Det är ingen jätteutmanande prognos över svensk ekonomi som finansminister Anders Borg presenterade i samband med att regeringen publicerade sin vårbudget.

I år väntas den svenska BNP-tillväxten landa på 2,7 procent för att stiga till 3,3 procent 2015 och landa på 3,5 procent 2016. Det är en prognos för de närmaste åren som är relativt lik andra bedömares, även om exempelvis Konjunkturinstitutet har en något försiktigare bedömning för 2016.

Det kan vara en smart taktik av Anders Borg att inte sticka ut för mycket eftersom det lätt skulle kunna utnyttjas av oppositionen i den kommande valrörelsen.

Finansministern har annars vid några tillfällen stuckit ut i form av alldeles för optimistiska prognoser gällande tillväxten. Den här gången är argumenten för en stigande tillväxt bättre genom att tillväxten i omvärlden tagit fart i spåren på en fortsatt expansiv penningpolitik samtidigt som finanspolitiken blivit mindre åtstramande.

Dessutom räknar Anders Borg med att de svenska hushållen ska agera motor i tillväxten efter några år av återhållsamhet. I år ska hushållens bidrag till tillväxten bli 1,8 procent och 2016 1,7 procent.

Det betyder att hushållen i runda slängar ska stå för hälften av tillväxten i svensk ekonomi. För att det ska kunna ske måste hushållen börja dra ner på sitt, i utgångsläget höga sparande, och visst kan finansministerns förslag att minska avdragsrätten för privat pensionssparande bidra till detta, även om det kanske inte är den direkta effekten man velat åstadkomma med en sådan åtgärd.

Finansministern räknar med att Riksbanken under nästa år ska påbörja en höjning av reporäntan och att den under 2015 ska ligga på 1,50 procent och på 2,25 procent 2016. Därmed lägger han sin högre än Konjunkturinstitutet som räknar med en reporänta på 1,75 procent 2016.

Det område där oppositionen kommer att sätta in stöten är statsbudgeten. Anders Borg räknar med att underskottet i år landar på 53 miljarder. Det är det högsta underskottet sedan 1996 i reda pengar och  även under nästa år väntas ett mindre underskott på 9 miljarder. Åren därefter ska budgeten åter visa överskott enligt finansministerns beräkningar.

Egentligen är underskotten inte något att yvas över eftersom den svenska statsskulden är nere på cirka 34 procent av BNP. Det är en närmast unikt låg siffra för en utvecklad ekonomi.

Ändå är det mycket av den ekonomisk-politiska debatten som än en gång kommer att handla om vilka som kan hålla hårdast i slantarna.

Men med tanke på hur opinionsläget ser ut inför höstens riksdagsval är det kanske inte Anders Borgs budget som är mest intressant i nuläget utan snarare hur oppositionen reagerar på den, som en indikation inför kommande skuggbudgetar och regeringsambitioner.