Såhär mot slutet av året duggar konjunkturprognoserna tätt. Sist ut är Konjunkturinstitutet (KI) som i onsdagens färska prognos räknar med att tillväxten nästa år ska accelerera från årets försiktiga 1,0 procent till 2,5 procent och stiga ytterligare till 2,9 procent (kalenderkorrigerat) under 2015.

Därmed lägger sig KI på en försiktigare tillväxtbana än Riksbanken, som i sin prognos räknar med en tillväxt på 2,5 procent 2014 och hyggligt höga 3,5 procent under 2015.

Prognoserna skiljer sig dessutom åt vad gäller reporäntans utveckling. KI räknar, trots en mer dämpad tillväxtprognos, med att Riksbanken börjar höja räntan redan mot slutet av 2014 och att den nått 1,75 procent mot slutet av 2015. Dessutom ska räntan ha nått en mer ”normal” nivå på 4,25 procent under 2018.

Det ska jämföras med Riksbankens egen ränteprognos där reporäntan höjs för första gången först i inledningen av 2015 men når tvåprocentsnivån  mot slutet av samma år.

Ska man utgå från hur träffsäker respektive myndighet varit avseende ränteprognoser under de senaste år så är definitivt KI:s prognoser betydligt mer tillförlitliga. Men oberoende av vilken källa man väljer att lita på så tycks valet att ligga kvar med rörlig ränta på sina bolån vara ett hyggligt gångbart alternativ även under de kommande åren.

Tror man som bolånetagare på KI:s prognos att reporäntan börjar närma sig mer normala nivåer på uppemot fyra procent så kanske man ändå ska börja fundera på att binda sin ränta någon gång mot slutet av 2014. Mer bråttom än så behöver en bolånetagare inte ha eftersom de långa marknadsräntorna, enligt KI:s såväl som Riksbankens bedömningar, enbart ska röra sig försiktigt uppåt under 2014.

Vi på Placera tror att rörliga boräntor kan vara ett gångbart alternativ även längre fram än bara under det närmaste året.

Riksbanken gjorde, i samband med gårdagens räntebeslut, en tydlig skiftning i fokus från hushållens skuldsättning till att åter prioritera inflationsmålet på två procent. Givet den här nygamla prioriteringen så är det inte osannolikt att Riksbanken kommer att pressas till ytterligare räntesänkningar.

Det finns få tecken på att inflationen kommer att lyfta under överskådlig tid utan tvärtom lär den fortsätta att skvalpa kring nollstrecket. Det krävs därför inte särskilt stora besvikelser på konjunkturområdet innan kraven på räntesänkningar åter börja växa.

Det krävs dessutom att hyggliga konjunkturindikatorer, som exempelvis dagens konjunkturbarometer från KI, också manifesteras i hårda data – något  om vi ännu väntar på ska ske. Och så länge det här inte händer ser såväl KI:s som Riksbankens prognoser ut att vara i optimistiska laget.

Vi noterar också från dagens konjunkturbarometer att orderingången från exportmarknaden vägrar att ta fart utan snarare visar en oroväckande nedåtgående trend mot senare delen av 2013.