Det fanns en osäkerhet på finansmarknaden inför Riksbankens räntebeslut. Efter det överraskande svaga inflationsutfallet i november steg sannolikheten för en ny räntesänkning kraftigt, men Riksbanken valde den här gången att vila på hanen.

Annars fannsargumenten för en ny räntesänkning där i form av låg inflation och en något starkare krona.

Fortfarande hållerbanken dörren öppen för ytterligare stimulanser och den räntebana som presenterades i samband med det penningpolitiska beslutet indikerar att en ny sänkning kan bli aktuell i början av 2016.

En första räntehöjning dröjer i sin tur till våren 2017 och reporäntan orkar över nollstrecket först någon gång under hösten samma år.

Riksbanksdirektionen väljer dessutom, sin vana trogen, att flagga för att andra åtgärder också kan bli aktuella. Bland åtgärder som nämns finns utökade köp av obligationer och direkta interventioner på valutamarknaden om kronan skulle stärkas snabbare än önskvärt.

Redan här uppstårdet ett rejält dilemma för Riksbanken. Efter beslutet att inte sänka räntan har den svenska kronan stärkts på bred front och redan nu är den ett par procentenheter starkare än i Riksbankens dagsgamla prognos.

Den inflationsuppgång som Riksbanken pekar på som argument för att inte sänka räntan är dessutom till stor del driven av att en svag krona bidragit till stigande importpriser.

Starkare krona,sjunkande energi- och råvarupriser samt en avtalsrörelse där löneökningarna ser ut att hamna en bra bit under de 3,2 procent som Riksbanken hoppas på i löneökningar under 2016 gör att man kraftigt kan ifrågasätta Riksbankens prognos om en inflation som sakta men säkert tuggar sig uppåt.

Riksbanken räknarmed att inflationen ska ligga på målet 2 procent någon gång i slutet av 2016. Men om vi inte får hjälp av en global inflationsuppgång så är det högst osäkert om inflationen når den nivån. Det mesta talar snarare för att inflationssiffrorna åter ska börja leta sig nedåt efter att baseffekter trycker upp årssiffrorna i slutet av detta och i inledningen av nästa år.

På Riksbanken är man säkert mycket medveten om den här problematiken och om kronförstärkningen håller i sig så lär det bli högst aktuellt med en räntesänkning i inledningen av nästa år.

Däremot tycks det finnas en tydlig ovilja hos direktionen att driva penningpolitiken i en ännu mer extrem riktning. Annars fanns ju argumenten för en räntesänkning redan på plats vid detta penningpolitiska möte.

Vi på Placera tycker det är en sund skepsis framför allt mot bakgrund av att svensk ekonomi utvecklas starkt. Riksbanken räknar med en tillväxt på 3,7 procent i år och 3,6 procent 2016. Och även 2017 snuddar den svenska tillväxten vid 3 procent, enligt Riksbankens prognos.

Men fortsätter riksbanksdirektionen att ha fullt fokus på inflationsmålet är det troliga scenariot att det ändå blir fler stimulansåtgärder. Det är i alla fall den naturliga följden av det reaktionsmönster som direktionen etablerat under det här året.

Ett rimligare alternativ vore att helt enkelt erkänna att det kommer att ta längre tid än väntat att nå tillbaka till inflationsmålet och istället bedriva en långsiktigt mer sund räntepolitik.