De preliminära inköpschefsindexen för januari pekar mot en tämligen solid start för ekonomin i EMU-området i inledningen av det nya året. Det sammansatta indexet för industri- och tjänstesektor steg i januari till 53,2, vilket är den högsta nivån sedan juni 2011.

Tyskland fortsätter att i högsta grad agera motor för återhämtningen medan nedgången i Frankrike fortsätter, om än i en något lugnare takt än tidigare. Det sammansatta indexet för Frankrike steg i januari till 48,5 från 47,3 i december.

Noterbart är att indexen för övriga länder i EMU-området pekar mot en fortsatt stärkt konjunktur.

Att återhämtningen är bräcklig syns framför allt på att omdömena om orderläget försvagas i tjänstesektorn och att indexet för sysselsättningen inte orkar över det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Dessutom sjunker företagens priser för 26:e månaden i rad, något som bidrar till att hålla ett fortsatt tryck på ECB att agera penningpolitiskt.

Men om det sammantaget ändå ser lite ljusare ut i EMU-området så stiger nu oron kring utvecklingen i Kina. 

I januari sjönk storbanken HSBC:s inköpschefsindex för industrin i Kina till 49,6. Det var under förväntningarna om ett index på 50,3 och dessutom den lägsta noteringen på ett halvår.

Eftersom den politiska ledningen samtidigt försöker dämpa bankernas nyutlåning och planerar  åtgärder för att få kontroll över den offentliga skuldsättningen så växer nu frågetecken kring den kinesiska tillväxten framöver.

Det har redan börjat spekuleras i att det ändå kan komma någon form av ekonomisk-politisk stimulans i Kina. När tillväxttakten började mattas under 2013 så lanserades ett finanspolitiskt paket och något liknande kan säkert ske om konjunkturen ser ut att vika ner ytterligare. Tillväxten är fortfarande högprioriterad i den politiska ledningen.

För svenskt vidkommande kan konstateras att dagens sysselsättningssiffror för december kom in ungefär som väntat och pekade mot en liten, men trendmässigt stadig, uppgång i antalet sysselsatta och i antalet arbetade timmar.

Utvecklingen på arbetsmarknaden går ungefär i den riktning som Riksbanken målade upp i sin senaste prognos och någon ny räntesänkning är därför inte att vänta den 13 februari, dagen efter nästa penningpolitiska möte.