Den svenska inflationen fortsätter att gäcka såväl marknadsanalytiker som vår Riksbank. I november sjönk konsumentpriserna med 0,1 procent och inflationstakten landade på låga 0,1 procent, se diagram. Det var snäppet lägre än både analytikernas prognos om en KPI-inflation på 0,2 procent och Riksbankens egen prognos om ett novemberutfall på 0,4 procent.

Än värre blir prognosmissen gällande den underliggande inflationen (KPIF), där effekten av eventuella ränteförändringar räknas av. Inflationsutfallet enligt KPIF ger kanske en mer rättvisande bild av det generella pristrycket i svensk ekonomi.

Enligt detta mått ligger den svenska inflationen på 0,7 procent i november, klart under Riksbankens mål på 2,0 procent, och lägre än den egna prognosen på 1,1 procent.

Att inflationen fortsätter att ligga så tydligt under målet och bankens tidigare prognosmissar varit så allvarliga, inte minst under de senaste åren, gör det svårt att tro på Riksbankens prognos om att inflationen ska ticka upp mot målet under de närmaste åren.

Inte heller majoriteten av Sveriges investerarkollektiv tror på Riksbankens prognoser utan i en färsk undersökning som genomförts av SEB tror 76 procent av investerarna att Riksbanken överskattar den framtida inflationen. Samtidigt tycker 56 procent att Riksbanken riskerar inflationsmålets trovärdighet med sin nuvarande räntepolicy.

Så sammantaget är det svårt att se hur Riksbanken ska kunna undvika att sänka räntan på nästa veckas penningpolitiska möte. Vi räknar redan in vice riksbankschefen Per Jansson i gruppen som kommer att förorda en sänkning eftersom han i ett tidigare framträdande gjorde klart att novemberinflationen skulle väga tungt för hans beslut.

Det krävs dock att ytterligare en av direktionsmedlemmarna röstar för en räntesänkning för att den ska bli verklighet eftersom det annars blir 3-3 i omröstningen och Riksbankschefen Stefan Ingves, som tidigare motsatt sig räntesänkningar, i så fall fäller avgörande i form av sin utslagsröst.

Även om hushållens skuldsättning fortsätter att väga tungt i direktionsmedlemmarnas övervägande så är frågan om inte dagens låga inflationsutfall, parat med en lite överraskande uppgången i arbetslösheten till 8,0 procent (säsongrensat) i november, kommer att vara tillräckligt för att övertyga majoriteten att sänka räntan.

På finansmarknaderna börjar man också att prisa in en räntesänkning den 17 december. Det syns bland annat i form av kraftigt sjunkande marknadsräntor och svagare krona efter att inflationssiffran publicerats.

En euro kostar nu 9,05 kronor. Så lågt har inte kronan legat mot euron sedan maj 2012. Samtidigt har tvåårsräntan sjunkit till 0,8 procent, att jämföra med Riksbankens reporänta på 1,0 procent.