Den svenska inflationstakten (KPI) sjönk till -0,4 procent i september. Det var klart under marknadsförväntningarna om en inflationstakt på -0,1 procent.  Än mer anmärkningsvärt är att Riksbanken åter en gång är på fel spår avseende inflationsutvecklingen på kort sikt då deras prognos för septemberinflationen låg på 0,0 procent.

Under de senaste åren har dock den underliggande inflationen (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar rensas bort, varit ett viktigare mål för riksbanksdirektionen. Inte minst som vi haft en lång period med stadigt sjunkande styrränta som pressat ner det bredare inflationsmåttet, KPI.

Att använda KPI som styrande för räntepolitiken hade därmed blivit lite som att tvingas att jaga sin egen svans.

Även den underliggande inflationen gäckar Riksbankens prognosmakare. I september sjönk KPIF till 0,3 procent vilket var klart under riksbanksprognosen om en underliggande inflationstakt på 0,7 procent i september. Det är också det näst lägsta utfallet för KPIF sedan inledningen av 2000-talet, bara slaget av årets marsmätning som landade på 0,0 procent.

Att KPIF skulle ticka upp över 1,0 procent redan i oktober – som Riksbankens prognos indikerar – är uteslutet.

Sannolikheten för att Riksbanken kommer att genomföra en ytterligare räntesänkning har ökat dramatiskt i och med dagens låga inflationsutfall. Under senare tid har direktionen i allt högre grad åter börjat fokusera på inflationsmålet istället för på skuldsättningen och nu ser det mycket besvärligt ut att få upp den svenska inflationen till målet på 2,0 procent.

Vi ser ett mycket lågt globalt pristryck, sjunkande råvarupriser och låga svenska löneökningar. Dessutom rör sig konjunkturen numera åt fel håll och detta kommer troligen att tvinga Riksbanken att även justera ner tillväxtprognoserna.

Den 28 oktober kommer Riksbankens nästa räntebesked och mot bakgrund av inflationsutfallen, den makroekonomiska utvecklingen och turbulensen på finansmarknaderna är det svårt att se vilka argument som Riksbanken skulle kunna lyfta fram för att undvika en räntesänkning från dagens redan extremlåga 0,25 procent.  

Det enda som egentligen talar emot är att räntan redan är så låg i utgångsläget.