En sak som verkligen stack ut – förutom själva räntesänkningen till noll procent – i samband med gårdagens penningpolitiska beslut var att Riksbanken behöll en såpass optimistisk bild kring den svenska ekonomin i stort. Detta trots illavarslande signaler kring konjunkturutvecklingen i stora delar av Europa, en marknad som sväljer nära tre fjärdedelar av den svenska exporten.

På onsdagen fick vi en hel del av förklaringen till att Riksbanken tordes hålla fast vid optimistiska prognoser när Konjunkturinstitutet, KI, publicerades sin konjunkturbarometer för oktober.

Barometerindikatorn, som är det sammansatta måttet av enkätundersökningarna av läget bland hushåll och företag, steg i oktober med 2,8 enheter till 104,3. Ett värde på 100 markerar i sin tur det historiska genomsnittet. Barometerindikatorn fortsätter därmed att trotsa den svaga utvecklingen för det tyska IFO-indexet, en liknande undersökning för tysk ekonomi, som har backat sex månader i rad (se diagram).

Till det positiva hör attkonfidensindikatorn i industrin steg med 4,4 enheter och nu ligger 7,7 enheter över det historiska genomsnittet. På detaljnivå kan man tydligt se en tendens att den allt svagare kronan börjar få effekt på efterfrågan.

Orderingången från exportmarknaden växer i hygglig takt och tunga basindustrier som exempelvis trävaru- och pappersindustrin har haft en positiv utveckling sedan kronan började försvagas. Annars är den riktiga vinnarbranschen elektronikindustri med en konfidensindikator på 130,1, vilket är den högsta nivån som uppmätts.

Brasklappen får bli att omdömena om orderstocken inte imponerar. I alla fall inte jämfört med tidigare konjunkturuppgångar och att det framför allt var att omdömena om färdigvarulagren förbättrades som drog upp konfidensindikatorn den här månaden.

I övrigt kan konstateras att konfidensindikatorn för både byggindustrin och detaljhandeln fortsätter uppåt och pekar mot en allt starkare inhemsk efterfrågan. Dessutom orkar konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar åter över 100-strecket efter en starkare efterfrågeutveckling och mer optimistiska tongångar inför framtiden.

Det som sticker ut negativt i konjunkturbarometern är en tilltagande pessimism i hushållssektorn. Konfidensindikatorn halkade åter under det historiska genomsnittet med ett värde på 98,0. Det är framför allt synen på svensk och egen ekonomi under det närmaste året som försämrats rejält.

Vi är inte särskilt förvånande att förtroendet dyker ner efter ett stökigt val, ett osäkert parlamentariskt läge och ett stort medialt fokus på skattehöjningar och budgetproblem. Paradoxen är att hushållen ändå fortsätter att tro på en stark arbetsmarknad och sjunkande arbetslöshet.

Ändå är det så klart illavarslande att hushållen blivit mer pessimistiska eftersom det är den privata konsumtionen som främst ska dra svensk tillväxt under de kommande åren, enligt i stort sett samstämmiga prognoser.

Vi på Placera vill inte dra allt för optimistiska slutsatser kring svensk ekonomi utifrån dagens konjunkturbarometer. Att en svag krona skulle hjälpa valutakänsliga branscher var väntat men med stora exportmarknader under press räcker det troligen inte för att lyfta efterfrågan på lite längre sikt. Dessutom lär oron i hushållsleden slå mot konsumtionen, även om räntorna är rekordlåga.

Det vi främst vill se innan vi riktigt börjar tro på hyggligt optimistiska prognoser är en stabilisering av konjunkturläget i Europa. Det är något som säkert också skulle kunna lyfta humöret bland hushållen.