Marknadsreaktionerna efter att Federal Reserve höjde räntan för första gången på nio år har varit återhållsamma, vid sidan av börserna som reagerade tydligt positivt på beskedet. Den amerikanska dollarförstärkningen har hittills varit måttlig och marknadsräntorna har inte rört sig i någon högre grad.

Att räntehöjningen var så väntad är givetvis en stor del av förklaringen till marknadens lugn, även om Fed-ledamöternas ränteprognoser var mer aggressiva än väntat.

Under 2016 ska, enligt dessa, den amerikanska styrräntan höjas ytterligare fyra gånger för att i slutet av året ha landat på 1,375 procent. Marknadens prissättning indikerar i sin tur räntehöjningar på ungefär hälften.

Federal Reserve gör också tydligt att framtida räntehöjningar i hög grad kommer att vara databeroende och att de endast genomförs om ekonomin så tillåter. Viktigt var också att ränteprognoserna för 2017 skruvades ner. Nu ligger Fed-ledamöternas medianprognos för räntan i slutet av 2017 på 2,4 procent mot tidigare 2,6 procent.

Helt klart är dock att beslutet från den amerikanska centralbanken att avsluta nollräntepolitiken på sikt kommer att få betydande konsekvenser för finansmarknaderna i stort. Det råder däremot högst delade meningar om effekterna bland utomstående bedömare. Inte minst för att vi även fortsättningsvis rör oss i ganska okänt penningpolitiskt territorium.

När det gäller den amerikanska dollarn är det flesta utomstående bedömare visserligen överense om att dollarn kommer att stärkas men det råder delade meningar om i vilken takt.

Flera pekar på att det normala mönstret vid tidigare tillfällen när Federal Reserve inlett en höjningscykel varit att dollarn stärkts inför den första räntehöjningen men sedan tagit en paus eller till och med försvagats.

Det som talar emot en upprepning av det scenariot är att andra betydande centralbanker fortfarande befinner sig i en tydlig lättnadstrend. Såväl ECB som Bank of Japan och Bank of China kan komma att genomföra nya penningpolitiska lättnader i närtid. Behovet att agera, hos framför allt de två förstnämnda, lär dessutom stiga om en dollarförstärkning skulle visa sig utebli.

Om ECB agerar ökar det dessutom trycket på Riksbanken att följa i dess spår.

Den här gången kan det därför finnas anledning att tro på en fortsatt dollarförstärkning över tid. Att euron riskerar att sjunka till paritet mot dollarn är ett återkommande tema bland analytiker. Ett scenario som återkommit flera gånger under 2015 men hittills inte realiserats.

Även när det gäller marknadsräntorna finns det en del olika scenarier men huvudtesen är ändå att marknadsräntorna kommer att röra sig uppåt från mycket nedpressade nivåer. Att det inte blir några överdrivna uppåtrörelser torde dock vara en av den amerikanska centralbankens främsta prioriteringar. Blir det sådana tendenser så lär planerade räntehöjningar snabbt brinna inne.

Att Fed-ledamöterna skruvade ner sina ränteprognoser för 2017 är ett tydligt tecken på att man är rädd för att ett scenario med kraftigt stigande långräntor ska få fäste.

Men även måttliga ränteuppgångar kan få rejäla konsekvenser. Vi har redan sett tendenser till flyktbeteende från amerikanska räntepapper av lägre kvalitet. Dessutom kommer kostnaderna för den amerikanska staten att stiga med större budgetunderskott som följd.

Stigande marknadsräntor är dessutom negativt för de allra flesta räntefonder när priset på obligationer sjunker.

Hur marknadsräntorna utvecklas framöver blir en av huvudfrågorna för 2016.

Mardrömsscenariot för finansmarknaderna är att inflationen i USA stiger snabbare än väntat och att det ska tvinga Federal Reserve att höja styrräntan snabbare än indikerat.

Hur den amerikanska dollar och marknadsräntorna utvecklas kommer att ha stor betydelse för aktiemarknaderna.

På lite längre sikt brukar inte en amerikansk räntehöjningscykel vara negativ för aktier. Det som talar för att den scenariot ska upprepas är att Federal Reserves räntehöjningar är databeroende.

Det är enbart så länge ekonomin går bra som räntorna successivt kommer att höjas. Mot den bakgrunden är det snarast uteblivna räntehöjningar som aktiemarknaden borde vara rädd för.

En starkare dollar lär dock slå mot delar av den amerikanska exportindustrin samtidigt som flera dollarkänsliga tillväxtländer får det tufft.

Det blir synnerligen spännande att följa de fortsatta reaktionerna på finansmarknaden. Den initiala reaktionen på Federal Reserves beslut att höja räntan har varit hoppingivande men många räknar samtidigt med att volatiliten på finansmarknaderna sannolikt kommer att stiga framöver.

Den som hoppats på att centralbankernas grepp över finansmarknaderna skulle lätta när Fed inledde sina räntehöjningar riskerar nog att bli besviken.