Förra veckan var ovanligt stökig på börsen med stora slag både inom och mellan dagar. När veckan summeras har den svenska börsen backat med 3,2 procent och Europabörsen med 1,9 procent. Däremot steg den amerikanska börsen med 0,8 procent efter en stark avslutning i fredags.

Lite förvånande är utvecklingen sett till att det trots allt var USA som var den främsta orsaken till turbulensen. Den amerikanska centralbanken kom med ett tufft penningpolitiskt besked och en första räntehöjning är att vänta redan i mars. Sedan ska räntehöjningarna, enligt analytikeråren, dugga rätt tätt och sammanlagt ska det bli 5 räntehöjningar under 2022. Om nu inte Federal Reserve slår till med en större räntehöjning än de sedvanliga 0,25 procentenheterna redan i mars.

Som om det inte var nog med ränteoron har de geopolitiska spänningarna mellan USA/Nato och Ryssland också påverkat marknaderna negativt. Det här syns väl främst i ett stigande oljepris och Brentoljan kostar nu lite drygt 91 dollar per fat.

En viss ränteuppgång kan också noteras men den viktiga amerikanska tioårsräntan har nu åter letat sig under 1,8 procent. Däremot fortsätter dollarn att gå starkt.

Det skulle förstås inte förvåna om börserna i Europa går starkt i inledningen av veckan. För det talar både den starka avslutningen i USA i fredags och stigande asiatiska börser under måndagen. Hur veckan som helhet går står däremot skrivet i stjärnorna och risken är att förra veckans kraftiga börsrörelser fortsätter under innevarande vecka.

Om de kunde komma lite bättre signaler kring geopolitiken skulle det kunna ge riskaptiten en liten skjuts uppåt.

Annars är det mycket fokus på de konjunktursignaler som rullas ut under veckan. Inköpschefsindexen för både industri- och tjänstesektorn rullas ut. En viss nedgång väntas men här är nya restriktioner en stor bod i dramat. Däremot hoppas många på att se lättnader i form av minskade leveransproblem.

Dessutom kommer inflationssiffror från EMU-området som väntas visa på en viss inflationsnedgång. Också en möjlig positiv trigger.

Torsdagens penningpolitiska besked från Bank of England och ECB är lite mer osäkra kort. ECB väntas visserligen vila på hanen men Bank of England väntas strama åt ytterligare. De senare kan också komma med klara besked kring en bantning av sin obligationsportfölj (QT) och blir därmed en vägvisare för andra centralbanker. Högintressant förstås.

Veckan avslutas med amerikanska sysselsättningssiffror. Den här gången väntas en ganska tam siffra och det kan faktiskt vara lite positivt för marknadshumöret. Det förutsätter dock att vi inte ser löneökningar som springer iväg.

Måndag

BNP-siffror för EMU-området där tillväxten väntas ha dämpats under fjolårets sista kvartal, men fortfarande ligga på plus trots nya restriktioner. Tysk inflation väntas ha sjunkit något under januari och det är förstås lite goda nyheter.

Tisdag

Inköpschefsindexen för industrin rullas ut på bred front. Fortsatt starka siffror väntas även om det, enligt prognoserna, väntas en viss nedgång i USA. Mest nyfikna är vi kanske på det svenska indexet som hittills legat mycket högt i ett internationellt perspektiv men där vi väntar oss en viss nedgång. Mycket fokus lär också hamna på om inköparna ser en viss lättnad vad gäller komponentbrist och leveransproblem. Det vore i så fall mycket välkommet givet den stora inflationsnervositeten på marknaden.

Onsdag

Inflationen i EMU-område väntas ha gått ner i januari. Dessutom ska kärninflation halka ner under 2 procent, om vi ska tro analytikernas prognoser. Sådana inflationssiffror vore välkomna inför ECB:s penningpolitiska besked och skulle kunna ge investerarna lite råg i ryggen.

Torsdag

Dags för inköpscheferna i tjänstesektorn att visa konjunkturkorten och lite sämre siffror än i industrin väntas. Det mesta av marknadens intresse riktas dock mot de två, tunga penningpolitiska beskeden från Bank of England respektive ECB. Centralbankerna väntas egentligen ge två helt skilda besked. Bank of England stramar åt ytterligare medan ECB högts troligt fortsätter att köra med nollränta.

Fredag

Hyperintressanta amerikanska sysselsättningssiffror för januari. Analytikernas prognoser spretar och det är inte helt ovanligt med prognoser som pekar mot en sysselsättningsminskning på grund av förnyad smittspridning, Det vore kanske en lite lättnad för räntemarknaden. Däremot väntas de genomsnittliga timlönerna öka vilket kan sätta lite griller i huvudet för de som är rädda för en fortsatt inflationsbrasa en bra bit in på 2022.