Att ECB inte lyckades uppfylla finansmarknadens förväntningar på stimulanser i samband med det penningpolitiska mötet den 3 december gav börserna, framför allt i Europa, en mycket trög decemberstart. Ändå sänkte ECB inlåningsräntan till -0,3 procent samtidigt som det pågående köpet av värdepapper förlängdes till mars 2017.

Det är egentligen lite oklart vad man på finansmarknaderna hade hoppats på utöver detta men chockverkan blev ändå stor och kom att sätta stor prägel på marknadsrörelserna under inledningen av december. Fleralet börser backade och euron tog ett rejält skutt upp gentemot dollarn. Den svenska börsen var i sin tur ned med drygt 8 procent när det skakade som värst.

Paradoxalt nog var det var först inför, och i samband med, den amerikanska centralbankens penningpolitiska beslut i mitten av december som världens börser åter började piggna till. Paradoxen består i att Federal Reserve höjde räntan för första gången på nio år. Även om räntehöjningen var väntad brukar det sällan vara goda nyheter för riksaptiten. Men den här gången tycks beslutet ha tolkats som ett styrkebesked.

Sedan det amerikanska räntebeslutet har den svenska börsen befunnit sig i en positiv trend men decemberbörsen ser ändå ut att sluta några procent ner.

När vi nu blickar fram mot inledningen av 2016 är det med en svag börsmånad men med en positiv trend i ryggen.

Besvikelsen efter ECB-beslutet har naggat rejält på förtroendet för banken och för chefen Mario Draghi. Löftet att ”göra allt” för att få upp inflation och tillväxt i EMU-området var inte så mycket värt och det tycks dessutom pågå en maktkamp inom ECB-ledningen.

Den förstärkning av euron som skett och den fortsatt låga inflationen innebär däremot att trycket på ECB att agera med ytterligare åtgärder består. Troligen sker inget redan på januarimötet men förväntningarna lär ändå finnas där som en krockkudde om turbulensen på finansmarknaden skulle ta förnyad fart.

Det kan dessutom konstateras att konjunkturåterhämtningen i EMU-området fortgår, även om tillväxttakten ännu inte är särskilt mycket att yvas över. Inköpschefsindexen för både industri- och tjänstesektor ligger dock fortfarande en bit över det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Extra glädjande är dessutom att hushållshumöret tag ett kliv uppåt trots terrordåd och flyktingkris.

Det lär i sin tur dröja med en ny räntehöjning som dessutom blir aktuell endast om ekonomin så tillåter. Industrin har det visserligen lite tuffare men stark arbetsmarknad, stigande bostadspriser och sjunkande oljepris bör bidra till att de amerikanska hushållen håller fanan högt även i inledningen av nästa år.

Dessutom har vi sett en viss stabilisering av ekonomin i Kina och flera andra tillväxtekonomier.

Svensk ekonomi tuggar på i en förvånansvärt hög takt med en tillväxt på närmare 4 procent. Risken för den svenska börsen är att den starka tillväxten fortsätter att driva upp kronan, som numera ligger på den högsta nivån sedan oktober 2014. Hur Riksbanken väljer att agera är högst osäkert men nästa ordinarie räntebeslut dröjer till 11 februari.

Fortsatt global tillväxt och en ultralätt penningpolitik bör gynna börserna under inledningen av nästa år. Några toklyft, i likhet med det som skedde i inledningen av 2015, ska man däremot inte vänta sig. Vi väljer ändå att hålla fast vid en aktieandel på 70 procent i vårt allokeringsförlag för januari.

En annan risk för börsen är givetvis att marknadsräntorna börjar dra iväg uppåt. Det är en risk som inte ska negligeras. Frågan är samtidigt vart de pengar som lämnar räntemarknaden i så fall ska ta vägen?

Vår bedömning är att det även fortsättningsvis kommer att vara aktiemarknaden som är det naturliga alternativet. Samtidigt visar detta på hur svåra allokeringsbesluten kommer att bli framöver. Något som kommer att vara ett högst aktuellt tema under hela 2016. Precis som det varit under stora delar av det här året.

Svåra allokeringsbeslut parat med att centralbankerna numera rör sig åt olika håll bidrar till att vi räknar med ökad volatilitet på finansmarknaderna framöver.

Räntemarknaden kommer troligen att erbjuda mycket dålig avkastning, i alla fall i inledningen av 2016. Aktiva räntefonder har ändå möjlighet att erbjuda någon form av positiv avkastning. Ränteandelen i vårt allokeringsförlag ligger kvar på 30 procent.

På råvarumarknaden kan konstateras att vi nått nya bottenivåer under december, även om det kan skönjas en liten, positiv trend mot slutet av månaden. Oljepriset är det stora sänket.

Att det spekuleras om att råvaru- och oljepris nu nått botten och bör rekylera uppåt är inget nytt. Vi väljer dock att avvakta och vill bland annat se hur ett ökat Iranskt utbud påverkar prisbildningen innan vi åter törs gå in på råvarumarknaden. Dessutom fortsätter nedgången för kinesiska basindustri att pressa priserna.

Vårt allokeringsförlag för januari månad blir därmed 70 procent aktier och 30 procent ränteplaceringar.

För aktie och fondplaceringar hänvisar vi till våra listor över tio köpvärda aktier i januari samt tio köpvärda fonder i januari, läs här.

För taktiska val på börsen hänvisar vi till Tomas Linnalas Börssyn för januari.