Riksbanken valde som väntat att låta sin styrränta ligga kvar på 0,75 procent när beskedet från tisdagens penningpolitiska möte publicerades under onsdagen. Banken gjorde dock två viktiga förändringar i de räntebana för framtiden som publiceras i anslutning till beslutet.

Den första, och viktigaste, förändringen var att banken höjde sannolikheten för att styrräntan kommer att behöva sänkas ytterligare minst en gång i närtid. Vid februarimötet angavs den sannolikheten implicit till 16 procent. I dagens räntebana har sannolikheten för en räntesänkning höjts till 40 procent.

Det är en markant höjning av sannolikheten och enligt SEB är det troligen den högsta sannolikhet för en kommande räntesänkning som någonsin funnits i Riksbankens prognoser.

Vid tidigare tillfällen som en sådan förändring gjorts har det varit ett väldigt säkert tecken på en kommande räntesänkning. Så skulle det sannolikt vara även den här gången om det inte vore så att styrräntan redan i utgångsläget ligger på en så extremt låg nivå, och att flera i sexmannadirektionen är rädda för att de låga räntorna ska bidra till alltför hög skuldsättning hos hushållen.

Den andra förändringen som görs är att en första räntehöjning förskjuts ytterligare i tiden. Nu väntas reporäntan höjas först under våren 2015 och den väntas ha nått 2,75 procent i början av 2017. Den som väljer rörliga räntor på bolånen kan, om Riksbankens förutsägelser stämmer, sitta tämligen stilla i båten under åren framöver. 

Att två direktionsmedlemmar, Martin Flodén och Karolina Ekholm, väljer att reservera sig och förorda en räntesänkningen redan nu, och dessutom en något mjukare räntebana, är ytterligare ett uttryck för att sannolikheten för en räntesänkning de facto ökat.

Problemet för de som ännu motsätter sig en räntesänkning är givetvis den, i utgångsläget, låga inflationen.

I februari landade KPI-inflationen på -0,2 procent och imorgon får vi inflationssiffrorna för mars. Riksbankens egen prognos är att marsinflationen ska bli -0,3 procent men att det också ska bli den sista månaden då inflationen ligger under nollstrecket. Att nå inflationsmålet på 2,0 procent dröjer dock till mitten av 2015.

Det ska dock tilläggas att Riksbanken har allt svårare med trovärdigheten kring sina inflationsprognoser och att TNS Sifo Prosperas sammanställning av genomsnittliga förväntningar bland penningmarknadsaktörer visar på att inflationen väntas ligga på 1,6 procent på två års sikt.

Vår bedömning är att dagens besked från Riksbanken radikalt ökat sannolikheten för en ytterligare räntesänkning. Det som lär styra Riksbanken är hur inflationen utvecklar sig i närtid.

Några riktigt svaga inflationsutfall och en räntesänkning borde vara given, och i och med dagens besked har riksbanksdirektionen mer eller mindre målat i sig i ett hörn.

Skulle inflationen däremot åter kravla sig över nollstrecket och följa den bana som Riksbanken räknar med lär det i sin tur ses som ett stöd av de fyra i direktionen som rösta för att hålla räntan oförändrad.

Finansmarknadens aktörer tycks också göra bedömningen att sannolikheten för en räntesänkning ökat något. Den svenska kronan har tappat något efter räntebeskedet och är snubblande nära att passera 9-kronorsnivån mot euron.

Reporänta med osäkerhetsintervall, (källa Riksbanken):