Från en svensk horisont är det lätt att dra slutsatsen att de allmänt sett varit trögt på finansmarknaderna under hösten. Det är i så fall inte så förvånande eftersom den svenska börsen haft en svag utveckling och bara stigit med 1,2 procent senaste tremånadersperioden. Det gör att Stockholm hamnar ganska långt ner när börslistorna för hösten summeras. Se gärna utvecklingen på världens börser den senaste månaden här.

Flera andra börser har också haft det trögt under senaste månaden men sett över den senaste tremånadersperioden har börsutvecklingen varit hygglig på många håll, se tabell 1.

I Europa är det en lite blandad kompott med en stark börsutvecklingen i början av hösten men sedan dess har tenden varit svag med en ordentlig dipp i inledningen av december. Det fanns förhoppningar om att ECB skulle presentera nya stimulansprogram men när signaler kring sådana uteblev på det senaste penningpolitiska mötet renderade det i viss besvikelse.

Vi räknar dock med att ECB, mot bakgrund av låg inflation och en fortsatt trög återhämtning, kommer att lansera någon form av penningpolitiska stimulanser i början av nästa år. Det skulle i så fall kunna ge europeiska börser ett nytt lyft.

I USA har börsen däremot fortsatt att trumma på och uppgången för helåret är numer uppe i imponerande 27,3 procent. Det finns en underliggande oro för vad som ska ske med riskviljan om och när den amerikanska centralbanken börjar strama åt penningkranarna.

Men i takt med att konjunkturåterhämtningen blivit mer stabil och de nya budgetförhandlingarna sker under betydligt mer ordnade former tycks det här ha blivit ett beskt piller som är betydligt lättare att svälja för finansmarknaden.

Börserna i länder som Indien, Turkiet och Sydafrika har under senare tid i sin tur gynnats av den valutaförsvagning som skedde tidigare under året. Till detta tillkommer ett ökat risktagande hos många placerare i jakten på potentiell avkastning. Det är i alla fall så vi tolkar att flera av de börser som haft det allra trögaste under året plötsligt fått en skjuts uppåt, även om en revansch för de kinesiska börserna också agerat draglok i uppgången.

I renodlade råvaruekonomier som Ryssland och Brasilien har det däremot fortsatt att gå trögt på börserna. Den japanska börsen har i sin tur gynnats av en förnyad yenförsvagning.

En stor del av förklaringen till börsutvecklingen i Sverige och USA hittar vi i konjunkturutvecklingen.

I USA har konjunkturen fortsatt att stärkas och makrostatistiken har i flera fall överraskat positivt, inte minst gäller det tunga makrosiffror som BNP-utveckling och sysselsättning. Economic Surprise Index (ESI) har därmed stigit rejält, se diagram 2.  Det ser ut som att USA kommer att gå in i det nya året med fina förutsättningar för en fortsatt konjunkturförstärkning.

I Sverige är bilden en annan. Visserligen har indikatorer som inköpschefsindex stärkts under de senaste månaderna men fortfarande väntar vi på en vändning uppåt i mer handfasta siffror. Att den kvantitativa statistiken fortsätter att hamna en bra bit under förväntningarna bidrar till att ESI för Sverige sjunkit till en oroväckande låg nivå.

Ytterligare nedjusteringar av tillväxtprognoserna är att vänta och sannolikheten för att Riksbanken tvingas till en räntesänkning har ökat väsentligt. Vi räknar visserligen med en konjunkturförstärkning även i Sverige men konstaterar att den tydligen blir både svagare och kommer senare än tidigare väntat.

Rent generellt är annars bilden av den globala konjunkturen att den fortsätter uppåt. JP Morgans  sammansatta globala inköpschefsindex steg från 52,1 i oktober till 54,3 i november och ligger därmed med god marginal över det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Brasklappen i sammanhanget får bli att det inte bara är i Sverige som makroindikatorerna målat en ljusare bild av återhämtningen än vad som senare kunnat utläsas i hårda data. Det tycks vara ett närmast globalt fenomen.

Så även om vi på Placera är försiktigt optimistiska avseende den globala konjunkturutvecklingen i börja av nästa år så är det ingen direkt högkonjunktur vi ser framför oss.

Det vill därför till att riskaptiten på finansmarknaderna fortsätter att vara hög för att försvara de nuvarande aktievärderingarna och ge börserna ytterligare en skjuts uppåt.