrig avkastning. Tio stycken fonder steg i nivå med världsindex, drygt 20 procent. Bäst var Jupiter China Sustainable, UBS China Opportunities och Invesco Greater China som steg med 25 till 30 procent, se tabell.

Det var faktiskt bara tre fonder som tappade i värde under fjolåret. Granit Kina 130/30, Fim China och tillväxtpionjären, Templeton, vars fond, Templeton China som föll 5 procent. En intressant iakttagelse är att den enda kinesiska indexfonden, Pictet China Index, ligger i botten med en avkastning på 2 procent.

Den främsta anledningen till den relativt goda utvecklingen för Kinafonderna är att de inte bara investerar i bolag på fastlandsbörserna Shanghai och Shenzhen. De flesta har ett bredare investeringsmandat som även omfattar kinesiska bolag noterade i Hongkong och närliggande länder som Taiwan.

De aktiemarknaderna har utvecklats bättre än de kinesiska fastlandsbörserna, vilket visar värdet av att förvaltarna kan sprida riskerna. Utbudet av aktier är också stort och de fonder som har lyckats bäst har valt att fokusera på mindre bolag och stora tillväxtbolag framför stora värdebolag.

Hur framtiden kommer att te sig är svårt att säga. Med största sannolikhet kommer trenden att vända, frågan är bara när.

Just nu fortsätter det att blåsa motvind. Den senaste nyheten är att de kinesiska inköpscheferna, överraskande, har blivit mer negativa. HSBC:s PMI-index föll till 49,6, vilket är under den magiska gränsen, 50, som pekar på tillväxt. Marknaden hade förväntat sig en siffra som låg över 50.

Att Kina brottas med korruption är inget nytt. Men den senaste tiden har det uppdagats att ett stort antal personer i absoluta toppen har gömt undan stora summor pengar i skatteparadis. Samtidigt pågår den kinesiska presidentens anti-korruptionskampanj för fullt.

Även implementeringen av det stora reformpaketet kommer att ta tid. Delar av det kommer även vara tillväxthämmande på kort sikt, till exempel målet att minska överkapacitet, stänga ner kraftigt miljöförorenande verksamheter och ta itu med de stora skulderna hos lokala regeringar.

När Placera summerar läget just nu anser vi inte att Kina lockar till en investering. Orosmolnen är för många.

Länk till Kinafonder.