Trots att Riksbanken även fortsättningsvis räknar med att tillväxten i Sverige ska ta fart framöver och att arbetslösheten ska sjunka mer påtagligt så väljer direktionen att sänka sin styrränta till 0 procent. Orsaken är givetvis att den låga inflationen, som i september landade på -0,4 procent, fortsätter att gäcka Riksbanken.

Bankens ekonomer tvingas därmed till en radikal nedskrivning av inflationsprognoserna för de kommande åren. I år väntas inflationen landa på -0,2 procent för att endast försiktigtvis stiga till 0,4 procent 2015 och till 2,1 procent 2016. I de tidigare prognoserna från september räknade Riksbanken med en inflation på 1,3 procent 2015 och 2,9 procent 2016.

Vi på Placera kan inte påminna oss om att banken tidigare tvingats till så kraftiga nedjusteringar av sina inflationsprognoser.

Eftersom Riksbankens direktion tydligt markerat att inflationen är det allt överskuggande målet för penningpolitiken är det därför inte särskilt förvånande att reporäntan sänks till 0 procent. Visserligen räknade bedömare att räntesänkningen skulle stanna vid 0,05 procent men det var mest för att man antog att det var den tekniska bottenivån för räntan.

Riskbanken gör också en brutal nedskrivning av ränteprognoserna för de kommande åren. Räntan väntas ligga kvar på 0 procent under hela 2015 för att endast försiktigtvis börja höjas under loppet av 2016. Fjärde kvartalet 2016 väntas styrräntan ligga på 0,75 procent och prognosen slutar på en styrränta på 1,75 procent i slutet av 2017. Det kan tilläggas att inlåningsräntan hos banken sänks till minus 0,75 procent.

Bilden av att det rör sig om en mycket ovanlig räntesättning förstärks dessutom av att Riksbanken räknar med en tillväxt på hyggliga 2,7 procent 2015 och riktigt anständiga 3,3 procent 2016. Prognosen för 2015 har justerats ner något jämfört med septemberbedömningen medan tillväxten för 2016 faktiskt är en uppskrivning. 2017 väntas tillväxten i sin tur dämpas till 2,3 procent.

Förutom den låga svenska inflationen styrs räntebeslutet i hög grad av vad som sker hos centralbanker i vår omvärld. Inflationen väntas bli mycket låg även internationellt och centralbanker väntas därmed för en expansiv penningpolitik ytterligare en tid.

Givet att ECB troligen kommer att börja föra en än mer expansiv penningpolitik framöver, vilket i sin tur senarelägger en första räntehöjning i EMU-området är det långt ifrån säkert att Riksbanken kan genomföra en första räntehöjning under 2016. Det kan mycket väl dröja ännu längre.

Det ska heller inte uteslutas att även Riksbanken kommer att behöva ta till mer okonventionella penningpolitiska åtgärder framöver, som exempelvis att köpa obligationer på andrahandsmarknaden. Vi på Placera tror dock att det finns ett visst motstånd mot sådana åtgärder i direktionen, inte minst som de i så fall kommer att ha begränsad effekt på svensk ekonomi.

En första effekt av dagens räntesänkning är att kronan tappat cirka en procent i värde mot både dollar och euro. En tid efter beslutet kostade en dollar 7,35 kronor medan en euro kostade 9,35 kronor. Så lågt har inte kronan handlats mot dessa valutor sedan juni 2012 respektive november 2010.

Riksbanken gör också den sedvanliga passningen till andra aktörer att ta itu med de risker för skuldsättningen som den extremlåga räntan innebär.